Och nÃ¥got annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat pÃ¥ de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under Ã¥ren fÃ¥tt kritik för sina pÃ¥stÃ¥enden² i frÃ¥gan har dock inte avskräckt dem frÃ¥n att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion frÃ¥n 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick pÃ¥ kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar frÃ¥n i Ã¥r för man fram pÃ¥stÃ¥endet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[…]” för invandringen] ”[…]till 120 miljarder per Ã¥r (1999)[…]” för att sedan ”[…]Ã¥r senare[…]” sänka ”[…]detta till 30 miljarder per Ã¥r.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har pÃ¥stÃ¥tt att kostnaden skulle ha uppgÃ¥tt till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela frÃ¥n korta referat som finns ute pÃ¥ internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna pÃ¥stÃ¥endet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg sÃ¥ här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ AlltsÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna pÃ¥stÃ¥endet frÃ¥n figur tvÃ¥ (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln frÃ¥n 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man Ã¥beropar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna frÃ¥n invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur fÃ¥r man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna sÃ¥ ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per Ã¥r” som Ekberg pÃ¥pekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter pÃ¥ den offentliga ekonomin som visade pÃ¥ en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg sÃ¥ledes en upprevidering pÃ¥ runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport frÃ¥n 1995 konstaterar att den invandrade populationen pÃ¥ 1950, 1960-talen och början av 70-talet under lÃ¥nga perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen Ã¥rligen inkomsttillskott genom offentlig sektor pÃ¥ grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde dÃ¥ ha uppgÃ¥tt till 4 – 6 miljarder kr Ã¥rligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelÃ¥g troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett Ã¥rligt underskott.

Vad visar dÃ¥ Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sÃ¥dan frÃ¥n tidigare kostnadsberäkningar frÃ¥n Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel frÃ¥n 1999 uppgÃ¥r det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] nÃ¥gonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frÃ¥geställningen kring vilka effekter invandringen fÃ¥r pÃ¥ löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten frÃ¥n 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehÃ¥llstillstÃ¥nd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit smÃ¥”¹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstÃ¥nd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring