I första meningen pÃ¥stÃ¥r Olsson att ”Sverige har i dag en statsskuld pÃ¥ nästan 1300 MILJARDER och vi betalar c:a 89 miljarder enbart i räntor Ã¥rligen.” ¹ Var Olssons fÃ¥tt sina siffror ifrÃ¥n kan man endast spekulera i eftersom han inte anger nÃ¥gra källor, men enligt budgetpropositionen för 2010 sÃ¥ uppgick räntorna pÃ¥ statsskulden 2008 till 33 miljarder svenska kronor. ² AlltsÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n de 89 miljarder kronor som Olsson pÃ¥stÃ¥r. Inte heller stämmer pÃ¥stÃ¥endet om man studerar budgetÃ¥ret 2007, dÃ¥ uppgick räntorna pÃ¥ statsskulden till 47 miljarder kronor. ³ Vad sedan avser själva statsskulden sÃ¥ anger Riksgälden i pressmeddelande frÃ¥n idag att den uppgick till 1 150 miljarder svenska kronor den 30 november. ⁴ Inte 1 300 miljarder kronor!

När det gäller den andra meningen i blogginlägget gör Olsson ett liknande misstag som partiordförande Ã…kesson har gjort vid ett flertal tillfällen dÃ¥ denna debatterat svenska migrationspolitik. Olsson blandar nämligen ihop begreppen när han pÃ¥stÃ¥r att ”svensk flyktingpolitik kostar oss mer än 300 MILJARDER varje Ã¥r.” ⁵ Här talar Olsson om flyktingpolitik när det är invandringspolitiken mhan avser. För det är en skillnad pÃ¥ flyktingpolitik och invandringspolitik även om sverigedemokraterna har lite svÃ¥rt att se skillnaden.  Enligt budgetpropositionen för 2010 uppgick kostnaderna för migrationen (tex. Migrationsverket, ersättningar, bostadskostnader, utresor för avvisade och utvisade, migrationsdomstolarna, och Migrationsöverdomstolen), dit flyktingpolitiken hör hemma, till 6 miljarder kronor 2008. ⁶ När det gäller invandringspolitiken har Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, räknat ut en kostnad pÃ¥ mellan 45 – 51 miljarder kronor för 2006. ⁷ LÃ¥ngtifrÃ¥n de 300 miljarder som Olsson pÃ¥stÃ¥r att den svenska invandringspolitiken skulle kosta.

Sedan blir det närmast komiskt när man läser vidare i blogginlägget. Olsson menar att ”vi svenska skattebetalare som tvingas betala notan” […] ”skall” […] ”ha rätt att bestämma var vÃ¥ra pengar skall satsas.” ⁸ Men det är ju det vi gör idag. Genom allmänna val beslutar vi vilka som ska fÃ¥ representera oss. Studerar man för övrigt statistiken frÃ¥n valmyndigheten sÃ¥ var det en förkrossande övervikt för de partier som propagerar för en generös invandringspolitik framför de partier som företräder en mer restriktiv invandringspolitik. 94,32 procent av dem som valde att delta i valet la sin röst pÃ¥ nÃ¥got av de partier som pläderar för en generös invandringspolitik. ⁹ Endast 2,9 procent av väljarna la sin röst pÃ¥ Sverigedemokraterna, 0,06 procent pÃ¥ Nationaldemokraterna (ND) och 0,03 procent pÃ¥ Nationalsocialistisk Front (NSF).

Varför vi sedan ska ha en folkomröstning kring flyktingpolitiken är för mig en gåta. Sverige är en representativ demokrati, och inte en direktdemokrati.

^{Fotnoter:
[1] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[2] Budgetpropositionen för 2010 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. (s. 9, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26)
[3] Budgetpropositionen för 2009 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. (s. 9, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26)
[4] Riksgälden, Pressmeddelande, 091207. (Bilaga till pressmeddelande ”Statens betalningar visade ett överskott i november”)
[5] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[6] Budgetpropositionen för 2010 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 8: Migration (s. 10, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration)
[7] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72)
[8] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[9] Valmyndigheten, Fördelning av mandat m.m., Beslut 2006-09-21. (Dnr 06-192/4) Bilaga 1. ( s. 1)}

Andra skriver intressant om: Politik, sverigedemokraterna, invandring, flyktingpolitik, invandringspolitik, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, statsskulden, statsskuld, ekonomi, budgetpropositionen, desinformation, demokrati, folkviljan

Och nÃ¥got annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat pÃ¥ de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under Ã¥ren fÃ¥tt kritik för sina pÃ¥stÃ¥enden² i frÃ¥gan har dock inte avskräckt dem frÃ¥n att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion frÃ¥n 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick pÃ¥ kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar frÃ¥n i Ã¥r för man fram pÃ¥stÃ¥endet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[…]” för invandringen] ”[…]till 120 miljarder per Ã¥r (1999)[…]” för att sedan ”[…]Ã¥r senare[…]” sänka ”[…]detta till 30 miljarder per Ã¥r.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har pÃ¥stÃ¥tt att kostnaden skulle ha uppgÃ¥tt till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela frÃ¥n korta referat som finns ute pÃ¥ internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna pÃ¥stÃ¥endet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg sÃ¥ här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ AlltsÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna pÃ¥stÃ¥endet frÃ¥n figur tvÃ¥ (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln frÃ¥n 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man Ã¥beropar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna frÃ¥n invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur fÃ¥r man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna sÃ¥ ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per Ã¥r” som Ekberg pÃ¥pekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter pÃ¥ den offentliga ekonomin som visade pÃ¥ en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg sÃ¥ledes en upprevidering pÃ¥ runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport frÃ¥n 1995 konstaterar att den invandrade populationen pÃ¥ 1950, 1960-talen och början av 70-talet under lÃ¥nga perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen Ã¥rligen inkomsttillskott genom offentlig sektor pÃ¥ grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde dÃ¥ ha uppgÃ¥tt till 4 – 6 miljarder kr Ã¥rligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelÃ¥g troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett Ã¥rligt underskott.

Vad visar dÃ¥ Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sÃ¥dan frÃ¥n tidigare kostnadsberäkningar frÃ¥n Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel frÃ¥n 1999 uppgÃ¥r det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] nÃ¥gonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frÃ¥geställningen kring vilka effekter invandringen fÃ¥r pÃ¥ löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten frÃ¥n 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehÃ¥llstillstÃ¥nd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit smÃ¥”¹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstÃ¥nd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring