Familjepolitik

Avgiftsfri förskola

2001 införde riksdagen den av regeringen föreslagna maxtaxan inom barnomsorgen. Maxtaxan innebär att en höjning av det generella statsbidraget villkoras mot att avgiften inom förskoleverksamheten inte får ”överstiga 1 260 kronor i månaden för det första barnet, 840 kronor i månaden för det barnet i förskoleverksamheten andra barnet respektive 420 kronor i månaden för det tredje”1 Med tanke på att alla kommuner tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen för att erhålla den särskilda höjningen av statsbidraget har reformen slagit väl ut. 2 Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFUA) innebar inte maxtaxan att andel arbetade timmar ökade.3 Genom att avgiftsbefria den svenska förskolan får vi gynnsamma fördelningspolitiska effekter samtidigt som vi förstärker resursallokeringen i den svenska ekonomin. Det bidrar också till att mer av det oavlönade arbetet i hemmet försvinner och ersätts av lönearbetare.

Det förutsätter givetvis att den pedagogiska kvalitén bibehålls på en tillfredsställande nivå. Samtidigt kan en avgiftsbefriad förskola bidra till att det blir enklare att ha barn eftersom kostnadsbilden för föräldrarna avsevärt förbättras. En rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFUA) i december 2008 visade nämligen att sänkningen av förskoleavgifterna i samband med maxtaxans införande innebar att barnafödandet ökade med fem procent.4 Enligt rapporten var det främst yngre deltidsarbetande som fött fler barn. Vilket är positivt med tanke på att Sveriges födelsetal understiger de födelsetal då  befolkningen reproducerar sig självt eller växer.5 Den avgiftsfria förskolan ska självklart beröra alla barn, oavsett om föräldrarna är förvärvsarbetande eller inte. Vägen till ett förverkligande av avgiftsfri barnomsorg kan ske etappvis genom att nivån för maxtaxan sänks steg för steg.

Den samlade internationella forskningen på området lutar mot att barnomsorgen är bra för barnets utveckling (kognitivt, socialt eller emotionellt) eller inte har någon inverkan alls på barnet.6 Därför är påståendet om att barnomsorgen skulle vara skadlig för barn felaktig. Studier av tex. Bengt-Erik Andersson vid Stockholms universitet visar att barn på dagis genomsnittligt utvecklas bättre intellektuellt och socialt än hemmabarn. Samtidigt är det viktigt att motverka negativa inslag som kan uppstå i barnomsorgsmiljö som tex. höga ljudnivåer. Därför är det viktigt att man håller ljudnivån under kontroll genom god tillsyn och genom utrustning som kan mäta ljudnivån.

Öppettider och personal

Den svenska förskolan ska givetvis vara anpassad efter föräldrarnas behov, dvs. om man förvärvsarbetar på tex. kvällar, nätter eller helger. All personal vid förskola, och annan barnomsorg, ska ha en pedagogisk utbildning.

Föräldraförsäkringen

För ytterligare verka för ett mer jämställt samhälle bör den svenska föräldraförsäkringen individualiseras. (dvs. möjligheten att överlåta dagar till varandra tas bort) Idag (2009) står män för 22,3 procent av de nettodagar som tas ut för föräldrapenning och kvinnor för 77,7 procent.7 Forskning visar att när regeringen 1995 reserverade den första månaden i föräldrapenningen till vardera föräldern medverkade det till att papporna i högre grad tog ut föräldrarpenning.8 Andelen fäder som tog ut föräldrapenning ökade från fyrtiofyra till sjuttiosju procent.9 Även den andra reserverade månaden, som infördes 2002, medverkade till att papporna tog ut fler föräldrapenningdagar.10 Vägen till den ett förverkligande av en individualiserad föräldraförsäkring kan ske genom att fler månader gradvis knyts till den enskilde föräldern. Förslaget på tredelad föräldraförsäkring är ett steg i rätt riktning.

Vårdnadsbidraget

Den första juli 2008 införde den borgerliga regeringen det s.k. vårdnadsbidraget.11 Vårdnadsbidraget innebär att en kommun har möjlighet att ge vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år. Det högsta beloppet som kommunen får betala ut är tretusen kronor per kalandermånad.12 Resultat är att det är i huvudsak är kvinnor som uppbär vårdnadsbidrag. Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) så var hela 90,8 procent av de sökande för den undersökta perioden 1 juli till den 31 december 2009 kvinnor. 13 Enligt samma rapport var 30 procent av de sökande av utländsk bakgrund, vilket är en överrepresentation i och med att andelen personer med utländsk bakgrund är 25 procent.14 Vårdnadsbidraget är negativt ur flera aspekter. Dels innebär det att föräldrar erhåller ett bidrag för att stanna hemma. Vilket resulterar i, om föräldern ifråga var förvärvsarbetande vid tidpunkten för erhållandet av bidraget, ett skattebortfall för kommunen. Vårdnadsbidraget är även negativt ur jämställdhetsapsekten eftersom det i huvudsak är kvinnor som väljer att uppbära vårdnadsbidrag. Det innebär att deras ställning på arbetsmarknaden försvagas genom frånvaro. Det i sin tur inverkar negativt på deras löneutveckling och pension.

