Arbetsgivaravgiften är ett avstått löneutrymme. Dessutom räknar inte skribenten med det konsumtionsbortfall som blir när han kraftigt försämrar pensionerna och sjukförsäkringen. Detta drabbar de företag som säljer varor och tjänster till dem som uppbär pension och sjukförsäkring. Sedan är det riktigt att vi de rödgröna vill höja skatterna för att klara av välfärden. Men kommer vi även sänka avgifterna för vanligt folk och sänka skatten för pensionärerna.

Martin Tunström
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad i City Landskrona (19/1) och City Malmö]

Andra skriver intressant om: Politik, skatter, skatt, välfärd, arbetsgivaravgift, pensioner, pensionärer, SSU, Helsingborg, SSU Helsingborg

“Det har spekulerats en del kring min inställning till löntagarfonderna. Bland annat har en del ljushuvuden velat tro att den bäst återges i en liten ironisk vers,[…] De skulle således enligt min mening vara “ett jävla skit.”[3] […] “De ovan återgivna raderna har av flera tänkare upphöjts till att vara min innersta uppfattning om löntagarfonder. I denna bok har jag redovisat både vad jag ansåg om det ursprungliga förslaget och om de reviderade versioner jag sedan varit med om att utarbeta. Den proposition jag i regeringens namn kunde lägga fram hösten 1983 var resultatet av en bearbetning av det fondförslag som år 1981 hade presenterats i rapporten Arbetarrörelsen och löntagarfonderna med mig som huvudansvarig. Jag har förvånat mig över att man kunde tro mig om att ha en så utvecklad personlighetsklyvning att jag hade varit delaktig i hela denna process, lagt ner så mycket arbete på att få fram ett realiserbart förslag – och samtidigt tyckt att hela idén var skit.” [4]

När de gäller de ombudsmän som är anställda av SSU – så väl av distrikt som av förbund – så var de under kongressens gång upptagna med att utföra en rad arbetsuppgifter som så bemanning av café, reception m.m. Så vad våra ombudsmän har med beslutet om löntagarfondernas utredning att göra förstår jag inte? Ombuden däremot var under kongressens gång en del av den demokratiska beslutandeprocessen. Det vore därför klädsamt om Westberg hade tagit sig tiden att sätta sig in hur SSU fungerar organisatoriskt. Nu blir det mest pinsamheter.

Dessutom blir det ju bara fånigt att behöva upplysa Westerberg om att även Socialdemokraterna har skrivningar (alt. “piruetter“) av liknande slag kring kapitalism och marknadsekonomi som SSU. Det Socialdemokratiska partiprogrammet formulerar det hela så här:

“I konflikten mellan kapital och arbete företräder socialdemokratin alltid arbetets intressen. Socialdemokratin är och förblir ett antikapitalistiskt parti, som alltid byggt motkrafter mot kapitalets anspråk på makt över ekonomi och samhälle.” [5]

“Kapitalism och marknadsekonomi ska hållas i sär. Marknadsekonomi är ett distributionssystem, där varor och tjänster byter ägare med pengar som bytesvärde. Kapitalism är ett maktsystem med förräntningen av kapital som överordnad norm.” [6]

När det kommer till avdraget för hushållsnära tjänster så bekräftar SCB att höginkomsttagare i högre grad nyttjar avdraget. Enligt SCB så var det endast tre promille av dem som hade årsinkomst under 300 000 kronor som använde sig av avdraget. [7] Samma siffra för dem som tjänade mellan 300 000 – 500 000 och över 500 000 var en procent respektive fyra procent. [8] Bland de som hade årsinkomst på en miljon var siffran åtta procent.[9] (Se diagrammet)

Bildkälla: SCB.

Enligt min mening kan de här människorna gott betala det här själva. När det sedan gäller arbetslinjen så är det SSU:s uppfattning om att den fulla sysselsättningen är en del av förverkligandet av de reformer som Westberg och andra betecknar som verklighetsfrånvända. Hundratusentals människor är idag arbetslösa, sjukskrivna mm. Genom att erhålla full sysselsättning skulle regeringen dels spara miljarder kronor i utbetalningar och dels erhålla nya skatteintäkter.  Samtidigt skall man ha i åtanke att de reformer som SSU vill förverkliga inte skall göras över en natt. Tänk för övrigt om du skulle ha kommit fram till en svensk medborgare 1907 och berättade för denna om dagens välfärdssamhälle. Förmodligen skulle han och den tidens ekonomer fråga sig: Hur har vi råd?

Fotnoter:
[1] Se regeringen Palmes proposition 1983/84:50 om löntagarfonder.
[2] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 152)
[3] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 27 – 28)
[4] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 153)
[5] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 19)
[6] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 21)
[7] Statistiska centralbyråns (SCB) publikation ”Välfärd” nr 2, Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare, av Lovisa Sköld. (s. 25)
[8] Ibid.
[9] Ibid.

Fler om Westbergs artikel: Peter Andersson, Daniel Scythe, Linuz Aggeborn, Jenny Petersson

Andra skriver intressant om: Politik, Rikard Westerberg, Dagens Nyheter, löntagarfonder, SSU, kongress, Kjell-Olof Feldt, Socialdemokraterna, kapitalism, marknad, SCB

När det gäller den av professor Ekberg framtagna kostnadsberäkningen kring den invandrade befolkningen så blir frågan på vilket sätt det “innebär mycket stora påfrestningar både på landets och Borås ekonomi”. Konstigt att den nationalekonomiska forskningen inte skickar samma signaler som Petzäll och Sverigedemokraterna (SD). Att kostnaden inte utgör den stora frågan i tidskriften Ekonomisk Debatt, där den svenska nationalekonomiska debatten i huvudsak förs. Eller att Ekonomstyrningsverket (ESV) inte riktar varningssignaler. Men eftersom kostnaden utgör 1 – 2 procent av BNP så är det inte så konstigt att så få delar Petzälls uppfattning om “mycket stora påfrestningar”. Vi andra är mer bekymrade över arbetslösheten och finanskrisen och vilka kostnader de medför för svenska ekonomi.

När det sedan gäller Socialdemokraternas migrationspolitik efter 1945 bör påpekas att Socialdemokraterna aldrig bedrivit någon migrationspolitik som inneburit att den invandrande befolkningen avsagt sig sin kultur och religion. Så någon assimileringspolitik av det slag som SD och Petzäll propagerar för har Socialdemokraterna aldrig bedrivit. Men Petzäll får gärna presentera statistik för påtaglig konvertering till den protestantiska läran från katoliker (italienare, kroater, ungrare m.fl.), ortodoxa (serber) muslimer (turkar) och judar (norrmän, danskar, ungrare m.fl.) under perioden 1945 till 1970. Det som var så lyckat med migrationspolitiken under perioden var att de som invandrade snabbt fick arbete. Till den grad att sysselsättningen under stora delar av perioden var högre för de som invandrat.  Det innebar enligt samma professor Ekberg att invandringen fram till slutet av 1970 var en inkomst för svensk offentlig ekonomi.

Sedan så får det ses som talande att Petzäll är oförmögen att beröra den oansvariga ekonomiska politik som man kan utläsa i de av SD tidigare framtagna handlingsprogrammen.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad på SSU Helsingborgs hemsida]

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, William Petzäll, Sverigedemokratisk Ungdom, Borås, Borås tidning, invandring, utvandring, migration, assimilering, integration, assimilation, Jan Ekberg, ekonomi, nationalekonomi, Ekonomisk Debatt, sysselsättning