Jag välkomnar Socialdemokraternas förslag om att stoppa vinstdrivande friskolor och att överskottet ska gå tillbaka till verksamheten. Själv är jag helt motståndare till friskolorna och särskilt de religiösa. Visst är det så att en del socialdemokraters motstånd mot friskolor, liksom borgarnas förespråkande av friskolor, är ideologiskt. Men även sakpolitiska argument förs fram av de socialdemokrater som är motståndare till friskolor.
Huvudproblemet som jag ser det är själva idén med friskolorna. Att de ska förbättra alla skolor genom konkurrens. Låt mig ta ett exempel. Jag slutar handla på ICA och börjar handla på Konsum. Alternativen för ICA är två:
1. Dra ner på inköpen av olika produkter. Eller
2. Genom de kapitaltillgångar de har införskaffat sig satsar de på verksamheten så att jag som kund lockas tillbaka.
Problemet som jag ser det är när det uppstår konkurrens mellan två olika skolor är att de kommunala skolorna bara kan använda sig av en av de två metoderna för att möta problematiken när elever väljer bort deras skola för en friskola. Att dra ner på verksamheten. Men konsekvensen av detta är att skolan får skära ner på inköp av datorer, pennor, böcker, lärare, pedagoger osv. Alltså något som drabbar de andra eleverna som gjort det så kallade ”dåliga valet” att välja just den kommunala skolan. Ur ett ideologiskt perspektiv är det problem eftersom jag vill att alla ska få en god jämlik skolgång. Att ICA får skära ner på sitt sortiment (om de ens behöver göra det) för att jag slutar att handla hos dem tror jag inte är så stor skada för de andra konsumenterna, i alla fall inte i jämfört med konsekvensen av nerskärningar i en skola.
Invändningen här från borgerliga debattörer skulle vara att den kommunala skolan då skulle försöka locka tillbaka eleverna som valde friskolan genom att göra den kommunala skola attraktivare. Problemet är bara att det är väldigt svårt att satsa nytt när man redan har fått skära ner på verksamheten för att elever valt en friskola, dessutom saknar man de stora kapitaltillgångar som ICA och Konsum har. Visst skulle man kunna gå och låna eller begära mer pengar av kommunen, men det ser jag inte som vidare bra att skolor runt om i landet går och skuldsätter sig eller att vi skattebetalare skulle gå in med mer pengar för att marknadsanpassningen av skolans värld leder till dålig hushållning av våra gemensamma resurser.
Men vi leker med tanken att den kommunala skolan ändå lyckas nästa gång locka tillbaka tillräckligt med elever för att försäkra sig en god tillgång på lärare, böcker, lokaler, pennor, böcker, annan utrustning osv. så att alla elever får en god skolgång. Problemet är dock att de andra eleverna på friskolan, som gått miste om elever, får sämre skola eftersom friskolan får dra ner på sin verksamhet. Att det på detta sätt ”slåss” om elever fram och tillbaka år efter år ser jag inte som positivt. Istället tycker jag att man ska sätta upp ett antal skolor efter behov (Alltså hur många elever som finns) och därefter ge resurser till skolorna. Jag tror på den blandekonomiska samhällsmodellen där vissa sektorer av ekonomin planeras (Skola, sjukvård osv.) och andra sektorer sköts av marknaden, detta då jag är anhängare av den socialistiska marknadsekonomin.
Sedan finns det andra problem med friskolor. För en tid sedan här i Helsingborg kom en debatt igång på Helsingborgs Dagblads debattsidor rörande en friskolas etablering i staden. Det handlade om Montessoriskolan Kärnhuset, ett högstadium, som ville etablera sig i ett industriområde och som fått godkänt av skolverket. Skolan skulle placeras precis intill ett företag som sysslar med att bearbeta metaller och släpper ut lösningsmedel och en bit bort från skolan går också en gata som transporterar farligt gods. Därtill överskrids riktvärden för externt buller med 5 dB än vad som accepteras för industrier som etableras i dag i området. Miljönämnden reagerade och förbjöd skolan att använda lokalerna.
På ena sidan av debatten, förutom rektorn från skolan som överklagade beslutet från miljönämnden, stod givetvis borgerligheten i Helsingborg som argumenterade för friskolans etablering. På andra sidan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Själva etableringsförsöket får manifestera de metoder som friskolor använder för att spara på kostnaderna – i detta fallet genom lägre lokalkostnader pga. läget – och se mer ”effektivare” ut än de kommunala skolorna.
I andra fall handlar det om att friskolorna sparar (och ser effektivare ut) genom att negligera att ha skolbibliotek, aula, skolmatsal, skolgård och gymnastiksal. Något som de flesta kommunala skolor har och som gör så att dessa får lägga mer pengar på lokaler framför böcker, datorer och personal. Alltså en konkurrensnedrivning. Andra sätt är att anställa obehöriga lärare som anställs i syfte att spara på friskolans lönekostnader. Det talas om att hälften av alla lärare inom friskolans värld är obehöriga. (1)
En annan konsekvens av friskolornas utbredning och etablering är konfessionsskolans återkomst, alltså friskolor med religiös inriktning. Ett flertal kristna (bl.a. Livets ord) och muslimska skolor har etablerats i Sverige. Nu är det så att skolverket har regler och förordningar för att det inte ska ske partisk undervisning, men man kan aldrig undvika att det skapas en kultur på dessa skolor i religiös riktning som inte är önskvärd. En annan oönskad effekt är att dessa skolor också skapar segregation genom att en viss typ av människor går på skolorna, helt i strid med regeringens arbete med integration/mångkultur.
Många förespråkar av friskolor brukar peka på att friskolorna genom sin alternativa pedagogik är anledningen till att elever i friskolor får bättre betyg. Visst det kan vara en av anledningarna. En annan är att socioekonomiskt starka grupper i större utsträckning går på friskolorna och därmed drar upp betygen. Vad gäller alternativ pedagogik så är jag övertygad om att vi kan föra in dessa i den kommunala skolan utan att behöva starta upp friskolor.
Att friskolorna utarmar de kommunala skolorna är därför självklart och något som Helsingborgs kommun särskilt fått erfara dyrt.
Fotnoter:
[1] 53 % av alla lärare under 34 år inom friskolorna är obehöriga, siffran i den kommunala är 38 %. Källa: Lärarnas tidning, ”Allt fler obehöriga lärare”, 040414.
[2] Svenska Dagbladet, ”Lättare att få höga betyg”, 040822.