Hotet mot den svenska modellen

Under decennier har svensk familjepolitik syftat till att förena en god omvårdnad av barnen med möjligheten för föräldrarna att förena föräldraskapet med förvärvsarbete. Där med har vi haft möjlighet att bygga ut den svenska välfärden, genom att den arbetande andelen av befolkningen har ökat, samtidigt som vi verkat i en riktning mot mer av jämställdhet mellan könen. Särbeskattning, föräldrarförsäkring, utbyggnaden av barnomsorgen och maxtaxa är några reformer som ger uttryck för det. Samtidigt kan vi inte slå oss till ro. Samhället idag präglas fortfarande av ojämställdhet. Därför bör det progressiva reformarbetet fortsätta. Samtidigt hotas den svenska modellen på det familjepolitiska området. I svensk inrikespolitik kan vi se detta hot från i huvudsak två politiska partier, Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) men även av en rad intresseorganisationer så som föreningen ”Hemmaföräldrars nätverk”,  ”Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet & Föräldraskap” och ”Barnens Rätt Till Föräldrarnas Tid”.

De båda partierna propagerar för vårdnadsbidrag15 16, en höjning av densamma17  18 och motsätter sig en delning av föräldraförsäkringen.19 20 Sverigedemokraterna vill till och med avveckla den av den borgerliga regeringen införda jämställdhetsbonusen.21 Även en rad obetydliga organisationer försöker förändra den svenska familjepolitiken i en annan riktning.  Därför är det av vikt att slå vakt om den svenska modellen på det familjepolitiska området.

Därför anser jag:

Att den svenska förskolan ska avgiftsbefrias för alla barn,
Att det s.k. vårdnadsbidraget ska avskaffas,
Att föräldraförsäkringen ska individualiseras,
Att ensamstående kvinnor ges möjlighet till att prövas för insemination

  1. Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, 3 §. []
  2. Statistiska centralbyrån, Kommunalekonomisk utjämning m.m. – utjämningsåret 2010, D1. Statsbidrag maxtaxa, kommuner. Stödet uppgick till runt 3 miljarder kronor. []
  3. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Maxtaxan inom barnomsorgen – påverkar den hur mycket föräldrar arbetar, rapport 2007:2. []
  4. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet, rapport 2008:30. []
  5. Statistiska centralbyrån, Tabeller över Sverige befolkning 2009, juni 2010, s. 211. []
  6. Karlsson, Lars (2007). Psykologins grunder. 4., [uppdaterade och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 337. []
  7. Sveriges officiella statistik, Antal försäkrade som uppburit ersättning, antal barn och antal nettodagar med fördelning efter län 1999-2009, tabell 1.2. []
  8. Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen, s. 7. []
  9. Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen, s. 8. []
  10. Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2012:4 Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen, s. 8. []
  11. Svensk författningssamling nr 2008:307, Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. []
  12. Svensk författningssamling nr 2008:307, Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Se 9 §. []
  13. Statistiska centralbyrån, Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag – Statistik för perioden 1 juli 2009 – 31 december 2009. Stockholm 1 oktober 2010, s. 16. []
  14. Statistiska centralbyrån, Nyttjande av kommunalt vårdnadsbidrag – Statistik för perioden 1 juli 2009 – 31 december 2009. Stockholm 1 oktober 2010, s. 16. []
  15. Krisdemokraterna, Principprogram – Kapitel 4. Människan i samhället – sig själv nog eller i behov av andra? 4.1. Familjepolitik, s. 34. (Antaget 2001) []
  16. Sverigedemokraterna, Riktlinjer för en Sverigedemokratisk kommunpolitik. Antogs av partistyrelsen den 7 december 2007 efter Kommunkonferensens programbehandling i Getinge den 20-21 oktober 2007. Programmet reviderades av partistyrelsen den 13 december 2008 efter Kommunkonferensen i Gävle den 25 oktober 2008, s. 15. []
  17. Krisdemokraterna, Vår politik – Politikerområden, Familj, juli 2009. []
  18. Sverigedemokraterna, En återupprättad välfärd – Sverigedemokraternas skuggbudget våren 2010 (Version 2.1), 6.5 Förstärkt ekonomisk trygghet för familjer och ensamstående föräldrar, s. 27. []
  19. Krisdemokraterna, Vår politik – Politikerområden, Familj, juli 2009. []
  20. Sverigedemokraterna, En återupprättad välfärd – Sverigedemokraternas skuggbudget våren 2010 (Version 2.1), 12.2.12 Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 55. []
  21. Sverigedemokraterna, En återupprättad välfärd – Sverigedemokraternas skuggbudget våren 2010 (Version 2.1), 12.2.12 Utgiftsområde 12 – Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 55. (Specifikation av anslag 1.2) []

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *