Och något annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat på de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under åren fått kritik för sina påståenden² i frågan har dock inte avskräckt dem från att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion från 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick på kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar från i år för man fram påståendet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[...]” för invandringen] ”[...]till 120 miljarder per år (1999)[...]” för att sedan ”[...]år senare[...]” sänka ”[...]detta till 30 miljarder per år.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har påstått att kostnaden skulle ha uppgått till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela från korta referat som finns ute på internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna påståendet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg så här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ Alltså långt ifrån de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna påståendet från figur två (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln från 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man åberopar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna från invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur får man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna så ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per år” som Ekberg påpekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter på den offentliga ekonomin som visade på en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg således en upprevidering på runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport från 1995 konstaterar att den invandrade populationen på 1950, 1960-talen och början av 70-talet under långa perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen årligen inkomsttillskott genom offentlig sektor på grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde då ha uppgått till 4 – 6 miljarder kr årligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelåg troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett årligt underskott.

Vad visar då Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sådan från tidigare kostnadsberäkningar från Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel från 1999 uppgår det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] någonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frågeställningen kring vilka effekter invandringen får på löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten från 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehållstillstånd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit sm唹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstånd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring

När det gäller den av professor Ekberg framtagna kostnadsberäkningen kring den invandrade befolkningen så blir frågan på vilket sätt det “innebär mycket stora påfrestningar både på landets och Borås ekonomi”. Konstigt att den nationalekonomiska forskningen inte skickar samma signaler som Petzäll och Sverigedemokraterna (SD). Att kostnaden inte utgör den stora frågan i tidskriften Ekonomisk Debatt, där den svenska nationalekonomiska debatten i huvudsak förs. Eller att Ekonomstyrningsverket (ESV) inte riktar varningssignaler. Men eftersom kostnaden utgör 1 – 2 procent av BNP så är det inte så konstigt att så få delar Petzälls uppfattning om “mycket stora påfrestningar”. Vi andra är mer bekymrade över arbetslösheten och finanskrisen och vilka kostnader de medför för svenska ekonomi.

När det sedan gäller Socialdemokraternas migrationspolitik efter 1945 bör påpekas att Socialdemokraterna aldrig bedrivit någon migrationspolitik som inneburit att den invandrande befolkningen avsagt sig sin kultur och religion. Så någon assimileringspolitik av det slag som SD och Petzäll propagerar för har Socialdemokraterna aldrig bedrivit. Men Petzäll får gärna presentera statistik för påtaglig konvertering till den protestantiska läran från katoliker (italienare, kroater, ungrare m.fl.), ortodoxa (serber) muslimer (turkar) och judar (norrmän, danskar, ungrare m.fl.) under perioden 1945 till 1970. Det som var så lyckat med migrationspolitiken under perioden var att de som invandrade snabbt fick arbete. Till den grad att sysselsättningen under stora delar av perioden var högre för de som invandrat.  Det innebar enligt samma professor Ekberg att invandringen fram till slutet av 1970 var en inkomst för svensk offentlig ekonomi.

Sedan så får det ses som talande att Petzäll är oförmögen att beröra den oansvariga ekonomiska politik som man kan utläsa i de av SD tidigare framtagna handlingsprogrammen.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad på SSU Helsingborgs hemsida]

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, William Petzäll, Sverigedemokratisk Ungdom, Borås, Borås tidning, invandring, utvandring, migration, assimilering, integration, assimilation, Jan Ekberg, ekonomi, nationalekonomi, Ekonomisk Debatt, sysselsättning