Bildtext: Riksdagsledamoten Grethe Lundblad håller appellmöte i Stattena centrum tillsammans med SSU. (08-09-1979)

Grethe Lundblad har gått bort. Grethe har varit en av Helsingborgs stora politiska profiler. Hon kom att betyda mycket för kvinnornas intåg i politiken. Grethe som föddes i Danmark 1925. Hon blev ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige 1960. Efter det framgångsrika valet 1968 blev Grethe ledamot av Sveriges Riksdag, där hon stannade som ledamot fram till 1991.

I riksdagen arbetade Grethe med många politiska frågor. Hon var en av de socialdemokrater som i början på 1970-talet arbetade fram en ny familjepolitik. Hon kom att bli den ledande socialdemokraten i riksdagen, när det gäller konsumentfrågor. Hon var under många år ledamot av Nordiska Rådet och dess vice ordförande.

I det socialdemokratiska partiet hade Grethe många viktiga uppdrag. Bl.a. var hon under en följd av år ledamot av partistyrelsen.

Grethe var en drivande och kompetent politiker. Hon var också en varm och positiv person. Själv fick jag ta del av hennes stora kunskaper och hennes breda erfarenhet, då jag kom till Sveriges Riksdag efter valet 1988.

Vi bevarar det ljusa minnet av Grethe Lundblad i våra hjärtan.

Jan Andersson
Ordförande för socialdemokraterna i Helsingborg

(Artikeln är från hemsidan för Helsingborgs arbetarekommun. Tryck här för att komma till sidan)

Reaktionerna på måndagens dom från sverigedemokraternas sida har varit sparsamma och har begränsats sig till antal sverigedemokratiska bloggare. En av dem som berört domen är Patrik Ohlsson, ledamot i Ängelholms kommunfullmäktige för sverigedemokraterna. På sin blogg menar Ohlsson att domen ska betraktas som en politisk dom. Några bevis för påstående presenterats dock inte. Istället försöker Ohlsson relativisera både domen från i måndags och den i april 2008. Han relativiserar även en annan dom meddelad i år, där en annan partikamrat till Ohlsson fälldes för förtal.⁴

Carina Herrstedt (SD) © Martin Tunström

Ohlsson betecknar nämligen beskyllningarna mot Jönsson rörande attackerna i Malmö och Eslöv så som “rena skitsaker”. Som samhällsmedborgare borde man ta en attack mot en politisk sammankomst arrangerat av ett demokratiskt valt parti på större allvar och önska tillse att ansvarsfrågan klargörs och att man inte kommer med ogrundade beskyllningar som varit fallet på Herrstedt och Olssons blogg. En av regeringen tillsatt utredning pekade år 2007 på ”behovet av de utvidgade bestämmelserna i fråga om utredningar om brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken, har visat sig senast under hösten förra året vid utredningen i anledning av ett attentat riktat mot en sammankomst i Eslöv vid vilken folkvalda företrädare för Sverigedemokraterna deltog. ”⁵ Nu visar det sig alltså att Ohlsson anser att ansvarsfrågan är en skitsak. Det är enligt Ohlsson inte allvarligt att falskeligen anklaga någon för att attackera en politisk sammankomst. Där med kan man konstatera att regeringen är mer mån om sverigedemokraternas demokratiska rättigheter än Ohlsson. Det hade varit intressant att få reda på hur de andra sverigedemokraterna resonerar kring Ohlssons påstående. Allt som oftast har ju de sverigedemokratiska sympatisörerna beklagat sig över regeringens och oppositionspartiernas bristande intresse över de attacker sverigedemokraterna har utsatts för under åren.

När det så gäller den tredje domen så har det varit fråga om att Ohlssons partikamrat i Helsingborg, Dragan Klaric, på sin blogg bland annat påstått att den tidigare sverigedemokraten Tommy Funebos “[…] mentala hälsa inte var bra, att han har svår psykos med borderline-personlighetsklyvning, att han har alkoholproblem, att han blandade sprit med tabletter, att han var hustrumisshandlare, att han var var kriminell[…]”⁶ Tingsrätten i Helsingborg skrev då i sin domskäl att “själva uttalandets innebörd måste innefatta en allvarlig integritetskräkning”⁷ Där med blir det närmast patetiskt när Ohlsson försöker relativisera det hela genom att på sin blogg påstå “att det möjligen [var] en lite råare ton”. ⁸ Vad hade mer krävts av Ohlsson för att det skulle vara frågan om förtal? Att Funebo skulle ha blivit kallad pedofil? (Som en viss fiktiv bloggare gjort)

Även betydelsen av Funebos agerande, som Ohlsson berör i sitt blogginlägg, togs i beaktande av tingsrätten. (s. 5 – 7) Tingsrätten konstaterar dock att “skillnaden mellan Tommy Funebos inlägg […] och Dragan Klarics […] [är] inte bara en skillnad i grad utan också i art. Tommy Funebos inlägg har, om än ibland perifera, kopplingar till politiska sakfrågor medan Dragan Klarics inlägg enbart riktades mot Tommy Funebos person. Tommy Funebo har alltså inte provocerat Dragan Klaric på ett sådant sätt att han skall anses ha underlåtit att värna sin integritet.” ⁹

Dragan Klaric (SD) © Martin Tunström

Vidare skriver Ohlsson att “den här sortens domslut mot vad som skrivs på bloggar, är mycket ovanliga.”¹⁰ Jaha? Ska det föreställa ett argument för att de tre domarna skulle vara politiska sådana? Bara för att det finns få domslut innebär det inte att det inte är fel domslut eller att de skulle vara politiska. Påståendet från Ohlsson får ses som ett argumentationsfel även om påståendet i sak säkerligen är riktigt.

För övrigt hade det varit intressant om Ohlsson hade kunnat presentera bevis för att “domstolar i länder som Zimbabwe, Iran och Vitryssland” till skillnad från svenska sådana  “tänker efter en gång extra innan de ger sig i kast med” låta “domslut avgöras av människors politiska hemvist.” ¹¹ Behöver jag påpeka för Ohlsson att Iran, Vitryssland och Zimbabwe enligt senaste föreliggande demokratiindex från The Economist Intelligence Unit’s betraktas som auktoritära regimer?¹²

Egentligen kan man bara dra den slutsatsen att Ohlsson inte läst de domar som han recenserar, men även att han saknar kompetens att uttala sig om dem. Ta bara påståendet om att ”reell substans för dom saknas”¹³ när det gäller den dom som föll i måndags. Läser man domen ifråga så erkänner Herrstedt-Olsson att uppgifterna publicerats på deras blogg, och dessutom kan man inte läsa i domen att de kunnat styrka att Fredrik Jönsson utövade något våld mot Erik. Ohlssons blogginlägg får därmed betraktas som rent munväder.

Media om måndagens dom: HD1, HD2, Sydsvenskan, KB, SKD, NS, SVD
Andra bloggare: Tommy Funebo, Hans Lind, J N, Mårten Schultz

^{Fotnoter:
[1] Lunds tingsrätt, Dom 2009-11-30 FT 5504-08. (s. 2)
[2] Lunds tingsrätt, Dom 2009-11-30 FT 5504-08. (s. 1)
[3] Lunds tingsrätt, Dom 2008-04-11 FT 3762-07. (s. 2)
[4] Med att ‘fällas för förtal’ åsyftar jag att en domstol konstaterat att ett förtalsbrott har begåtts, och utdömt skadestånd för kränkning med anledning av brottet.
[5] Frågan om fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning. (Ds 2007:2, s. 128)
[6] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 3)
[7] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 4)
[8] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[9] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 6)
[10] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[11] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[12] The Economist Intelligence Unit’s Index of Democracy 2008. (s. 7, figur 2)
[13] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.}

Andra skriver intressant om: Politik, juridik, Sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Fredrik Jönsson, Patrik Ohlsson, SD Landskrona, SD Ängelholm, Ängelholm, Landskrona, Malmö, Eslöv, Lunds tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, förtal, blogg, Erik Almqvist, Dragan Klaric, demokrati, rättsstat

Partiet har valt att offentliggöra sin valstrategi. Som mål har man att bli ett 40-procentsparti och erhålla makten i alla landsting. (s. 1) Vilket enligt min mening är bra målsättning och ett önskvärt resultat i valet. När det gäller strategin att möta väljarna så innehåller valstrategin knappast några nyheter. (s. 4) Dörrknackning utövade jag själv under valrörelsen 2006, och gensvaret var bara positivt.

Folk tog välvilligt emot vårt material och bland de som valde att samtala var det många som var positiva. Egentligen kan jag inte minnas någon negativ respons. Nervöst var det i början, men ju mer man kom in i det ju lättare blev det. Bäst är det väl om man är två som går tillsammans.

Intressant nog stötte jag faktiskt på i Sten Andersson memoarer (s. 266, 267) hur Gunnar Sträng reagerade på när man inför 1976 års val hade beslutat att partistyrelsens ledamöter skulle ut och knacka dörr:

“Att fredagen den trettonde är en olycksdag, det stämmer ibland. I vilket fall var den det 1976, då det årets valrörelse inleddes fredagen den 13 augusti med valupptakt i Örebro. Redan en vecka före upptakten ringde Gunnar Sträng till mig på partiexpeditionen och gormade:
“Vad är det för ett jädrans jippo du har hittat på? Familjefest och trollkarl! Och barnteater! Valmöten ska ordnas som på Per Albins och Erlanders  tid. Begrips? Det värsta jag vet är när ungdjäklarna springer mellan benen på mig då jag står och talar.”
Det var en salva som det gällde att besvara med välriktad moteld. “Hur dum får en finansminister vara egentligen? Hajar du inte att trollkarlen och barnteatern inte är till för att roa dig och föräldrarna utan ungarna så att de inte springer mellan benen på dig?”
Det blev tyst någon sekund i telefonen och så kom det:
“Hm! Jaha. Men den där djäkla prostitutionen säger jag nej till.”
“Vilken prostitution?”:
“Det står i kallelsen att partistyrelsens ledamöter en dag ska knacka dörr bland väljarna. Jag ska alltså knacka på hos Svensson, bocka mig och säga:
´Skulle herr Svensson vilja vara så vänlig att rösta på mig, Gunnar Emanuel Sträng?´
Det är förbanne mig inget annat är prostitution och det undanber jag mig.”
“Alla ledamöter ska knacka dörr, men inte du! Kommer du och knackar på hos Svensson, blir Svensson vettskrämd. Han tror det är frågan om indrivning! Så för din del har vi ordnat ett så kallat familjemöte. En sossefamilj bjuder in några grannar på kaffe och så kommer du gästar dem. Du försöker visa dina bästa sidor, pratar politik och svarar på frågor.”
“Hm! Jaha! Men hörru, jag ska åtminstone ha 30 personer på mötet.”
“Det är inte alla som äger stenhus i Gamla stan, du får nöja dig med det antal som ryms i en trerumslägenhet!”
Sträng accepterade naturligtvis. Det gjorde han alltid när partiet kallade. Han gjorde stor succé, pratade politik och berättade historier på ett sätt som han var mäktig.”

Media om strategin: Sydsvenskan, Aftonbladet

Andra skriver intressant om: Politik, Socialdemokraterna, valstrategi, dörrknackning, väljarna, Gunnar Sträng, Sten Andersson

Det har hettat till kring Helsingborgs Dagblads (HD) nyhetsrapportering. Bakgrunden är att Sverigedemokraterna i Helsingborg sedan tid tillbaka bedriver en kampanj mot byggandet av ett islamsk center i Helsingborg. Enligt HD baserar sig dock kampanjen “på felaktigheter”, vilket tidningen påpekade i två artiklar den 6 november. Det föranledde Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder att i en bloggartikel dagen därpå påstå att HD:s artiklar är att betrakta som “svinaktighet“ och att journalisten bakom artikeln “lever i fablernas värld”.  Söder menar även att HD:s ledarskribenter “är hämtade ur det socialdemokratiska partiet.” Några bevis för det sistnämnda presenterar dock inte Söder. Idag bemöter HD:s chefsredaktör Lars Johansson det hela genom en krönika i B-delen.

Att Sverigedemokraterna har ett taskigt förhållande till HD är dock ingen nyhet. Redan 2006 då Björn Söder äntrade sin plats i kommunfullmäktige etiketterade Söder HD som “SD-fientlig”.¹ Sverigedemokraterna har  även under perioden 2006 – 2009 velat strypa kommunfullmäktiges annonsering i tidningen. ² I fullmäktiges talarstol har sverigedemokraternas Kaarina Andersson anfört  följande som ett försvar på partiets yrkande om indragen annonsering: “att Hd rapporterar om kommunfullmäktige, men många gånger så rapporterar de inte något om sverigedemokraterna så det är inte så konstigt att vi kanske har ett horn vid sidan om dom.” ³ Björn Söder har i samma församling ställt de retoriska frågorna “varför inte annonsera i hela Sveriges medier i så fall? Någon kan känna sig trampad på tårna?” ⁴ Att Helsingborgs Dagblad är stadens enda dagstidning verkar inte ha gått upp för Björn Söder.

Redan när Lars Johansson tillträde som chefsredaktör på Helsingborgs Dagblad reagerade företrädare för sverigedemokraterna. Jens Leandersson, ledamot i Klippans kommunfullmäktige och tidigare ordförande i lokalavdelningen i Helsingborg⁵, menade i en artikel i partiets nyhetsorgan SD-Kuriren att Helsingborgs Dagblad i Johansson “hittat en chefredaktör som passar perfekt för uppdraget; ingen ryggrad, ingen hjärna, men med näsa som vet vart vinden blåser” ⁶ och konstaterade att ”med andra ord kvittar det med vad de klär sig i på HD; trynet sticker fram ändå.”⁷

Egentligen är det bara tacka och bocka, Sverigedemokraternas görande och låtande kring Helsingborgs Dagblad visar att partiet knappast är särskilt normalt. Jag kan bara säga som Sverigedemokraternas tidigare partiorganisatören Funebo brukar säga: “Allmänheten varnas!”

^{Fotnoter:
[1] Björn Söders blogg, Svensk journalistik, 060817.
[2] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 26 oktober 2005 (Kf § 157, Ks § 172) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2006. (Dnr 00729/2005) Se s. 16. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 22 november 2006 (Kf § 167, Ks § 189) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2007. (Dnr 00717/2006) Se s. 10 och 11. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 24 oktober 2007. (Kf § 155, Ks § §72) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2008. (Dnr 00693/2007) Se s. 17. Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 22 oktober 2008. (Kf § 157, Kf § 158) Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden 2009. (Dnr 00612/2008) Se s. 11 och 12.
[3] Helsingborgs stads ljudinspelning av kommunfullmäktiges sammanträde den 22 november 2006 vid dagordningspunkt 6.
[4] Helsingborgs stads ljudinspelning av kommunfullmäktiges sammanträde den 22 november 2006 vid dagordningspunkt 6.
[5] 20 röster om 20 år – Sverigedemokraterna 1988-2008 (2008), Blåsippans förlag. Se kapitlet med Jens Leandersson. (s. 91)
[6] SD-Kuriren nr 71, Nya kläder men samma tryne, av Jens  Leandersson, 2007. (s. 5)
[7] SD-Kuriren nr 71, Nya kläder men samma tryne, av Jens  Leandersson, 2007. (s. 5)}

Andra skriver intressant om: Politik, media, Sverigedemokraterna, Helsingborgs Dagblad, Björn Söder, Kaarina Andersson, Lars Johansson, Helsingborg. Jens Leandersson, SD-Kuriren