Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti och socialkonservatismen är som bekant en borgerlig ideologi. Under föregående mandatperiod röstade dessutom SD för den borgerliga regeringens skattesänkningar. Skattepolitiken brukar allt som oftast betraktas som den avgörande träffytan på det politiska planet.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt menar dessutom att höjda inkomstskatter per automatik leder till färre jobb, men så enkelt är det inte. Det finns fler variabler som samspelar.

Martin Tunström (S)
Ordförande S-studenter Helsingborg

Publicerad i Helsingborgs Dagblad den 10 november 2014.

Vi förlorade den någon gång på 90-talet när svensk ekonomi var i behov av sanering, men även delvis på 80-talet när vi infört löntagarfonderna och reformarbetet mot något mer samhällsomfattande inte fanns på dagordningen. När fonderna sedan försvann genom att regeringen Bildt avvecklade dem, och socialdemokratin inte tog strid för dem, blev det något av en total ideologisk reträtt (demokratiseringen av det ekonomiska livet) och när socialdemokratin fick ansvaret att minska budgetunderskottet, sänka statsskulden, öka statsinkomsterna och sänka statsutgifterna efter 90-talskrisen så försvann huvudvikten på det realpolitiska arbetet för att förverkliga angelägna reformer. Det sistnämnda var angeläget och viktigt (att sanera svensk ekonomi), men blev något kvardröjande tankegods om att väljarna skulle bli påminda valet 1998, 2002 och 2006 om att vi sanerat svensk ekonomi och vi inte kan genomföra några större reformer utan att äventyra ekonomin.

Det i kombination med en missbedömning kring arbetslöshetsfrågan fällde den socialdemokratiska regeringen 2006. Dock tycker jag vi likväl kom igång i årets valrörelse med att presentera viktiga och angelägna reformer som berörde människornas vardag på en del sakområden, t.ex. för de högre studierna. Det får vi bygga vidare på. Vi presenterade dock dem något fragmentiserat och kort in på valdagen för att väljarna, och våra egna valarbetare, skulle uppfatta dem. Men så är ju tyvärr dagens medielogik.

Den första och främsta tanken är att stadsplanerare, politiker, tjänstemän och visionärer ska avskriva tanken på att punkthus, lågmälda byggnader och mellanrum mellan husen skulle utgör en del av en framtida lyckad stadsdel för H+-området. En del enklare trämodeller och idéskisser föresvävar den typen av bebyggelse i H+-området.

I tanken och i teorin kan man tycka att det ena och det andra kan vara ett lyckat koncept. Men när man tittar tillbaka rent historiskt, och då närmast på byggperioden 1965 – 1975 (de s.k. Miljonprogramsåren) så kan vi se att de idéer och visioner som dåtidens politiker och tjänstemän trodde var det optimala för människorna (stora gröna ytor, avstånd mellan husen osv.) inte alls blev så som man tänkt sig. Visserligen var miljonprogrammet ett välbehövligt tillskott till bostadsförsörjningen och för standardförbättringen för vanligt folk. De minde utpräglade storskaliga lösningarna betraktas också som mer lyckat. Men i allt väsentligt är de inte särskilt optimala om man vill ha levande och aktiva bostadsområden. Då får man istället se på den typ av bebyggelse som vuxit fram organiskt genom århundranden, nämligen den traditionella stenstaden. Utmärkande för den är att befolkningsdensiteten är hög, husen är någorlunda höga, kvartsstrukturen är sluten, husfasaden går längst med trottoaren, de döda ytorna (som en del stadsplanerare verkar ha en barnslig förtjusning att slänga in mellan husen) är få, de gröna ytorna är koncentrerade till vissa delar och därför uppfattas som trivsamma och används optimalt av stadens medborgare. (Jämför stadsparken med valfritt grönområde i miljonprogram) Exempel på detta är centrum, Södercity och delar av Tågaborg.

Den typen av kvartersbebyggelse ger upphov till (någorlunda) levande stråk, kvartershandel, butiker, restauranger och festivaler. Det är här man flanerar. Det är här turisterna rör sig när de vill besöka Helsingborg, och inte stadens miljonprogramsområden.  Det behöver inte innebär att man inte kan göra stadsrummet intressant och spännande eller kan bygga häftiga och originella hus. Det finns många bra exempel på enskilda bostadshus och bostadsområden som utformats på ett spännande sätt när man bebyggt ett område med den traditionella stenstadsbyggelsen i åtanke. Man behöver inte efterlikna forna tiders byggstilar eller hemfalla åt pastisch. Det som är det väsentliga är att man har i åtanke att stenstadsprincipen är den mest optimala när man vill ha en levande och urban stadsmiljö. Om man vill att Helsingborgs centrum ska bli större och att mer än de som bor i området ska vilja söka sig till bostadsområdet.

I sammanhanget kan man nämna att det är en rätt stor summa som de lokala och regionala avdelningarna skickar vidare till riksorganisationen. Vid RiksÃ¥rsmötet 2008, partiets högsta beslutande organ som samma Ã¥r byte namn till Landsdagarna, ändrade Sverigedemokraterna sin stadgar sÃ¥ att de lokala och regionala avdelningarna skulle skicka vidare 40 procent av de offentliga partiavdragen istället för 25 procent. ((Sverigedemokraternas partistadgar. Antagna av RiksÃ¥rsmötet den 3 maj 2008 i Karlstad. (Se § 20. Avgifter till riksorganisationen.) )) När Konstitutionsutskottet (KU) 2008 studera hur det kommunala och regionala partistödet användes hos riksdagspartierna, SPI och Sverigedemokraterna 2007, dvs. innan stadgeändringarna, kunde man konstatera att Sverigedemokraterna var det parti som i störst grad förde vidare det kommunala och regionala partistödet till riksorganisationen. Om 62 procent av intäkterna till Sverigedemokraternas riksorganisation finansierades genom bidrag frÃ¥n lokala och regionala avdelningarna sÃ¥ var motsvarande siffra för Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet 10, 13 respektive 7 procent. ((Utvärdering av det kommunala partistödet. (2008). Stockholm: Sveriges riksdag, s. 71 – 72.))

