Falsk historieskrivning med Sverigedemokraterna

För en tid sedan lämnade Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) över rapporten ”Invandringen och de offentliga finanserna” (2009:3) till Finansdepartementet. Författaren bakom rapporten är Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, som under många år forskat kring förhållandet mellan invandring och svensk samhällsekonomi/arbetsmarknad. I samband med rapportens överlämnande fick Ekberg dessutom en debattartikel publicerad i DN Debatt. Bland bloggkommentarerna till debattartikeln återfinns ett flertal bloggare som sympatimässigt står den sverigedemokratiska rörelsen nära. Även uttalade sverigedemokrater så som Carina Herrstedt, nyvald andra viceordförande i Sverigedemokraterna1 och Stefan Olsson, ordf. för lokalavdelningen i Landskrona, har skrivit om artikeln på sin blogg.

Och något annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat på de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under åren fått kritik för sina påståenden2 i frågan har dock inte avskräckt dem från att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion från 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”3 Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick på kommunstyrelserna avslagsyrkande.4

erikalm
Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar från i år för man fram påståendet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[…]” för invandringen] ”[…]till 120 miljarder per år (1999)[…]” för att sedan ”[…]år senare[…]” sänka ”[…]detta till 30 miljarder per år.”5 Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har påstått att kostnaden skulle ha uppgått till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela från korta referat som finns ute på internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna påståendet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg så här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” 6 Alltså långt ifrån de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna påståendet från figur två (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln från 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.7 Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man åberopar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna från invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur får man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna så ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per år” som Ekberg påpekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.8

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning9 kring invandringens effekter på den offentliga ekonomin som visade på en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”10 1999 gjorde Ekberg således en upprevidering på runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport från 1995 konstaterar att den invandrade populationen på 1950, 1960-talen och början av 70-talet under långa perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”11 och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen årligen inkomsttillskott genom offentlig sektor på grund av invandrarna”12. Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde då ha uppgått till 4 – 6 miljarder kr årligen i dagens penningvärde.”13 Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelåg troligen ett balansläge”14 för att sedan vända till ett årligt underskott.

Vad visar då Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sådan från tidigare kostnadsberäkningar från Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel från 1999 uppgår det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”15 Även när det gäller frågeställningen kring vilka effekter invandringen får på löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten från 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”16 Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit små17 pga. invandringen.

Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstånd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8]Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)

,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: , , , , , , , , , , , , , , , ,

5 comments

  1. Uppgiften om 120 miljarder år 1999 är helt enkelt fel, men jag har svårt att se den som annat än ett tryckfel.

    Den siffra som Ekberg anger i sin uppsats i Journal of Population Economics vol 12 1999 är, om jag inte minns fel, 28 – 38 miljarder.

    Det vore tacknämligt om någon kunde ange den ursprungliga källan.

    I ESO2009:3 hamnar Ekberg till slut själv på 43,5 – 58 miljarder, medelvärde 50,7 miljarder.

    Det är intressant att se den siffran, eftersom Ekberg i tidingen Correspondenten (i polemik mot någon märklig uppgift om kostnader i klassen 300 miljarder om året) ansåg att kostnaden var cirka 40 miljarder.

    Men nu kan man alltså utan själskval utgå från att invandringspolitiken (Europas slappaste och mest kravlösa) numera går med cirka 1 miljard i förlust varje vecka. Det blir, i genomsnitt för hushåll i Sverige, 11 000:- per hushåll och år.

    Tack för rapporten.

  2. Kalle,

    Det finns inga tryckfel i Ekbergs uppsats, det finns bara tolkningsfel från Sverigedemokraterna sida.

    Den ursprungliga källan anges för övrigt bland fotnoterna.

    Uträkningen på 300 miljarder kronor bygger på att personen ifråga som gjort beräkningen räknat in EU-avgiften, U-landsbidraget och dubbelräknat posten som berör undersysselsättningen bland invandrare. Dessutom borde man räkna bort utgifter som rör kungahuset, infrastruktur och försvarsmakt då det knappast är särskilt beroende på invandringen.

  3. Hej Martin

    Gedigen och välarbetad artikel! Även kul att du gillar vårt initiativ Vänsterekonomerna! Hittade hit från din kommentar.

    Men är inte problemet med invandringens kostnader att hela frågeställningen är felformulerad. Ekberg själv framhåller att invandringens kostnader till stor del (främst?) handlar om sysselsättningsgraden bland den invandrade befolkningen. Vad som kostar är således en politik som inte lyckas skapa jobb. Ändå väljer han att fortsätta med den rubriksättningen i ESO-rapporten och DN Debatt. Känns oseriöst. Kanske ska säga att jag inte läst särskilt honom särskilt ingående.

    trevlig helg o god jul
    Erik

  4. Tack Erik!

    Vad jag har förstått så är rubriken till debattartikeln i DN inte Jan Ekbergs, Second-Opinion.se berör det här:

    ”DN har satt rubriken ”Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor”. Citationstecknen är deras, som vanligt utan att påståendet återfinns i själva debattartikeln. I själva verket handlar det om hur DN vill framställa det som sägs. Här vill jag påpeka att Ekbergs artikel handlar om invandring generellt, inte arbetskraftsinvandring specifikt.”
    http://www.second-opinion.se/so/view/793

    Rubriken är ju mer neutralt satt i ESO-utredningen: ”Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter”. Sedan blir det svårt och problematiskt att utvärdera invandringspolitiken om man endast räknar på undersysselsättningens kostnader. Men Ekberg framhåller just undersysselsättningen som ett problem i en debattartikel i Expressen från 2008:

    ”Det är struntprat att invandringen skulle kosta uppemot 300 miljarder per år, som Gunnar Sandelin skrev på DN Debatt i går. Men invandringen kostar, trots att 97 procent av invandrarna är under 65 år. Skälet till detta slöseri med ung arbetskraft är dock en dåligt integrerad arbetsmarknad.”
    Källa: http://www.expressen.se/debatt/1.1116235/en-dalig-invandringspolitik-kostar-men-langt-fran-300-miljarder

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *