Och något annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat på de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under åren fått kritik för sina påståenden² i frågan har dock inte avskräckt dem från att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion från 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick på kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar från i år för man fram påståendet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[...]” för invandringen] ”[...]till 120 miljarder per år (1999)[...]” för att sedan ”[...]år senare[...]” sänka ”[...]detta till 30 miljarder per år.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har påstått att kostnaden skulle ha uppgått till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela från korta referat som finns ute på internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna påståendet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg så här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ Alltså långt ifrån de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna påståendet från figur två (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln från 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man åberopar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna från invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur får man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna så ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per år” som Ekberg påpekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter på den offentliga ekonomin som visade på en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg således en upprevidering på runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport från 1995 konstaterar att den invandrade populationen på 1950, 1960-talen och början av 70-talet under långa perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen årligen inkomsttillskott genom offentlig sektor på grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde då ha uppgått till 4 – 6 miljarder kr årligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelåg troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett årligt underskott.

Vad visar då Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sådan från tidigare kostnadsberäkningar från Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel från 1999 uppgår det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frågeställningen kring vilka effekter invandringen får på löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten från 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit sm唹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstånd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring

“Det är svårt för mig att bedöma vad de där organisationerna är för några.“ [4]

Bekvämt nog har vi människor som har den kunskapen som Åkesson saknar. Enligt Heléne Lööw, filosofie doktor i historia, är NRP att betraktas som ett nationalsocialistiskt parti [5] och fungerade dessutom “i mångt och mycket den förmedlande länken mellan mellankrigstidens nationalsocialister och den moderna rasideologiska undergroundkulturen“. [6] Även som lekman borde det inte vara så svårt att få en bild av vad för parti NRP är. Går man in på partiets hemsida så möts man bl.a. av en bild på Tysklands tidigare Führer och rikskansler, tillika NSDAP:s partiordförande, Adolf Hitler med budskapet om “Forum för nationalsocialistisk och fascistisk ideologi“.

Man möts även på startsidan med budskapet om att partiet “ägnar sig åt grundläggande klassisk nationalsocialism, som genom många decennier behållt ideologin levande i vårt land, och vi har utbyte med NS-rörelser runt om i världen.” [7] Under fliken “Partiet” hittar man dessutom Nordiska rikspartiets program som antogs 2005. Där ställer man sig t.ex. negativ till “allmän rasblandning” [8] och menar samtidigt att “historien bär klart vittnesbörd om att nordiska rasen är bärare av värdefulla kulturskapande och statsbyggande egenskaper.“ [9] Det är rätt märkvärdigt att allt det här har gått förbi Åkesson. Eller så kanske det inte är så märkvärdigt?

Intressant i sammanhanget är om partiet upprättat s.k. vandelsförsäkran vid kyrkovalet och om Ehn uppgivit sitt tidigare partiengagemang i vandelförsäkran. Att sedan Åkesson inte vet vad Nationaldemokraterna är för typ av organisation är ju nästan löjeväckande. Precis som Adaktusson påpekar så har ju representanter inom Åkessons parti blandat annat anklagat Nationaldemokraterna för att stå nazismen nära. Enligt både Mattias Karlsson, idag ledamot av Sverigedemokraternas förbundsstyrelse, och Jens Leandersson, idag ordf. för SD Klippan, så är ND att betraktas som ett naziinfluerat parti. [10]

Fotnoter:
[1] TV8 Adaktusson, Adaktusson granskar SD inför kyrkovalet, 090915.
[2] Hemsidan för Fädernas kyrka den 16 september 2009. Se fliken “Kyrkoval 2009”.
[3] SD Television, Intervju med kyrkokandidat Patrik Ehn från Göteborg, 090808. (Inspelad vid Bårslöv kyrka i Helsingborg)
[4] TV8 Adaktusson, Adaktusson granskar SD inför kyrkovalet, 090916. (Se 24 minuter och 30 sekunder in i programmet) Utöver Nordiska Rikspartiet avser även Åkesson Nationaldemokraterna (ND).
[5] Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, filosofie doktor i historia. Utgiven av Ordfront förlag. (s. 161)
[6] Nazismen i Sverige 1980 – 1999 – Den rasistiska undergroundrörelsen: musiken, myterna, riterna (2000, Stockholm), av Heléne Lööw, filosofie doktor i historia. Utgiven av Ordfront förlag. (s. 23)
[7] Nordiska Rikspartiets hemsida den 16 september 2009.
[8] Nordiska Rikspartiets program, antaget i november 2005 i Borensberg. (se avsnitt “Vi är framtiden“)
[9] Nordiska Rikspartiets program, antaget i november 2005 i Borensberg. (se avsnitt “Ledande grundsatser“)
[10] Sd-Kuriren / Debatt, ”Skräphögern har talat, 050221, Sd-Kuriren / Partiet, Sverigedemokraterna går till val i Klippan, 060429 och Sd-Kuriren / Partiet, Klippan kommun spelar nazister i händerna, 060604.

Andra bloggare om avslöjandet: Johan Hedin, Peter Trixe, Kent Persson, Folkpartiet i Eslöv
Medier om avslöjandet: Svenska Dagbladet (SVD)

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Nordiska Rikspartiet, nationalsocialism, nazism, Jimmie Åkesson, Patrik Ehn, TV8, Adaktusson, SD Television, Hans Olof Andersson, Dragan Klaric, Heléne Lööw