Men en del av argument som anförs innehåller dock sakfel. Göransson åberopar t.ex. att det är en demokratisk princip att man själv ska få avgöra vilken politisk rörelse man vill stödja och antyder därmed att så inte är fallet för medlemmarna. Men det är fel. Dels har man som presumtiv medlem möjlighet att avstå från att ansluta sig till ett fackförbund som stödjer en annan ideell förening. För det andra har det stöd som utgår från LO till SAP fattats i demokratisk ordning vid de beslutande organen inom LO.

Eftersom vi har föreningsfrihet i Sverige utgår jag från att Göransson i demokratisk anda respekterar de beslut inom LO som har tagits i demokratisk ordning av medlemmarnas representanter. Att antalet LO-medlemmar som röstar på SAP minskar är sant, men de utgör fortfarande 50 procent. I övrigt betraktar jag inte inskränkt möjlighet för LO-medlemmarna att få igenom politiska förslag som en förnyelse utan, för att använda ett mindre floskelbetungat ord, som en försämring. Vad Bodström anser i frågan lägger jag ingen större vikt kring.

Martin Tunström (s)
Kassör SSU Helsingborg

Andra skriver intressant om: Politik, fackpolitisk samverkan, facket, LO, SAP, Socialdemokraterna, Landsorganisationen, Bengt Göransson, demokrati, beslut, föreningsfrihet, Thomas Bodström

Genom Youtube blir jag uppmärksam på att det Europeiska arbetarpartiet (EAP) har tagit fram en film om sig själv som enligt partiets pressmeddelande inneburit ”att Sverige har fått sin första dokumentärfilm över sin modernaste historia.”¹ Anledningen till att jag blev intresserad av filmen är därför att den ger en bild av förhållandet mellan EAP och Olof Palme under 1970- och 1980-talen ur EAP:s perspektiv.² Efter ha sett filmen kan den enligt min mening rakt av avfärdas som en fortsättning på EAP:s hatpropaganda mot Olof Palme.

Delen som behandlar Palme inleds med videoklipp som illustrerar Palmes internationella engagemang för tredje (och andra) världen och hur videons speakerröst börjar tala om bilden av Palmes som ”solidaritetskämpe, krigsmotståndare, och u-ländernas vän” . ³ Det är också det som är det bärande temat för partiets kritik mot Palme. För att förstå varför måste man vara på det klara med att logiken bakom EAP:s samhällskritik handlar om att ledande internationella statsmän och organisationer enligt EAP förhindrar/fördröjer utvecklingsländernas väg mot att bli en del av den industrialiserade världen och där med bidrar till massdöd i utvecklingsländerna. (eftersom ländernas underutveckling förhindrar dem från att bygga upp en tillfredsställande sjukvårdsapparat och bedriva en god socialpolitik och det är här EAP:s politik kommer in i bilden med magnettåg, fusionskraftverk och andra förslag.) Enligt EAP ger Palme uttryck för en falsk internationell solidaritet med utvecklingsländerna i och med att han vill förvägra dem utveckling.

Det är därför speakerrösten, från att talat om Palmes internationella solidaritetsarbete, en kort stund senare något barnsligt börjar tala om att (”lille”) Olof Palme skulle ha varit den mest framträdande inom familjen von Knieriem sedan dennes släkting, och enligt EAP, nazipampen August von Knieriem stod åtalad (men frikänd) i Nürnberg 1947.⁴ Det hela illustreras med att en bild föreställande August von Knieriem förs in i en bild på Palme då han blivit utnämnd till statsråd.⁵ Partiet antyder därför att det skulle finns en direkt linje mellan ”nazipampen” August von Knieriem engagemang i IG Farben⁶  till Palmes internationella engagemang. På vilket sätt den unge Olof Palme har med August von Knieriems förehavande under 30 och 40-talen att göra kan man ju ställa sig frågande till? Palme var vid krigsslutet 18 år och var under merparten av tiden (1933 – 1945) ett barn eller i yngre tonåren.  Måhända att EAP tror på någon slags arvsynd? Eller att ”onkel August” vid stunder med den unge Olof Palme förmedlade sitt budskap.

För att koppla samman det hela med varandra pekar partiet på Olof Palmes tal vid FN:s miljökonferens 1972 i Stockholm. Genom att klippa ut delar av Palmes tal försöker EAP ge bild av Palme som en person som vill förhindra utvecklingsländerna från att uppnå samma utvecklingsnivå med industriländerna.  Men det förefaller inte som att EAP ha hört hela talet när de anger Palmes tal som ett bevis för Palmes utvecklingsfientlighet. Eller så väljer de medvetet att bortse från de delar av talet som går emot EAP:s föreställning om Olof Palme. Istället pekar Palme i talet på att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika”⁷, att ”vi behöver en avsevärd ökning av antalet enheter för omvandling av atomenergi till elektricitet” ⁸ och att ”vi behöver avsevärt ökat stöd till forskningen om vätekraft”.  ⁹ Särskilt de två sistnämnda punkterna är ju något som ligger EAP närma om hjärtat.  Men visst, EAP kan ju försöka få ihop den delen av Palmes tal där denna talar om vikten av ”internationell spridning av tekniskt kunnande om omvandling av kol till flytande bränsle”¹⁰ till sin släktings förehavanden  i IG Farben¹¹ och där med bevisa Palmes nationalsocialistiska böjelser.