Intäkterna för Sverigedemokraternas riksorganisation från de lokala och regionala organisationer uppgick 2007 till 2,6 miljoner kronor. Enligt samma rapport uppgick inkomsterna för SD 2007 till 4 223 000 kronor. Samma rapport konstaterade att Sverigedemokraterna var ensamma 2007 om att låta medlemsavgiften helt tillfalla riksorganisationen. I de andra partierna delas medlemsavgiften upp bland de olika avdelningarna. Samtidigt kan vi läsa i Dagens Nyheter (DN) att partiet inte har för avsikt att anställa partiombudsmän runt om i landet. Det innebär att arbetsbördan för de regionala och lokala partiavdelningarna inom SD i högre grad än andra partier blir större för gräsrötterna. Den demokratiska tidskriften Expo har också berört det hela och berättar att Jimmie Åkesson och Björn Söder plockar ut extra arvode från partiet trots att man erhåller ett riksdagsarvode på 56 000 kronor. Frågan är om Sverigedemokraterna fortfarande bygger en folkrörelse och om inte SD numera växer in i etablissemanget?

Även Alexander Bengtsson, på Expo, Jimmie Stranne, fullmäktigeledamot för SD, och Jan Rume, tidigare sverigedemokrat, har skrivit om ämnet på sina respektive bloggar.

Alla artiklar i ämnet: Affärsvärlden, DN1, DN2, Expressen och Expo.

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, Björn Söder, Jimmie Åkesson, organisation, parti, stadgar, statligt partistöd, kommunalt partistöd, regionalt partistöd, partievenemang, decentralisering, centralisering

I ett nyligen publicerat inlägg pÃ¥ den politiska bloggen sdlandskrona.blogsport.com ((Tidigare administrerad av Carina Herrstedt, andra vice ordförande för Sverigedemokraterna (SD) och Stefan Olsson, ordförande partiavdelningen i Landskrona. Numera administreras bloggen av tre anonyma skribenter som kallar sig A.F.A som dessutom beslutat sig för att avveckla urladressen och flytta över bloggens innehÃ¥ll till en ny urladress.)) riktats en rad pubertala pÃ¥stÃ¥enden mot Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) och dennes far, Jan Jönsson, tidigare ordförande för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Bloggen anklagar Jönsson och dennes far för att vara “lättkränkta rättshaverister“ därför att de tvÃ¥ drivit rättprocesser mot en rad företrädare för Sverigedemokraterna (SD). Vad är dÃ¥ en rättshaverist? Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en rättshaverist att betraktas som nÃ¥gon som “pÃ¥stridigt hävda sin rätt äv. i frÃ¥ga om obetydligheter”. ((Svenska Akademiens ordbok, se (5 a) RÄTT-HAVERI.)) Fredrik Jönsson har anklagas för att ha brukat vÃ¥ld mot en meningsmotstÃ¥ndare under ett politiskt torgmöte – detta kan knappast vara frÃ¥ga om nÃ¥gon ”obetydlighet”. ((Lunds tingsrätt, dom i mÃ¥l nr FT 3762-07, meddelad den 11 april 2008, s. 5 och Lunds tingsrätt, dom i mÃ¥l nr FT 5504-08, meddelad den 30 november 2009, s. 6.)) Snarare har just ledande sverigedemokrater pekat pÃ¥ att samhället inte tar vÃ¥ld mot sverigedemokrater pÃ¥ allvar. Inte heller är det nÃ¥gon obetydlighet att som Jan Jönsson bli anklagad för att vilja upprätta utrotningsläger för att kunna likvidera förstÃ¥ndshandikappade. ((Lunds tingsrätt, dom i mÃ¥l nr FT 2603-10, meddelad den 12 oktober 2010, s. 7.)) Även här har ju ledande sverigedemokrater beklagat sig över att man gör jämförelser mellan Sverigedemokraterna och det nationalsocialistiska Tyskland.

Med bloggförfattarnas logik kan Carina Herrstedt, andre vice ordförande i Sverigedemokraterna, och Dragan Klaric, tidigare sekreterare/anställd för SD Helsingborg, betraktas som rättshaverister. Herrstedt ansökte nämligen den 7 januari i år ((Lunds tingsrätt, Ansökan om stämning till Lunds tingsrätt, akt FT 38-10)) om stämning mot Fredrik Jönsson för förtal. Herrstedt förlorade och fick ersätta Jönsson för rättegångskostnader med 17 113 kronor jämte ränta. ((Lunds tingsrätt, dom i mål nr T 38-10, meddelad den 25 maj 2010.)) Dragan Klaric har polisanmält mig  för olovlig avlyssning och ofredande, ((”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14. (s. 2) )) trots att rättegångsbalken talar om att “en förhandling vid domstol ska vara offentlig”. ((Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 1 §.)) Polisanmälan lades ner av Åklagarmyndigheten i Helsingborg. ((Åklagarmyndigheten i Helsingborg, beslut den 14 maj 2010 i ärende AM-75591-10.)) Herrstedt har nu dessutom valt att överklaga den senaste  förtalsdomen mot henne. ((Lunds tingsrätt, överklagande i mål nr FT 2603-10, ink. 2010-10-20.)) Klaric har sedan tidigare överklagat en dom i Helsingborgs tingsrätt. ((”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14. ))

I samma blogginlägg anklagar för övrigt författarna far och son Jönsson för att “tjäna lite pengar pÃ¥ skattebetalarnas bekostnad“.  Detta är ett märkligt resonemang med tanke pÃ¥ att det är ju trots allt de företrädare för Sverigedemokraterna som gjort sig skyldig till förtal som dragit pÃ¥ det allmänna kostnader. Skulle man göra en grov uträkning pÃ¥ vad kostnaden för det allmänna pga. att ledande företrädare för sverigedemokraterna begÃ¥tt en rad brott skulle denna uträkningen landa pÃ¥ 152 400 kronor. Enligt Domstolsverket uppgÃ¥r nämligen kostnaden till 12 700 kronor för samtliga domstolsslag per avgjort mÃ¥l. ((Domstolsverket, Budgetunderlag 2011 – 2013, kapitel 4 Produktionsutveckling, s. 17.)) Med tanke pÃ¥ att representanter för sverigedemokraterna har förlorat tolv mÃ¥l som berör allt frÃ¥n förtal till kräkning av upphovsrätten ((Se dom i mÃ¥l nr FT 3762-07 (Lunds tingsrätt), FT 31-09 (Helsingborgs tingsrätt), FT 5504-08 (Lunds tingsrätt), FT 510-10 (Norrköpings tingsrätt), FT 6453-09 (Lunds tingsrätt), FT 7072-09 (Helsingborgs tingsrätt), T 20221-09 (Stockholms tingsrätt), T 38-10 (Lunds tingsrätt), FT 3783-09 (Norrköpings tingsrätt), FT 404-10 (UmeÃ¥ tingsrätt), FT 2603-10 (Lunds tingsrätt) och FT 2799-10 (Helsingborgs tingsrätt).)) blir kostnadsberäkningen följande: 12 mÃ¥l x 12 700 kronor = 152 400 kronor. (DÃ¥ har jag inte räknat med nerlagt arbete för de överklagande som inte erhÃ¥llit prövningstillstÃ¥nd av hovrätterna)

En annan intressant aspekt är att bloggen anklagar far och son Jönsson för att tro pÃ¥ existensen av konspirationsteorier. ((”I kommunisternas värld existerar konspirationsteorier[…]” Se sdlandskrona.blogspot.com, Kommunisten Fredrik ”Finken” Jönsson – ”Inte den skarpaste kniven i lÃ¥dan”, publicerad 2010-10-20)) I sig är det väl inte sÃ¥ konstigt med tanke pÃ¥ alla de konspirationsteorier som faktiskt finns, t.ex. de konspirationsteorier om att förintelsen och mÃ¥nlandningen aldrig ägt rum. Eller varför inte den om att USA:s regeringen i själva verket stod bakom förstörelsen av World Trade Center (WTC) i New York den 11 september 2001? Jag förmodar att bloggförfattarna snarare avser att far och son Jönsson tror att en rad konspirationsteorier är sanna. Det är en helt annan sak. Dessutom ska väl inte personer som sympatimässigt stÃ¥r SD nära peka finger med tanke pÃ¥ att det parti som de sympatiserar med själv odlar konspirationsteorier om att domar mot sverigedemokrater är att betraktas som “politiska“. ((Se Jimmie Ã…kessons uttalande i Expressens artikel med rubriken ”Jimmie Ã…kessons pressas efter Expressens granskningar”, publicerad den 18 september 2010.)) Att sedan  “idiotin” existerar här i världen ger ju bloggen sdlandskrona.blogspot.com prov pÃ¥.

Andra skriver intressant om: Sverigedemokraterna, konspirationsteorier,  Fredrik Jönsson, Jan Jönsson, Sveriges kommunistiska parti, Sveriges kommunistiska ungdomsförbund, sdlandskrona.blogspot.com,  rättshaverist, rättshaverism, blogginlägg, SD Helsingborg, SD Landskrona, Dragan Klaric, Carina Herrstedt, Stefan Olsson

Hej Anders, Fredrik och Arne,

För det första använder jag inga alias, utan endast de namn som folkbokföringen upptar. Det är inte olagligt eller klandervärt att byta namn – varken tilltalsnamn eller efternamn, men däremot kan det vara olagligt att behandla personuppgifter utan samtycke. Det som jag företog gentemot Stefan Olsson var ett s.k. laga hot – att skilja frÃ¥n olaga hot. En skuld existerar i juridisk mening sÃ¥ fort den uppstÃ¥tt – i detta fall dÃ¥ förtalet hade skett, och skadestÃ¥ndsskyldighet mot Jan Jönsson därmed förelÃ¥g. Vid dessa förhÃ¥llanden bad jag Stefan Olsson, som tillsammans med Carina Herrstedt ansvarade för det aktuella inlägget enligt en tidigare tingsrättsdom (nÃ¥got hon och hennes advokat aldrig ifrÃ¥gasatt under den processen, för övrigt), att betala skulden till Jan Jönsson, och angav att rättsliga Ã¥tgärder annars skulle vidtas med anledning av förtalet. DÃ¥ Olsson inte betalade skadestÃ¥ndet vidtogs rättsliga Ã¥tgärder mot den andra som var solidariskt skadestÃ¥ndsskyldig, Herrstedt. I övriga mÃ¥l har talan väckts mot bÃ¥de Herrstedt och Olsson, men denna gÃ¥ng inskränktes alltsÃ¥ talan till att bara omfatta Herrstedt (även om även Olsson givetvis, i rättslig mening, var solidariskt betalningsskyldig, nÃ¥got som nu inte blev fastställt av domstolen). Jag begriper inte varför det ses som nÃ¥got klandervärt att jag gav Olsson möjlighet att självmant betala skadestÃ¥ndet, utan att väcka talan mot honom; hade han gjort det hade ju sÃ¥väl han som Herrstedt sluppit den uppmärksamhet som tingsrättens dom nu renderade. Det hör till god sed att meddela motparten att man tänker stämma, sÃ¥ att motparten har möjlighet att betala det angivna beloppet godvilligt, eller komma med ett motbud. Det är olyckligt om Stefan Olsson har uppfattat mitt meddelande pÃ¥ annat sätt.

Vänlig hälsning,

Boman
jur. kand.

Komplettering, den 2010-10-14. Ytterligare replikväxling:

Hej igen Anders, Fredrik och Arne,

1) Det är för mig obegripligt att bloggen ifrågasätter att min huvudman INTE har väckt talan mot en viss Sverigedemokrat. Borde ni inte uppskatta att så få som möjligt blir stämda? Det är förenat med ekonomiska risker att väcka talan mot någon. Vid eventuell förlust kan rättegångskostnaderna naturligtvis bli högre om motparterna är flera. Om två eller flera personer är solidariskt betalningsskyldiga för en skuld, innebär detta att man kan rikta en talan mot vem som helst av dem, och detta är således vad min huvudman har gjort.

2) Som sagt existerar en skuld sÃ¥ fort den uppstÃ¥tt, dvs. sÃ¥ fort de omständigheter som ligger till grund för skulden har inträffat (t.ex. att person X har förbundit sig att betala för en vara som han fÃ¥tt av person Y). De flesta tvister slutar inte i domstol, utan i en frivillig uppgörelse. Det är felaktigt att en förpliktelse ”aldrig har existerat förrän domstolen avgjort frÃ¥gan”. Det enda domstolen gör är att den konstaterar sÃ¥dant som redan har hänt (i exemplet att personen X verkligen har tagit emot varan frÃ¥n Y, och förbundit sig att betala för den). Den skapar inga nya förpliktelser, utan fastslÃ¥r sÃ¥dana som redan finns. I detta fall konstaterade domstolen att brottet förtal förelÃ¥g, och att förtalet utgjort en allvarlig kränkning dÃ¥ det begicks i november 2008. Ränta utgÃ¥r enligt lagen frÃ¥n brottstillfället, och därför utgÃ¥r ränta frÃ¥n november 2008. Man kan inte betala ränta pÃ¥ en förpliktelse som inte finns, sÃ¥ det är tydligt att förpliktelsen fanns redan i november 2008. En skadestÃ¥ndsskuld anses förfallen till betalning redan dÃ¥ den skadegörande handlingen har skett. Att ni inte begriper denna juridiska verklighet beror pÃ¥ att ni inte är juridiskt skolade. ”Rätt att agera” finns för övrigt naturligtvis för alla som anser sig förtalade, även om de inte ens har nÃ¥got fog för sin inställning; rättssystemet är tilgängligt för alla i en rättsstat.

3) Jag känner inte till Hermods, men kallar mig jurist för att jag har svensk juris kandidatexamen.

hälsning,

Boman
jur. kand.

Genom Youtube blir jag uppmärksam pÃ¥ att det Europeiska arbetarpartiet (EAP) har tagit fram en film om sig själv som enligt partiets pressmeddelande inneburit ”att Sverige har fÃ¥tt sin första dokumentärfilm över sin modernaste historia.” ((Europeiska Arbetarpartiet, pressmeddelande om dokumentärfilmen ”Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP”, 100624.)) Anledningen till att jag blev intresserad av filmen är därför att den ger en bild av förhÃ¥llandet mellan EAP och Olof Palme under 1970- och 1980-talen ur EAP:s perspektiv. ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. Se avsnittet ”Striden om Sverige: EAP mot Palme och nolltillväxtfacisterna”. 18:04 minuter in i videon.)) Efter ha sett filmen kan den enligt min mening rakt av avfärdas som en fortsättning pÃ¥ EAP:s hatpropaganda mot Olof Palme.

Delen som behandlar Palme inleds med videoklipp som illustrerar Palmes internationella engagemang för tredje (och andra) världen och hur videons speakerröst börjar tala om bilden av Palmes som ”solidaritetskämpe, krigsmotstÃ¥ndare, och u-ländernas vän” .  ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 18:38 minuter in i videon.)) Det är ocksÃ¥ det som är det bärande temat för partiets kritik mot Palme. För att förstÃ¥ varför mÃ¥ste man vara pÃ¥ det klara med att logiken bakom EAP:s samhällskritik handlar om att ledande internationella statsmän och organisationer enligt EAP förhindrar/fördröjer utvecklingsländernas väg mot att bli en del av den industrialiserade världen och där med bidrar till massdöd i utvecklingsländerna. (eftersom ländernas underutveckling förhindrar dem frÃ¥n att bygga upp en tillfredsställande sjukvÃ¥rdsapparat och bedriva en god socialpolitik och det är här EAP:s politik kommer in i bilden med magnettÃ¥g, fusionskraftverk och andra förslag.) Enligt EAP ger Palme uttryck för en falsk internationell solidaritet med utvecklingsländerna i och med att han vill förvägra dem utveckling.

Det är därför speakerrösten, frÃ¥n att talat om Palmes internationella solidaritetsarbete, en kort stund senare nÃ¥got barnsligt börjar tala om att (”lille”) Olof Palme skulle ha varit den mest framträdande inom familjen von Knieriem sedan dennes släkting, och enligt EAP, nazipampen August von Knieriem stod Ã¥talad (men frikänd) i Nürnberg 1947. ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.)) Det hela illustreras med att en bild föreställande August von Knieriem förs in i en bild pÃ¥ Palme dÃ¥ han blivit utnämnd till statsrÃ¥d. ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.)) Partiet antyder därför att det skulle finns en direkt linje mellan ”nazipampen” August von Knieriem engagemang i IG Farben ((Som bekant bidrog IG Farben till att Tysklands tillgÃ¥ngar till drivmedel under kriget förbättrades genom företagets produktion av syntetisk bensin. Företaget producerade även nödvändiga kemikaliska produkter till den tyska vapenindustrin. Ett delägt företag (Deutsche Gesellschaft für Schädlingsbekämpfung) till IG Farben framställde ocksÃ¥ den giftgas (Zyklon B) som användes för att gasa ihjäl människor i de tyska förintelselägren. Se s. 160 – 162 i Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten.))  till Palmes internationella engagemang. PÃ¥ vilket sätt den unge Olof Palme har med August von Knieriems förehavande under 30 och 40-talen att göra kan man ju ställa sig frÃ¥gande till? Palme var vid krigsslutet 18 Ã¥r och var under merparten av tiden (1933 – 1945) ett barn eller i yngre tonÃ¥ren.  MÃ¥hända att EAP tror pÃ¥ nÃ¥gon slags arvsynd? Eller att ”onkel August” vid stunder med den unge Olof Palme förmedlade sitt budskap.

För att koppla samman det hela med varandra pekar partiet pÃ¥ Olof Palmes tal vid FN:s miljökonferens 1972 i Stockholm. Genom att klippa ut delar av Palmes tal försöker EAP ge bild av Palme som en person som vill förhindra utvecklingsländerna frÃ¥n att uppnÃ¥ samma utvecklingsnivÃ¥ med industriländerna.  Men det förefaller inte som att EAP ha hört hela talet när de anger Palmes tal som ett bevis för Palmes utvecklingsfientlighet. Eller sÃ¥ väljer de medvetet att bortse frÃ¥n de delar av talet som gÃ¥r emot EAP:s föreställning om Olof Palme. Istället pekar Palme i talet pÃ¥ att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika” ((Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.)), att ”vi behöver en avsevärd ökning av antalet enheter för omvandling av atomenergi till elektricitet” ((Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.)) och att ”vi behöver avsevärt ökat stöd till forskningen om vätekraft”.  ((Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.)) Särskilt de tvÃ¥ sistnämnda punkterna är ju nÃ¥got som ligger EAP närma om hjärtat.  Men visst, EAP kan ju försöka fÃ¥ ihop den delen av Palmes tal där denna talar om vikten av ”internationell spridning av tekniskt kunnande om omvandling av kol till flytande bränsle” ((Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.)) till sin släktings förehavanden  i IG Farben ((För IG Farben och syntetisk bensin se Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten, av Joseph Borkin, jurist och tidigare chef för  patent- och kartellsektionen i USA:s justitiedepartements antitrustdivision.  Utgiven av  Tidens förlag. Boken ger ocksÃ¥ en en bild av August von Knieriems förehavanden i IG Farben)) och där med bevisa Palmes nationalsocialistiska böjelser.

När Palme för övrigt i samma tal menar att vi inte har ”rÃ¥d med en laissez-faire teknologi” ((Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.)) (Som EAP använder som bevis för sin kritik för att Palme skulle motsätta sig teknologisk och ekonomisk utveckling) sÃ¥ bygger det inte pÃ¥ en allmän motvilja mot teknik. Även EAP borde vara medveten om att all teknologi inte är av godo. Genom politiken styr vi och reglerar vi med lagar hur resurstilldelningen för utvecklingen av ny teknik ska gestalta sig. Samtidigt kan det vara väl värt att pÃ¥peka att Palme i sitt tal pekar pÃ¥ att problemen förbundna med miljöproblemen kan lösas.

Som ytterligare förklaring till EAP:s ”kritik” mot Palme anger speakerrösten att det beror pÃ¥ att Palme skulle propagera för nolltillväxt pÃ¥ energiomrÃ¥det  och  ”att världen inte skulle utvecklas”. ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:36 minuter in i videon.)) NÃ¥gra bevis för pÃ¥stÃ¥endet om att Palme skulle motsätta sig en ekonomisk och industriell utveckling i utvecklingsländerna saknar förstÃ¥s EAP. Kritiken vid den av FN arrangerade miljökonferensen i Stockholm 1972 frÃ¥n Palme riktades mot i huvudsak industriländerna. (Vapenupprustning, utfiskningen av haven, användandet av miljögifter mm.) Istället menade Palme, vilket jag nämnde tidigare, att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika.”

När det gäller energipolitiken i Sverige är det rätt och riktigt att Palme och Socialdemokraterna pläderade för en oförändrad ökningstakt vid förbrukningen av energi vid 90-talets början. Men detta först sedan hela den svenska kärnkraftsparken byggts ut i Sverige. DÃ¥ blir det hela mer förstÃ¥eligt. Under regeringarna Erlander ((Som Palme var en del utav, bÃ¥de som tjänsteman nära Erlander, och senare som politiker. Följande uppdrag hade Palme under Tage Erlander: sekreterare vid statsrÃ¥dsberedningen, byrÃ¥chef, konsultativt statsrÃ¥d, kommunikationsminister och utbildningsminister. I sammanhanget kan jag nämna en mer vetenskaplig redovisning av Palme än den som EAP givit i sin video. Nämligen de tvÃ¥ böckerna ”I takt med tiden – Olof Palme 1927 – 1969” (2008) och ”När vinden vände – Olof Palme 1969 – 1986” (2009), av Kjell Östberg, professor i historia.)) och Palme beslutades det dessutom om att bygga svenska kärnkraftverk. Där med kommer EAP:s dÃ¥ligt underbyggda argumentering pÃ¥ skam. Det hör även till utvecklingen att man vid ett visst stadium inte är i ett lika stort behov av ytterligare tillförsel av elektrisk kraft. Det behöver inte innebära att man motsätter ekonomisk/industriell utveckling/tillväxt. Samtidigt är det väl värt att peka pÃ¥ att Palme verkade under en tid dÃ¥ motstÃ¥ndet mot kärnkraften formulerades och kanaliserades. Det var inom Centerpartiet kritiken mot kärnkraften växte fram, b.la. vid Centerstämman 1973.  I regeringen Palmes proposition 1975 om energihushÃ¥llningen kan man istället läsa att:

”De konsekvenser som ett stopp av idrifttagna kärnkraftstationer skulle medföra, eller som successivt skulle inträda om vi stoppade utbyggandet av pÃ¥började kärnkraftstationer, skulle bli ytterst allvarliga för vÃ¥r syssel­sättning och vÃ¥r samhällsutveckling. Vi skulle inom de närmaste Ã¥ren fÃ¥ räkna med omfattande restriktioner i användningen av elektrisk kraft och risk för arbetslöshet för ca 10 000 personer enbart inom de av kärnkraft-utbyggnaden direkt berörda företagen. Dessutom skulle vi, som jag nyss har berört, frÃ¥nhända oss handlingsfrihet inför den fortsatta utvecklingen. Det finns ingen med teknikens hjälp framställd energiform som är helt riskfri eller som inte har nackdelar av olika slag. Det gäller sÃ¥väl fossila bränslen som vattenkraft och kärnkraft. Utsikterna att komma till rätta med de risker som är förbundna med kärnkraften kan betecknas som relativt goda. Skulle det komma fram nya informationer som visar att dessa slutsatser är oriktiga mÃ¥ste vi självfallet vara beredda att ompröva vÃ¥rt ställnings­tagande. SÃ¥vitt nu kan bedömas finns det emellertid inte anledning tro att sÃ¥ kommer att ske. Vi bör därför lÃ¥ta det tidigare beslutade kärnkraftsprogrammet fortgÃ¥ enligt hittills beviljade tillstÃ¥nd.” ((Riksdagen, regeringens proposition om energihushÃ¥llningen m.m. 1975:30, beslutad den 27 februari 1975, s. 19 – 20.))

Ã…ret efter, vid riksdagsdebatten den 28 april 1976, krävde Fälldin att ”kärn­kraftsutbyggnaden skall avbrytas. De aggregat som ännu inte är pÃ¥började skall inte sättas i gÃ¥ng. De som är under byggnad avbryts sÃ¥ snart av­lösning av kontrakt medger detta. För de fem aggregat som är i drift upprättas en beredskapsplan för successiv avveckling. När denna plan är färdig sätts den i kraft, om kärnkraftens säkerhetsfrÃ¥gor icke har kunnat lösas.” ((Riksdagen, protokoll 1975/76:111, onsdagen den 28 april 1976, 4 § EnergihushÃ¥llningen, m. m. s. 114.)) Detta motsatte sig Olof Palme och den dÃ¥varande socialdemokratiska regeringen. Under hela valrörelsen det Ã¥ret efterfrÃ¥gade Palme en borgerlig energipolitik eftersom de tvÃ¥ andra borgerliga partierna (Folkpartiet och Moderaterna) anslöt sig till den socialdemokratiska regeringens utbyggnad av kärnkraften. NÃ¥got enat borgerligt energipolitisk manifest presenterades aldrig. Detta är förmodligen förklaringen till att regeringen Fälldin avgick i oktober 1978. ((Riksdagens protokoll 1978/79:21 onsdagen den 25 oktober, se statsminister Ola Ullstens (fp) inledningsanförande där denna förklarar att orsaken till att trepartiregeringen avgick var pga. ”energifrÃ¥gan och de spänningar den Ã¥stadkom mellan och delvis inom partierna.”))

Intressant nog ger själva videoproduktionen frÃ¥n EAP en bild av det hat som EAP riktade mot Palme under 1970 och 1980-talen. En av stillbilderna i videon, som förefaller härröra frÃ¥n 1980-talet, visar hur EAP pÃ¥ ett plakat med den retoriska frÃ¥gan om Palme är fascist undrar varför Palme gÃ¥r ”till val pÃ¥ samma ekonomiska program som Hitler”. ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.)) PÃ¥ ett annat plakat i samma stillbild menar EAP att ”löntagarfonder är fascism” ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.)) och undrar även där om Palme är fascist. ((För mer kring Palmehatat se SOU 2002:91, Hotet frÃ¥n vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 274 – 278.)) Att EAP efter Palmemordet blev intressant för utredarna är därför inte sÃ¥ konstigt. ((Se SOU 1999:88. Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet pÃ¥ statsminister Olof Palme. Se kapitel 5, s. 512.)) Videon ger dessutom en bild av dagens hat frÃ¥n EAP:s mot Palme. I en av sekvenserna pÃ¥stÃ¥r man att ”Palme använde sin totala tillgÃ¥ng över landets medie för att utmÃ¥la sig själv som en sann demokrat och fattigas vän. LaRoucherörelsen i Sverige, EAP, avslöjade att det här var en ren lögn och förklarade för svenska folket vilken roll Palme hade spelat i att montera ner den fysiska ekonomin som byggts upp framförallt efter andra världskriget. ” ((Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:49 minuter in i videon.)) De konspiratoriska pÃ¥stÃ¥endena om att den dÃ¥varande demokratiskt valde statsministern skulle ha total tillgÃ¥ng till landest media och att denna inte skulle vara demokrat visar pÃ¥ att EAP fortfarande odlar ett hat mot Palme.

Hade inte EAP och dess internationella förgreningar hemfallit till ledarkult och förgrovat opinionsbildade arbete (Där man ideligen kopplar samman människor och organisationer pÃ¥ nazism, fascism mm.)  sÃ¥ kunde man spelat en positivt kraft  i debatten kring mänskligenheten och dess utveckling. MagnettÃ¥g, fusionskraftverk och en framtida exploatering av planeterna/mÃ¥narna i vÃ¥rt solsystem är intressanta och angelägna frÃ¥gor att lyfta upp i debatten. Men i och med man intar en en sÃ¥dan oförsonlig stÃ¥ndpunkt i den samhällspolitiska debatten tar ingen dem pÃ¥ allvar. Därför är det inte svÃ¥rt att ansluta sig till SOU 2002:19 konstaterande att EAP ”genom besynnerliga utspel, konspirationsteorier samt grova personangrepp har partiet och dess underorganisationer i hög grad pÃ¥ egen hand omöjliggjort det mesta av tänkbart inflytande över det politiska skeendet.” ((SOU 2002:91, Hotet frÃ¥n vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 267.))  Vid riksdagsvalet 2006 erhöll Europeiska arbetarpartiet 86 röster, med stor sannolikhet slutar det säkert pÃ¥ liknande nivÃ¥ vid Ã¥rets riksdagsval om partiet fortsätter pÃ¥ samma utslagna väg. En ny propagandavideo hjälper föga.

Andra skriver intressant om: August von Knieriem, demokrati, ekonomi, energipolitik, Europeiska arbetarpartiet, IG Farben, kärnkraft, konspirationsteorier, LaRouche, LaRoucherörelsen, Nürnbergrättegången, Olof Palme, politik, Socialdemokraterna, teknik

Med tanke pÃ¥ att det inte framgÃ¥r i tingsrättsprotokollet ((Helsingborgs tingsrätt (Avdelning 2), protokoll för muntlig förberedelse i Helsingborg den 24 mars 2010. Aktbilaga 21, mÃ¥l nr: FT 7587-09.)) att nÃ¥gon skulle ha blivit utvisad frÃ¥n tingsrättsförhandlingarna i Helsingborg för att denna skulle ha stört förhandlingen eller pÃ¥ annat sätt uppträtt otillbörligt ((Se RättegÃ¥ngsbalk (1942:740) Första avdelningen – Om domstolsväsendet, 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 9 §. “Det ankommer pÃ¥ rättens ordförande att upprätthÃ¥lla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden fÃ¥r utvisa den som stör förhandlingen eller pÃ¥ annat sätt uppträder otillbörligt.”)) sÃ¥ blir det närmast obegripligt varför jag har polisanmälts för ofredande. Särskilt när man har brottsbalken i Ã¥tanke:

“Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.” ((Brottsbalk (1962:700), 4 kap. Om brott mot frihet och frid, 7 §.))

Hur det sedan kan vara frågan om olovlig avlyssning att uppta ljud vid en tingsrättsförhandling är för mig än mer obegripligare. Enligt rättegångsbalken ska en “förhandling vid domstol […] vara offentlig” ((Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 1 §.)) och då brottsbalken stipulerar att olovlig ljudupptagning först blir aktuell vid en plats där “allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han  obehörigen berett sig tillträde till” ((Brottsbalk (1962:700), 4 kap. Om brott mot frihet och frid, 9 b §.)) så förstår jag inte hur Dragan Klaric och dennes ombud Patrik Ohlsson har tänkt.

Iofs. stÃ¥r det i nionde paragrafen rättegÃ¥ngsbalken att “rätten fÃ¥r förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sÃ¥dan grad att det blir till men för utredningen.” ((RättegÃ¥ngsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 9 §.)) Men med tanke pÃ¥ att det inte var frÃ¥gan om nÃ¥got förhör, och dÃ¥ nÃ¥gon information inte lämnades frÃ¥n rÃ¥dmannens sida om att ljudupptagningar skulle vara förbjuda sÃ¥ är inte paragrafen aktuell. Dessutom mÃ¥ste det inför varje förhör göras en individuell prövning ”dels av om upptagningen besvärar den som skall höras, dels av om detta i sÃ¥ fall kan bli till men för utredningen”, sÃ¥ generella förbud mot ljudupptagningar fÃ¥r inte förekomma vid offentliga förhandlingar enligt Justitieombudsmannen (JO). ((Riksdagens ombudsmän. Anmälan mot Södertälje tingsrätt med anledning av ett beslut om förbud mot ljudupptagning under en huvudförhandling i ett brottmÃ¥l. Beslutsdatum: 2006-10-27, Dnr 1622-2005.))

Det ligger närmast till hands att avfärda Dragan Klarics polisanmälan som ett missbruk av rättssystemet i politisk syfte. I övrigt kan man anmärka på att det något besynnerliga i att en polisanmälan mot mig redovisas i överklagandet när jag inte är part målet. Men vad ska man förvänta sig när Patrik Ohlsson är i farten?

När det gäller själva överklagandet i sak sÃ¥ är det intressant att Klaric med ombud  ondgör sig över att ”förtalsdomar fallit av sÃ¥ ringa orsak” ((”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i mÃ¥let FT 7487-09” vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över SkÃ¥ne och Blekinge (s. 4) )) och framför att ”nÃ¥gon mÃ¥n av höjd mÃ¥ste finnas innan nÃ¥got kan klassas som förtal, även om det rent formellt uppfyller betingelser i 5 kap, 1§ brottsbalken” ((”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i mÃ¥let FT 7487-09” vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över SkÃ¥ne och Blekinge (s. 4) )) (ett märkligt resonemang i sig; den som begÃ¥r brott ska enligt Klaric med ombud alltsÃ¥ inte straffas om brottet inte är ”av höjd”).  Man fÃ¥r hoppas att Klaric med ombud nu glädjer sig över att det uppenbarligen finns nÃ¥gon lägre gräns vid förtalsmÃ¥l – Fredrik Jönsson ansÃ¥gs ju inte ha förtalat Carina Herrstedt överhuvudtaget!

Media om förtalsmålet: HD1, HD2, Sydsvenskan, Medievärlden, Aftonbladet, DN, Expo

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, SD Helsingborg, Patrik Ohlsson, SD Ängelholm,   juridik, hovrätt, hovrätten, tingsrätt, tingsrätten, anmälan, ofredande, olovlig, avlyssning, Fredrik Jönsson, Carina Herrstedt

I onsdags meddelade Helsingborgs tingsrätt dom i tvisten mellan Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges kommunistiska ungdomsförbund (SKU), och Dragan Klaric, sekreterare i sverigedemokraternas lokalavdelning i Helsingborg. Enligt tingsrätten har Klaric gjort sig skyldig till “förtal, som med sitt innehåll, får anses ha allvarligt kränkt Fredrik Jönsson” ((Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10) )) och åläggs därför att “genast till Fredrik Jönsson betala 5 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 9 november 2008 till dess betalning sker.” ((Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 1) ))

Med tanke på att det inte är första gången Klaric har gjort sig skyldig till förtal ((Helsingborgs tingsrätt, dom 2009-04-21, mål nr FT 31-09.)) inställer sig frågan om inte partiledningen i Stockholm bör se över de uppdrag som Klaric innehar. Det kan ju knappast vara så särskilt förtroendeingivande att ha en sekreterare som vid två tillfällen har gjort sig skyldig till förtal. Även det faktumet att Klaric svarar som chef- och produktionsansvarig för ett av partiets viktigaste optionsbildande medier SD-Television (där han plockat in den tidigare NRP-medlemmen ((Med NRP avses det numera nerlagda Nordiska rikspartiet. Enligt Heléne Lööw, filosofie doktor i historia, var NRP att betraktas som ett nationalsocialistiskt parti och fungerade dessutom “i mångt och mycket den förmedlande länken mellan mellankrigstidens nationalsocialister och den moderna rasideologiska undergroundkulturen“. Se Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, filosofie doktor i historia. Utgiven av Ordfront förlag. (s. 161 och 23) )) Patrik Ehn som medarbetare) gör det än mer angeläget att se över Klaric:s roll i partiet. (Att Klaric redan nu sett över sin blogg genom att rensa ut ett stort antal blogginlägg och börjat om på ny vända borde dock ses som en fördel för partiet. Frågan är dock hur lång tid det tar innan Klaric återfaller till samma destruktiva bloggande?)

Likväl måste jag säga att jag fann ett viss nöje att medverka vid tingsrättsförhandlingarna då målet var uppe för behandling. Klaric ville vid två tillfällen uppdra tingsrätten att ange definitionen för olika begrepp.

Vid ena tillfället ville Klaric veta om han var brottsling om tingsrätten finner att han gjort sig skyldig till förtal. Ordförande hänvisade honom efter längre tids resonerande till nÃ¥gon annan för “rättsliga rÃ¥d”. För att hjälpa Klaric nÃ¥got pÃ¥ traven sÃ¥ kan jag upplysa denna om att en brottsling enligt Svenska Akademins ordbok (SAOB) är en ”person som begÃ¥tt ngt brott; […]”.

Vid det andra tillfället ville Klaric få inskrivet i domen vad en offentlig person är. Ordförande replikerade med att Klaric inte skulle “hoppas på” det, och att tingsrätten hade för avsikt att bedöma endast huruvida Fredrik Jönsson är att betrakta som en offentlig person eller inte. I domen skriver tingsrätten att man inte anser “att de uppgifter som lämnats om Fredrik Jönsson i målet visar att han är att betrakta som en offentlig person, inte ens lokalt. Uppgifter om honom på bloggen har därmed ett mycket begränsat allmänintresse.” ((Helsingborgs tingsrätt, dom 2010-04-28, mål nr FT 7487-09. (s. 10) )) För övrigt kan man ju ställa sig frågande till om det inte räcker med tre tingsrättsdomar på att Fredrik Jönsson inte är en offentlig person ((Se FT 3762-07, FT 5504-08 och FT 7487-09.)), eller om det behövs en av Norrköpings tingsrätt också innan sverigedemokraterna fattat?

För den som vill lyssna på konversationen mellan Dragan Klaric och ordförande återfinner två ljudfiler längre ner i det här blogginlägget.

Ps. I övrigt kan jag informera Patrik Ohlsson, sverigedemokraternas fullmäktigeledamot i Ängelholm, att en ansökan om stämning för förtal riktad mot honom har lämnas in. (FT 2799-10) Stämningen berör det faktum att Ohlsson bl.a. påstått att en person varit misstänkt för att ha lejt en mördare att utföra ett mord som aldrig har begåtts. Komik på högsta nivå! Ds.

Media: HD1, HD2, Sydsvenskan, Medievärlden, Aftonbladet, DN, Expo
Bloggare: Stefan Stenudd, Kristian Krassman, Netopia

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, Dragan Klaric, SD Helsingborg, Helsingborg, dom, tingsrätt, brottsling, brott, Fredrik Jönsson, SKU

I förgÃ¥r blev jag uppringd och intervjuad av Helsingborgs Dagblads nöjesjournalist Magnus Ransheim. Han ville veta hur SSU här i Helsingborg ställer sig till Ã…ngfärjestationens framtid. FrÃ¥gan har blivit aktuell i och med det att Helsingborgs stad den 27 januari presenterade det vinnande förslaget för stadens markanvisningstävling för omrÃ¥det Ã…ngfärjan. Idag är hela omrÃ¥det i stort sett en trÃ¥kig parkeringsplats pÃ¥ en landets mest attraktiva platser. Undantaget är Ã…ngefärjstationen där ”The Tivoli” bedriver en mycket uppskattad verksamhet. Enligt det vinnande förslaget sÃ¥ öppnar man upp för en flytt av Ã…ngfärjan frÃ¥n sin nuvarande plats till andra sidan om Hamntorget. (se bilden ovan)

Eftersom SSU i Helsingborg inte tagit något beslut kring Ångfärjans framtid så kunde jag inte heller säga att SSU-kommunen har en ståndpunkt. Men jag berättade att vi ska ha ett söndagsmöte nu i veckan och att jag skulle ta ett initiativ till en debatt om Ångfärjan. Jag pekade dock på att jag har uppfattat att det som att många i SSU snarare föredrar en flytt av Ångfärjan framför en rivning. Det är en viktig markering eftersom det funnits personer som tyckt att en rivning av Ångfärjan hade varit mer aktuell. Samtidigt påpekade jag att det finns fördelar med den nya platsen, dvs. att man får ett helt trädäck mot inre hamnen där ett café kan ha uteservering och att det kommer finnas möjlighet för en utomhusarena på samma trädäck.

Kritiken så som jag förstått den är att många anser är att verksamheten kommer bli lidande under den period som flytten genomförs, och att delar av Ångfärjan kommer rivas. Rivningen innebär att delar av verksamheten kommer försvinna. Den kritiken kan jag förstå. men när jag studerar själva modellen för det vinnande förslaget så ser jag att det finns möjlighet rent utrymmesmässigt att flytta hela Ångfärjestationen till den föreslagna platsen. Om det sedan är tekniskt genomförbart  låter jag vara osagt.

När det sedan gäller själva tidsÃ¥tgÃ¥ngen för flytten av Ã…ngfärjan har jag inte sett nÃ¥gra angivna datum för när flytten ska pÃ¥börjas och när flytten kommer ses som genomförd. Därför är det svÃ¥rt att bilda sig en uppfattning. Dock verkar en del tro att det flytten kommer vara klar när själva projektet är klart, dvs om ”fem Ã¥r frÃ¥n det att markanvisningstävlingen är avslutad”. (Juryns rekommendation, pdf) Problemet med det pÃ¥stÃ¥endet är att Ã…ngfärjan mÃ¥ste bort innan man börjar bygga det föreslagna kongresscentret. Därför kommer det definitivt INTE ta fem Ã¥r att flytta Ã…ngfärjan. Man mÃ¥ste nämligen räkna in själva byggperioden för kongresscentret. (och dÃ¥ kan man inte bara räkna med själva bygget av huset, utan ocksÃ¥ att man ska gräva sig ner i marken)

I alla fall, den som är SSU:are och som är intresserad av att göra sin röst hörd kring Ångfärjans/The Tivolis framtid uppmanas att komma till SSU:s söndagsmöte. Tiden för mötet är klockan 14:00. SSU-mötet är på femte våningen på Folkets hus (ABF).

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, SSU, SSU Helsingborg, Ångfärjan, Ångfärjestationen, The Tivoli, debatt, demokrati, projekt, kongresscenter, Helsingborgs Dagblad