Genom Youtube blir jag uppmärksam på att det Europeiska arbetarpartiet (EAP) har tagit fram en film om sig själv som enligt partiets pressmeddelande inneburit ”att Sverige har fått sin första dokumentärfilm över sin modernaste historia.”1 Anledningen till att jag blev intresserad av filmen är därför att den ger en bild av förhållandet mellan EAP och Olof Palme under 1970- och 1980-talen ur EAP:s perspektiv.2 Efter ha sett filmen kan den enligt min mening rakt av avfärdas som en fortsättning på EAP:s hatpropaganda mot Olof Palme.
Delen som behandlar Palme inleds med …

För tillfället läser jag Claes Arvidssons “Olof Palme – med verkligheten som fiende” (Timbro) och finner liksom vid läsningen av Elmbrants bok om samma person att författarens egen politiska åskådning gör sig till tolks. Likväl är den läsvärd. Särskilt då jag noterar att Arvidsson lyfter upp ett uttalande i Sture Eskilssons bok “Från folkhem till nytt klassamhälle – Ett högerspöke berättar“ (Fischer & Co, 2005) som jag själv noterade när jag själv läste Eskilssons bok, nämligen att näringslivet (se SAF) satsade mer vid 1976 års valrörelse på att få bort …