När Palme för övrigt i samma tal menar att vi inte har ”råd med en laissez-faire teknologi”¹² (Som EAP använder som bevis för sin kritik för att Palme skulle motsätta sig teknologisk och ekonomisk utveckling) så bygger det inte på en allmän motvilja mot teknik. Även EAP borde vara medveten om att all teknologi inte är av godo. Genom politiken styr vi och reglerar vi med lagar hur resurstilldelningen för utvecklingen av ny teknik ska gestalta sig. Samtidigt kan det vara väl värt att påpeka att Palme i sitt tal pekar på att problemen förbundna med miljöproblemen kan lösas.

Som ytterligare förklaring till EAP:s ”kritik” mot Palme anger speakerrösten att det beror på att Palme skulle propagera för nolltillväxt på energiområdet  och  ”att världen inte skulle utvecklas”.¹³ Några bevis för påståendet om att Palme skulle motsätta sig en ekonomisk och industriell utveckling i utvecklingsländerna saknar förstås EAP. Kritiken vid den av FN arrangerade miljökonferensen i Stockholm 1972 från Palme riktades mot i huvudsak industriländerna. (Vapenupprustning, utfiskningen av haven, användandet av miljögifter mm.) Istället menade Palme, vilket jag nämnde tidigare, att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika.”

När det gäller energipolitiken i Sverige är det rätt och riktigt att Palme och Socialdemokraterna pläderade för en oförändrad ökningstakt vid förbrukningen av energi vid 90-talets början. Men detta först sedan hela den svenska kärnkraftsparken byggts ut i Sverige. Då blir det hela mer förståeligt. Under regeringarna Erlander¹⁴ och Palme beslutades det dessutom om att bygga svenska kärnkraftverk. Där med kommer EAP:s dåligt underbyggda argumentering på skam. Det hör även till utvecklingen att man vid ett visst stadium inte är i ett lika stort behov av ytterligare tillförsel av elektrisk kraft. Det behöver inte innebära att man motsätter ekonomisk/industriell utveckling/tillväxt. Samtidigt är det väl värt att peka på att Palme verkade under en tid då motståndet mot kärnkraften formulerades och kanaliserades. Det var inom Centerpartiet kritiken mot kärnkraften växte fram, b.la. vid Centerstämman 1973.  I regeringen Palmes proposition 1975 om energihushållningen kan man istället läsa att:

”De konsekvenser som ett stopp av idrifttagna kärnkraftstationer skulle medföra, eller som successivt skulle inträda om vi stoppade utbyggandet av påbörjade kärnkraftstationer, skulle bli ytterst allvarliga för vår syssel­sättning och vår samhällsutveckling. Vi skulle inom de närmaste åren få räkna med omfattande restriktioner i användningen av elektrisk kraft och risk för arbetslöshet för ca 10 000 personer enbart inom de av kärnkraft-utbyggnaden direkt berörda företagen. Dessutom skulle vi, som jag nyss har berört, frånhända oss handlingsfrihet inför den fortsatta utvecklingen. Det finns ingen med teknikens hjälp framställd energiform som är helt riskfri eller som inte har nackdelar av olika slag. Det gäller såväl fossila bränslen som vattenkraft och kärnkraft. Utsikterna att komma till rätta med de risker som är förbundna med kärnkraften kan betecknas som relativt goda. Skulle det komma fram nya informationer som visar att dessa slutsatser är oriktiga måste vi självfallet vara beredda att ompröva vårt ställnings­tagande. Såvitt nu kan bedömas finns det emellertid inte anledning tro att så kommer att ske. Vi bör därför låta det tidigare beslutade kärnkraftsprogrammet fortgå enligt hittills beviljade tillstånd.”¹⁵

Året efter, vid riksdagsdebatten den 28 april 1976, krävde Fälldin att ”kärn­kraftsutbyggnaden skall avbrytas. De aggregat som ännu inte är påbörjade skall inte sättas i gång. De som är under byggnad avbryts så snart av­lösning av kontrakt medger detta. För de fem aggregat som är i drift upprättas en beredskapsplan för successiv avveckling. När denna plan är färdig sätts den i kraft, om kärnkraftens säkerhetsfrågor icke har kunnat lösas.”¹⁶ Detta motsatte sig Olof Palme och den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Under hela valrörelsen det året efterfrågade Palme en borgerlig energipolitik eftersom de två andra borgerliga partierna (Folkpartiet och Moderaterna) anslöt sig till den socialdemokratiska regeringens utbyggnad av kärnkraften. Något enat borgerligt energipolitisk manifest presenterades aldrig. Detta är förmodligen förklaringen till att regeringen Fälldin avgick i oktober 1978.¹⁷

Intressant nog ger själva videoproduktionen från EAP en bild av det hat som EAP riktade mot Palme under 1970 och 1980-talen. En av stillbilderna i videon, som förefaller härröra från 1980-talet, visar hur EAP på ett plakat med den retoriska frågan om Palme är fascist undrar varför Palme går ”till val på samma ekonomiska program som Hitler”.¹⁸ På ett annat plakat i samma stillbild menar EAP att ”löntagarfonder är fascism”¹⁹ och undrar även där om Palme är fascist.²⁰ Att EAP efter Palmemordet blev intressant för utredarna är därför inte så konstigt.²¹ Videon ger dessutom en bild av dagens hat från EAP:s mot Palme. I en av sekvenserna påstår man att ”Palme använde sin totala tillgång över landets medie för att utmåla sig själv som en sann demokrat och fattigas vän. LaRoucherörelsen i Sverige, EAP, avslöjade att det här var en ren lögn och förklarade för svenska folket vilken roll Palme hade spelat i att montera ner den fysiska ekonomin som byggts upp framförallt efter andra världskriget. ”²² De konspiratoriska påståendena om att den dåvarande demokratiskt valde statsministern skulle ha total tillgång till landest media och att denna inte skulle vara demokrat visar på att EAP fortfarande odlar ett hat mot Palme.

Hade inte EAP och dess internationella förgreningar hemfallit till ledarkult och förgrovat opinionsbildade arbete (Där man ideligen kopplar samman människor och organisationer på nazism, fascism mm.)  så kunde man spelat en positivt kraft  i debatten kring mänskligenheten och dess utveckling. Magnettåg, fusionskraftverk och en framtida exploatering av planeterna/månarna i vårt solsystem är intressanta och angelägna frågor att lyfta upp i debatten. Men i och med man intar en en sådan oförsonlig ståndpunkt i den samhällspolitiska debatten tar ingen dem på allvar. Därför är det inte svårt att ansluta sig till SOU 2002:19 konstaterande att EAP ”genom besynnerliga utspel, konspirationsteorier samt grova personangrepp har partiet och dess underorganisationer i hög grad på egen hand omöjliggjort det mesta av tänkbart inflytande över det politiska skeendet.”²³  Vid riksdagsvalet 2006 erhöll Europeiska arbetarpartiet 86 röster, med stor sannolikhet slutar det säkert på liknande nivå vid årets riksdagsval om partiet fortsätter på samma utslagna väg. En ny propagandavideo hjälper föga.

Andra skriver intressant om: August von Knieriem, demokrati, ekonomi, energipolitik, Europeiska arbetarpartiet, IG Farben, kärnkraft, konspirationsteorier, LaRouche, LaRoucherörelsen, Nürnbergrättegången, Olof Palme, politik, Socialdemokraterna, teknik

1. Europeiska Arbetarpartiet, pressmeddelande om dokumentärfilmen ”Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP”, 100624.
2. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. Se avsnittet ”Striden om Sverige: EAP mot Palme och nolltillväxtfacisterna”. 18:04 minuter in i videon.
3. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 18:38 minuter in i videon.
4. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.
5. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.
6. Som bekant bidrog IG Farben till att Tysklands tillgångar till drivmedel under kriget förbättrades genom företagets produktion av syntetisk bensin. Företaget producerade även nödvändiga kemikaliska produkter till den tyska vapenindustrin. Ett delägt företag (Deutsche Gesellschaft für Schädlingsbekämpfung) till IG Farben framställde också den giftgas (Zyklon B) som användes för att gasa ihjäl människor i de tyska förintelselägren. Se s. 160 – 162 i Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten.
7. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
8. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
9. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
10. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
11. För IG Farben och syntetisk bensin se Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten, av Joseph Borkin, jurist och tidigare chef för  patent- och kartellsektionen i USA:s justitiedepartements antitrustdivision.  Utgiven av  Tidens förlag. Boken ger också en en bild av August von Knieriems förehavanden i IG Farben
12. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
13. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:36 minuter in i videon.
14. Som Palme var en del utav, både som tjänsteman nära Erlander, och senare som politiker. Följande uppdrag hade Palme under Tage Erlander: sekreterare vid statsrådsberedningen, byråchef, konsultativt statsråd, kommunikationsminister och utbildningsminister. I sammanhanget kan jag nämna en mer vetenskaplig redovisning av Palme än den som EAP givit i sin video. Nämligen de två böckerna ”I takt med tiden – Olof Palme 1927 – 1969″ (2008) och ”När vinden vände – Olof Palme 1969 – 1986″ (2009), av Kjell Östberg, professor i historia.
15. Riksdagen, regeringens proposition om energihushållningen m.m. 1975:30, beslutad den 27 februari 1975, s. 19 – 20.
16. Riksdagen, protokoll 1975/76:111, onsdagen den 28 april 1976, 4 § Energihushållningen, m. m. s. 114.
17. Riksdagens protokoll 1978/79:21 onsdagen den 25 oktober, se statsminister Ola Ullstens (fp) inledningsanförande där denna förklarar att orsaken till att trepartiregeringen avgick var pga. ”energifrågan och de spänningar den åstadkom mellan och delvis inom partierna.”
18. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.
19. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.
20. För mer kring Palmehatat se SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 274 – 278.
21. Se SOU 1999:88. Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme. Se kapitel 5, s. 512.
22. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:49 minuter in i videon.
23. SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 267.

Bildtext: Riksdagsledamoten Grethe Lundblad håller appellmöte i Stattena centrum tillsammans med SSU. (08-09-1979)

Grethe Lundblad har gått bort. Grethe har varit en av Helsingborgs stora politiska profiler. Hon kom att betyda mycket för kvinnornas intåg i politiken. Grethe som föddes i Danmark 1925. Hon blev ledamot i Helsingborgs kommunfullmäktige 1960. Efter det framgångsrika valet 1968 blev Grethe ledamot av Sveriges Riksdag, där hon stannade som ledamot fram till 1991.

I riksdagen arbetade Grethe med många politiska frågor. Hon var en av de socialdemokrater som i början på 1970-talet arbetade fram en ny familjepolitik. Hon kom att bli den ledande socialdemokraten i riksdagen, när det gäller konsumentfrågor. Hon var under många år ledamot av Nordiska Rådet och dess vice ordförande.

I det socialdemokratiska partiet hade Grethe många viktiga uppdrag. Bl.a. var hon under en följd av år ledamot av partistyrelsen.

Grethe var en drivande och kompetent politiker. Hon var också en varm och positiv person. Själv fick jag ta del av hennes stora kunskaper och hennes breda erfarenhet, då jag kom till Sveriges Riksdag efter valet 1988.

Vi bevarar det ljusa minnet av Grethe Lundblad i våra hjärtan.

Jan Andersson
Ordförande för socialdemokraterna i Helsingborg

(Artikeln är från hemsidan för Helsingborgs arbetarekommun. Tryck här för att komma till sidan)

Partiet har valt att offentliggöra sin valstrategi. Som mål har man att bli ett 40-procentsparti och erhålla makten i alla landsting. (s. 1) Vilket enligt min mening är bra målsättning och ett önskvärt resultat i valet. När det gäller strategin att möta väljarna så innehåller valstrategin knappast några nyheter. (s. 4) Dörrknackning utövade jag själv under valrörelsen 2006, och gensvaret var bara positivt.

Folk tog välvilligt emot vårt material och bland de som valde att samtala var det många som var positiva. Egentligen kan jag inte minnas någon negativ respons. Nervöst var det i början, men ju mer man kom in i det ju lättare blev det. Bäst är det väl om man är två som går tillsammans.

Intressant nog stötte jag faktiskt på i Sten Andersson memoarer (s. 266, 267) hur Gunnar Sträng reagerade på när man inför 1976 års val hade beslutat att partistyrelsens ledamöter skulle ut och knacka dörr:

“Att fredagen den trettonde är en olycksdag, det stämmer ibland. I vilket fall var den det 1976, då det årets valrörelse inleddes fredagen den 13 augusti med valupptakt i Örebro. Redan en vecka före upptakten ringde Gunnar Sträng till mig på partiexpeditionen och gormade:
“Vad är det för ett jädrans jippo du har hittat på? Familjefest och trollkarl! Och barnteater! Valmöten ska ordnas som på Per Albins och Erlanders  tid. Begrips? Det värsta jag vet är när ungdjäklarna springer mellan benen på mig då jag står och talar.”
Det var en salva som det gällde att besvara med välriktad moteld. “Hur dum får en finansminister vara egentligen? Hajar du inte att trollkarlen och barnteatern inte är till för att roa dig och föräldrarna utan ungarna så att de inte springer mellan benen på dig?”
Det blev tyst någon sekund i telefonen och så kom det:
“Hm! Jaha. Men den där djäkla prostitutionen säger jag nej till.”
“Vilken prostitution?”:
“Det står i kallelsen att partistyrelsens ledamöter en dag ska knacka dörr bland väljarna. Jag ska alltså knacka på hos Svensson, bocka mig och säga:
´Skulle herr Svensson vilja vara så vänlig att rösta på mig, Gunnar Emanuel Sträng?´
Det är förbanne mig inget annat är prostitution och det undanber jag mig.”
“Alla ledamöter ska knacka dörr, men inte du! Kommer du och knackar på hos Svensson, blir Svensson vettskrämd. Han tror det är frågan om indrivning! Så för din del har vi ordnat ett så kallat familjemöte. En sossefamilj bjuder in några grannar på kaffe och så kommer du gästar dem. Du försöker visa dina bästa sidor, pratar politik och svarar på frågor.”
“Hm! Jaha! Men hörru, jag ska åtminstone ha 30 personer på mötet.”
“Det är inte alla som äger stenhus i Gamla stan, du får nöja dig med det antal som ryms i en trerumslägenhet!”
Sträng accepterade naturligtvis. Det gjorde han alltid när partiet kallade. Han gjorde stor succé, pratade politik och berättade historier på ett sätt som han var mäktig.”

Media om strategin: Sydsvenskan, Aftonbladet

Andra skriver intressant om: Politik, Socialdemokraterna, valstrategi, dörrknackning, väljarna, Gunnar Sträng, Sten Andersson

“Det har spekulerats en del kring min inställning till löntagarfonderna. Bland annat har en del ljushuvuden velat tro att den bäst återges i en liten ironisk vers,[…] De skulle således enligt min mening vara “ett jävla skit.”[3] […] “De ovan återgivna raderna har av flera tänkare upphöjts till att vara min innersta uppfattning om löntagarfonder. I denna bok har jag redovisat både vad jag ansåg om det ursprungliga förslaget och om de reviderade versioner jag sedan varit med om att utarbeta. Den proposition jag i regeringens namn kunde lägga fram hösten 1983 var resultatet av en bearbetning av det fondförslag som år 1981 hade presenterats i rapporten Arbetarrörelsen och löntagarfonderna med mig som huvudansvarig. Jag har förvånat mig över att man kunde tro mig om att ha en så utvecklad personlighetsklyvning att jag hade varit delaktig i hela denna process, lagt ner så mycket arbete på att få fram ett realiserbart förslag – och samtidigt tyckt att hela idén var skit.” [4]

När de gäller de ombudsmän som är anställda av SSU – så väl av distrikt som av förbund – så var de under kongressens gång upptagna med att utföra en rad arbetsuppgifter som så bemanning av café, reception m.m. Så vad våra ombudsmän har med beslutet om löntagarfondernas utredning att göra förstår jag inte? Ombuden däremot var under kongressens gång en del av den demokratiska beslutandeprocessen. Det vore därför klädsamt om Westberg hade tagit sig tiden att sätta sig in hur SSU fungerar organisatoriskt. Nu blir det mest pinsamheter.

Dessutom blir det ju bara fånigt att behöva upplysa Westerberg om att även Socialdemokraterna har skrivningar (alt. “piruetter“) av liknande slag kring kapitalism och marknadsekonomi som SSU. Det Socialdemokratiska partiprogrammet formulerar det hela så här:

“I konflikten mellan kapital och arbete företräder socialdemokratin alltid arbetets intressen. Socialdemokratin är och förblir ett antikapitalistiskt parti, som alltid byggt motkrafter mot kapitalets anspråk på makt över ekonomi och samhälle.” [5]

“Kapitalism och marknadsekonomi ska hållas i sär. Marknadsekonomi är ett distributionssystem, där varor och tjänster byter ägare med pengar som bytesvärde. Kapitalism är ett maktsystem med förräntningen av kapital som överordnad norm.” [6]

När det kommer till avdraget för hushållsnära tjänster så bekräftar SCB att höginkomsttagare i högre grad nyttjar avdraget. Enligt SCB så var det endast tre promille av dem som hade årsinkomst under 300 000 kronor som använde sig av avdraget. [7] Samma siffra för dem som tjänade mellan 300 000 – 500 000 och över 500 000 var en procent respektive fyra procent. [8] Bland de som hade årsinkomst på en miljon var siffran åtta procent.[9] (Se diagrammet)

Bildkälla: SCB.

Enligt min mening kan de här människorna gott betala det här själva. När det sedan gäller arbetslinjen så är det SSU:s uppfattning om att den fulla sysselsättningen är en del av förverkligandet av de reformer som Westberg och andra betecknar som verklighetsfrånvända. Hundratusentals människor är idag arbetslösa, sjukskrivna mm. Genom att erhålla full sysselsättning skulle regeringen dels spara miljarder kronor i utbetalningar och dels erhålla nya skatteintäkter.  Samtidigt skall man ha i åtanke att de reformer som SSU vill förverkliga inte skall göras över en natt. Tänk för övrigt om du skulle ha kommit fram till en svensk medborgare 1907 och berättade för denna om dagens välfärdssamhälle. Förmodligen skulle han och den tidens ekonomer fråga sig: Hur har vi råd?

Fotnoter:
[1] Se regeringen Palmes proposition 1983/84:50 om löntagarfonder.
[2] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 152)
[3] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 27 – 28)
[4] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 153)
[5] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 19)
[6] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 21)
[7] Statistiska centralbyråns (SCB) publikation ”Välfärd” nr 2, Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare, av Lovisa Sköld. (s. 25)
[8] Ibid.
[9] Ibid.

Fler om Westbergs artikel: Peter Andersson, Daniel Scythe, Linuz Aggeborn, Jenny Petersson

Andra skriver intressant om: Politik, Rikard Westerberg, Dagens Nyheter, löntagarfonder, SSU, kongress, Kjell-Olof Feldt, Socialdemokraterna, kapitalism, marknad, SCB

När Helsingborgs stad nu går mot en framtid med minskade intäkter är det av stor betydelse att staden slår vakt om den sociala välfärden i kommunen. Men också verkar för att utveckla den. SSU Helsingborg föreslår därför avskaffandet av skolmålsavgiften för att underlätta för stadens barnfamiljer.

Samtidigt är det viktigt att alla typer av reformer är finansierade. Därför menar SSU Helsingborg att det s.k. “vårdnadsbidraget” bör avskaffas och att kommunalrådsarvodena bör sänks med 10 000 kr per månad. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv menar SSU Helsingborg att det är riktigare med en avgiftsbefriad skollunch framför ett “vårdnadsbidrag“. Där till anser vi att den första höjningen av kommunalrådsarvoden var felaktig, och spär på politikerföraktet.

Anledningen till att vi från SSU sida anser att den fria skollunchen bör införas är för att gymnasiet i allt väsentlig har utvecklas till en förlängning av grundskolan då arbetsmarknaden av idag, och övriga samhället, kräver en gymnasial utbildning.  I teorin må gymnasiet vara frivilligt, men i praktiken är den obligatorisk.

Dessutom visar statistik från Rädda barnen, i deras barnfattigdomsindex, att Helsingborg tillhör de kommuner i landet med högst barnfattigdom. I tider av ekonomisk tillbakagång är det därför särskilt viktigt att stå upp för de fördelningspolitiska aspekterna i stadens budget.

Vårdnadsbidraget
Först och främst vill vi betona att vi anser det är viktigt att man värnar arbetslinjen i Helsingborg. Genom arbete bidrar vi  till välfärden i vår stad. Visserligen ligger den övergripande arbetsmarknadspolitiken på staten sida. Men även staden har redskap för att värna sysselsättningen. Dels som arbetsgivare, och dels i form av huvudmanskapet för flertalet av stadens gymnasieskolor.  Men även genom olika transfereringar kan staden ge signaler om vikten av arbetslinjen.

Därför borde ett första steg från stadens sida vara att avskaffa det s.k. “vårdnadsbidraget”. I grunden är bidraget ett arbetarfientligt och skadligt för den kommunala ekonomin. Dels innebär det att man från stadens sida först betalar ut ett skattefritt belopp och dels får ett skattebortfall när mottagaren väljer att utebli från arbetslivet.  I sammanhanget kan nämnas att det finns en korrelation mellan  å ena sidan kvinnligt förvärvsdeltagande och å andra sidan vårdnadsbidrag.  Införandet av vårdnadsbidraget i länder så som Finland, Norge, Frankrike och Tyskland har nämligen inneburit negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete.

Ur ett rättviseperspektiv är det också svårt att motivera “vårdnadsbidraget” då t.ex. ensamstående föräldrar har små möjlighet att nyttja bidraget samtidigt som de skall vara med finansiera det. Något som bl.a. det numera nerlagda JämO påpekade i sitt remissyttrande när förslaget från regeringen om att införa vårdnadsbidraget fanns ute på remiss.

Ett avskaffande av “vårdnadsbidraget” innebär för staden en besparing på fem /5/ miljoner kronor. Men även positiva effekter för den kommunala ekonomin när människor som idag uppbär “vårdnadsbidrag”, och valt att stanna hemma,  återgår till sitt arbete och börjar betala in skatt.

En sänkning av kommunalrådsarvodena
Ett annat utgiftsområde där det finns möjlighet att förstärka den kommunala ekonomin är arvoden till stadens kommunalråd. Beslutet om följa riksdagsledamöternas arvoden innebar en kraftig utgiftsökning på området.

En sänkning av kommunalrådsarvoden med tiotusen /10 000/ kronor per månad innebär därför en besparing på runt tre /3/ miljoner kronor.  I sammanhanget kan nämnas att man i en rad kommuner har sänt en signal om att man från politikernas sida även har för avsikt att sänka politiska arvodena. I det borgerligt styrda Kungälvs kommun, där kommunalrådens arvoden tidigare följt riksdagsledamöternas, har man t.ex. tagit beslut om att sänka kommunalrådens med fem /5/ procent.

Open Source (Öppen källkod)
Utöver de redan föreslagna kostnadsdämpande åtgärderna och förändringarna – så som minskad energianvändning och samordning av fakturahanteringen – som förelås i den av majoriteten framtagna budget så vill SSU Helsingborg även peka på att staden skulle kunna göra en översyn kring stadens förhållningssätt till programvaran för stadens datorer.

Med s.k. “Open source” (sv. “öppen källkod“) skulle man kunna ersätta program som staden betalar licenser för.  Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) har bl.a. uttalat sig positivt kring “open source” och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver sedan några år tillbaka, tillsammans med en rad kommuner, ett nationellt kompetenscenter för öppna program och öppen standard.

Huruvida det skulle innebära besparingar har SSU Helsingborg ingen uppfattning om, därför förslår SSU Helsingborg att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att studera utifall det finns kostnadsbesparingar att göra på området. Men också vilka för och nackdelar det finns förbundna med att högre grad använda sig av “open source”.

Besparingar och kostnader

Sammantaget innebär de förslagna besparingarna att åtta /8/ miljoner kronor kan frigörs. Med förslaget om införandet av den fria skollunchen i gymnasiet återstår fyra /4/ miljoner kvar till andra områden för reformer eller en förstärkning av den kommunala ekonomin.

Förslag från SSU Helsingborg på förändring av Helsingborgs stads budget.
_______________________________________________________

Avskaffandet av vårdnadsbidraget                    +       5 000 000
Sänkningen av kommunalrådsarvoden            +       3 000 000

Införandet av avgiftsfri skollunch                       -      4 000 000
_______________________________________________________

+     4 000 000

Referenser:
1. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter”. (s. 4 – 10)
2. Barnfattigdomen i Helsingborg är 15,8 % (avser 2006).  Där med positionerar man sig bland tjugo kommuner i Sverige med högst barnfattigdom.  Helsingborg kommer på plats nr 18. Källa:  ”Barns ekonomiska utsatthet – Årsrapport 2008” av Tapio Salonen professor socialt arbete vid Växjö universitet.
3. Ekonomisk Debatt 2005:8, ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv av Tommy Ferrarini, fil dr i sociologi vid Institutet för social forskning på Stockholms Universitet.
4. Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform, prop. 2007/08:91. (s. 26)
5. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Kommunstyrelsens övervägande samt förslag till beslut för nämnder och styrelser.” (s. 28 – 29)
6. Sammanträdesprotokoll för Kungsälvs kommunfullmäktige. (KF § 10/2009) Revidering av Reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda (Dnr KS 2008/660-024). (s. 19 – 21)
7. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter” / 1.2.10 Successiv kostnadsanpassning (s. 8 )
8. Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, ”Odell positiv till öppen källkod inom staten”, 080221.

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, kommunpolitik, SSU, SSU Helsingborg, Socialdemokraterna, femklövern, vårdnadsbidrag, politikerarvoden, open source, öppen källkod, budget

Föredragningspunkten där jag gick upp berörde dessutom min första inlämnade motion. En motion som för övrigt belystes idag i Helsingborgs Dagblad både i papperstidningen och webbtidningen. Förhoppningen är att fler motioner skall lämnas in från min sida så att man visar att man menar allvar med sitt deltagande i det politiska arbetet i fullmäktige och att man som representant för de socialdemokratiska väljarna gör sin röst hörd.

När det kommer till själva debatten på dagordningspunkten så gick b.la. Sverigedemokraternas Björn Söder upp i talarstolen. Han påpekade att sverigedemokraterna lämnat in en motion med samma intention som min. Problemet med det påståendet är många, något som jag berör i insändaren här nedan, som jag skickat in till Helsingborgs Dagblad. I sammanhanget kan nämnas att jag för något år sedan berörde Sverigedemokraternas motion, ni kan läsa det blogginlägget här.

Insändare:

Vid fullmäktiges senaste sammanträde var det en något irriterad Björn Söder som gick upp i talarstolen på den dagordningspunkt som berörde min motion. Motionen behandlade webbtv och till förslag om beslut föreslogs fullmäktige uppdra kommunstyrelsens förvaltning att beräkna kostnaden för att införa webbtv. Söder menade att Sverigedemokraterna (sd)  redan 2007 lämnat in en motion som berörde detta, och påpekade att vi Socialdemokrater yrkat avslag när den kom upp till behandling i fullmäktige.

Men faktum är att Sverigedemokraternas motion var betydligt mer omfattande än ett förslag om att sända webbtv. Faktum är att frågan om webbtv endast kort berördes i motionen, och då i förbigående i brödtexten. Det fanns inte heller något förslag till beslut om att göra en kostnadsberäkning för införande av webbtv i Sd:s motion. Det finns för oss Socialdemokrater ingen anledning att yrka bifall till en hel motion som berör en rad andra frågor därför det i motionen endast med några få ord nämns möjligheten att sända webbtv från kommunfullmäktige. Vi Socialdemokrater i fullmäktige arbetar inte så.

Martin Tunström (s)
Helsingborg

Andra skriver intressant om: Politik, kommunfullmäktige, fullmäktige, Helsingborg, webbtv, demokrati, Martin Tunström, Socialdemokraterna, Björn Söder, Sverigedemokraterna, insändare, Helsingborgs Dagblad

Från Helsingborgs Dagblad (tecknare Staffan Sommelius)

Svar till C H Hellström med rubriken ”Slaveriet existerar fortfarande” 1/8. (Helsingbors Dagblad)
Enligt Hellström skulle det vara frågan om slaveri när vi med skatter finansierar offentliga nyttigheter som polis, skola, domstolsväsende och sjukvård. Denna kritik bottnar i hur man skall definiera och upprätthålla äganderätten. Är äganderätten av gud given rätt? Eller det så att det som en gång fastslagits av valfri liberal filosof om vad som är äganderätten är den gällande? Tolkar jag Hellströms egen argumentation rätt så finns det enligt mig bara två sätt att definiera och upprätthålla äganderätten.

Vi inför en diktatur med Hellström som enväldig diktator där Hellström definierar och upprätthåller äganderätten efter dennes egen åsikt och där Hellströms våldsmonopol (polis och domstol) – för att förankra dennes definition av äganderätten – upprätthålls genom inkomster från ett privat bolag (Hellström AB?) då det inte kan bli frågan om skatt för finansiering av det våldsmonopol som skall upprätthålla Hellströms tolkning av äganderätten. Eller så avvecklar vi staten och inför ett anarkistiskt samhälle där vi kommer få se konkurrerande privatarmér, privatpoliser och privata domstolar som får bestämma vad äganderätten är. Denna konstruktion innebär med stor risk att det kommer finns en rad olika åsikter hur äganderätten skall se ut.

Själv väljer jag det samhällsystem som Hellström ställer sig kritiskt till, nämligen det demokratiska. Där är alla delaktiga i hur äganderätten skall utformas och hur den skall upprätthållas. Hellströms kritik mot demokratin är de olyckliga beslut som kan tas, bl.a. nämner han att slaveriet i USA:s tidigare historia skulle ha ursäktas med att det skulle vara demokratiskt. Problemet är att statens likabehandling av dess medborgare är en av de stöttpelare som utgör fundamentet i en demokrati, således kan inte vissa människor vara slavar. (Precis som inte Apartheid var demokratiskt) Visst kan andra (mindre tokiga) beslut tas som är demokratiska men i och med jag har en positiv människosyn så är jag övertygad om att de besluten kommer vara få eller rivas upp. Men kontentan är att äganderätten måste definieras och upprätthållas av någon eller några.

Martin Tunström (s)

”Många typer av styrelseformer har prövats och kommer att prövas i denna värld av synd och bedrövelse. Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna.”
- Winston Churchill i ett tal i underhuset, 11/11 1947.

Andra skriver intressant om: Politik, insändare, Christopher Hellström, äganderätten, skatt, slaveri, ideologi,  liberalism, klassisk liberalism, anarkokapitalism, nattväktarstat, välfärdstat, demokrati, USA, Apartheid, Martin Tunström

Det skulle vara märkvärdigt om den goda medellivslängden, låga spädbarnsdödligheten mm. inte delvis skulle vara resultatet av en förändringsbenägen sjukvård. Man talar vidare om att vid privat sjukvård innebär det att ”vi själva har kontrollen över sjukvården”. Vilka vi? Avses hela den skånska befolkningen som idag kontrollerar skånsk sjukvård, genom förtroendevalda, framför ett system där ett fåtal kapitalägare och de patienter, förlåt konsumenter, som har tillräcklig försäkring får sätta sin prägel?

Sedan kan man fråga sig om framväxten av ett privatförsäkringsystem för finansieringen av sjukvården innebär en kostnadsminskning i och med sådant system innebär dubbel byråkrati, dels sjukvårdens och dels försäkringsbolagens. Men även att man i två led skall generera vinst, och detta i en delvis effektiviseringströg verksamhet som kännetecknar tjänstesektorn, dit sjukvården är hemmahörande. Vidare bör nämnas att accepterar man det demokratiska systemet accepterar man också valutgången och där med ger man sitt medgivande till upptag av landstingsskatt för finansieringen av sjukvården, således inget tvång.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

Andra skriver intressant om: Sjukvård, landstinget, staten, privatisering, patient, konsument, byråkrati, demokrati, marknadsekonomi, tjänstesektorn, Christopher Hellström, Joosefin Tinglöf, MUF, SSU, Martin Tunström, Socialdemokraterna, spädbarnsdödlighet, medellivslängd

Jag pekar på att det är människor i samverkan som formulerar äganderätten och genom deras valda representanter i demokratiska val (den samlade subjektiva uppfattningen)  som i riksdagen formulerar ett kontrakt mellan staten å ena sidan och folket å andra sidan. På så sätt legitimeras äganderätten hos det stora flertalet. På så sätt talar vi om att mord inte är acceptabelt, att barn inte har samma äganderätt till sig själv eller att skatt inte är stöld.

Det innebär att är man demokrat så måste man också acceptera utgången för valresultatet och acceptera att de som tillförskansat sig folkmajoritetens vilja skall få genomföra sina reformer. Därför ger jag mitt medgivande, det av Hellström efetrfrågade kontraktet,  att den borgerliga regeringen upptar skatt. Den dagen då Liberala partiet (Lp) får folkets mandat att avveckla skattesystemet så får Hellström sin dröm uppfylld. Alternativen om man inte accepterar att vi gemensamt beslutar det genom det demokratiska beslutet är att vi har diktatur eller anarki. För mig kan dessa system knappast säga sig kunna vara ett bättre språkrör för folkets vilja.

Hellström talar om att staten skall ”skydda vår rätt till liv, frihet och egendom”, hur skall staten göra detta om den inte kan ta upp skatt för att finansiera de verksamhetsområden så som polis, försvar, domstolsväsendet som upprätthåller detta? Hellström är inkonsekvent i och med denns resonemang är att all skatt är en kräkning av äganderätten.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

”Det är riktigt att styrelse inte kan underhållas utan stora kostnader, och det är lämpligt att var och en som åtnjuter skyddet betalar sin andel ur sina egna tillgångar. Men det måste ändå ske med vars och ens eget samtycke, d.v.s. majoritetens samtycke, som antingen ger det själv eller genom sina valda representanter, Om någon skulle göra anspråk på att få lägga skatter på folket och driva in dem på eget bevåg  och utan folkets samtycke, så skulle han bryta mot den grundläggande egendomslagen och motverka styrelsens syfte.”
– John Locke i Andra avhandlingen.
Källa:  Andra avhandlingen om styrelseskicket – En esså angående den civilia styrelsens sanna ursprung, räckvidd och mål av John Locke (1690), kapital 11. Sidan 120.

Andra skriver intressant om: Ideologi, demokrati, skatter, moral, Christopher Hellström, Martin Tunström, MUF, Moderaterna, rättvisa, nattväktarstat, anarkokapitalism, frihet, egendom, skatt är stöld, kex är rån, riksdagen, lagar