Friskolor

Nedan presenterar jag min åsikt kring friskolor. För att återgå till sidan där jag presenterar mina åsikter kring olika samhällsfrågor tryck här.

I och med friskolesystemets införande har man från samhällets sida öppnat upp för att konfessionell1 huvudman kan driva skolor. Detta tillsammans med det faktumet att de socioekonomiskt starka samhällsgrupperna i högre grad väljer de fristående skolorna för sin barn medför att den sammanhållande skolan nedmonteras.

Friskolornas etablering har även medfört en negativt utveckling när det gäller skolbiblioteken. Enligt Statens kulturråd har 76 procent av de kommunala skolorna skolbibliotek, samma siffra för de fristående skolorna är 27 procent. 2  Även andra typer av lokaler väljer friskolorna att spara in på därför att man vill slippa lokaler med dyr kringutrustning som finns i t.ex. idrottslokaler, slöjdlokaler och lokaler där man lär ut vissa naturvetenskapliga ämnen.3

Andelen personer, vid samtliga skolformer, som har lärarexamen, förskollärarexamen eller högskoleexamen fritidspedagogexamen och fått examensbevis utfärdat är lägre bland de fristående skolorna är bland de kommunala. Enligt Skolverket har 56,7 procent av personalen på de fristående skolorna pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande siffra för de kommunala är 79,8 procent. 4

Hälften av landets skolor drivs i aktiebolagsform. Bland de större friskolekoncernerna återfinns Kunskapsskolan i Sverige AB. Bolaget driver tjugotvå stycken grundskolor och tio gymnasieskolor.5 Koncernmodern (Kunskapsskolan Education Sweden AB) till Kunskapsskolan ägs till 68 procent av Peje Emilsson med bolag och familj och till 29 procent av familjen Wallenbergs investmentbolag Investor.6

Ur ett  ideologiskt perspektiv är det också direkt tvivelaktig med fristående skolor i aktiebolagsform då den typen av driftsformer inskränker två av de centrala demokratibegreppen i den socialdemokratiska ideologin, nämligen den sociala och ekonomiska  demokratin. Att föra över skolor från det allmänna förvaltande till privata institutioner ökar inte demokratin i samhället. Snarare tvärtom i och med att offentlighetsprincipen7 8, meddelarfriheten och efterforskningsförbud försvinner.9 Den direkt demokratiska styrfunktionen försvinner också i och med att kommunen inte kan ta ett helhetsperspektiv eftersom man inte kan styra över de fristående skolorna. (Mer än att Skolverket har möjlighet att tilldöma vite vid misskötsel)

Därför anser jag:

Att fristående skolor med konfessionell huvudman ska förbjudas,
Att fristående skolor med etnisk profil ska förbjudas,
Att fristående skolor som drivs i aktiebolagsform ska avskaffas,
Att det ska finnas möjlighet för kommuner att lägga in ett veto vid etableringen av skolor,
Att kommunerna ska utveckla brukarinflytande på de kommunala skolorna i form av intraprenad.

  1. konfessionell [-ʃonel´]  adj. ~t ORDLED: kon-fess-ion-ell 1 bekännelsetrogen
    HIST.: sedan 1889 2 som avser religiös bekännelse HIST.: sedan 1845 Källa: Nationalencyklopedin []
  2. Statens kulturråd, Skolbibliotek 2008 – Kulturen i siffror 2009:1, s. 20. []
  3. Fristående grundskolor (2001, Stockholm) av Rolf Ornbrant, Krister Tegnestrand, Johanna Tunhammar, Lars Werner och Chorlotte Witt. Utgiven av Nordstedts juridik. Kapital 7. Det ekonomiska bidraget, s. 72. []
  4. Skolverket, Barn, elever och personal – riksnivå, Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2009 (Rapport 331), s. 89. Se tabell 1: Pedagogisk högskoleexamen, anställningsslag och heltidstjänster läsåren 1999/2000–2008/09. []
  5. Årsredovisning för Kunskapsskolan AB för räkenskapsåret 1 juli 2008 – 30 juni 2009, s. 2. []
  6. Årsredovisning för Kunskapsskolan Education Sweden AB för räkenskapsåret 1 juli 2008 – 30 juni 2009, s. 2. []
  7. Se Tryckfrihetsförordning (1949:105), 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet. []
  8. Fristående grundskolor (2001, Stockholm) av Rolf Ornbrant, Krister Tegnestrand, Johanna Tunhammar, Lars Werner och Chorlotte Witt. Utgiven av Nordstedts juridik. Kapital 10. Övrigt, s. 92. []
  9. Socialt arbete – En grundbok (2006, Stockholm), under redaktion av Anna Meeuwisse, Sune Sunesson och Hans Swärd. Utgiven av Bokförlaget Natur och Kultur. Se kapitel 4 ”Juridik och socialt arbete” av Anna Hollander, professor i rättsvetenskap med inriktning socialt arbete, s. 114 – 115 []

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *