I ett nyligen publicerat inlägg pÃ¥ den politiska bloggen sdlandskrona.blogsport.com1 riktats en rad pubertala pÃ¥stÃ¥enden mot Fredrik Jönsson, aktiv i Sveriges Kommunistiska Ungdomsförbund (SKU) och dennes far, Jan Jönsson, tidigare ordförande för Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Bloggen anklagar Jönsson och dennes far för att vara “lättkränkta rättshaverister“ därför att de tvÃ¥ drivit rättprocesser mot en rad företrädare för Sverigedemokraterna (SD). Vad är dÃ¥ en rättshaverist? Enligt Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en rättshaverist att betraktas som nÃ¥gon som “pÃ¥stridigt hävda sin rätt äv. i frÃ¥ga om obetydligheter”.2 Fredrik Jönsson har anklagas för att ha brukat vÃ¥ld mot en meningsmotstÃ¥ndare under ett politiskt torgmöte – detta kan knappast vara frÃ¥ga om nÃ¥gon ”obetydlighet”.3 Snarare har just ledande sverigedemokrater pekat pÃ¥ att samhället inte tar vÃ¥ld mot sverigedemokrater pÃ¥ allvar. Inte heller är det nÃ¥gon obetydlighet att som Jan Jönsson bli anklagad för att vilja upprätta utrotningsläger för att kunna likvidera förstÃ¥ndshandikappade.4 Även här har ju ledande sverigedemokrater beklagat sig över att man gör jämförelser mellan Sverigedemokraterna och det nationalsocialistiska Tyskland.

Med bloggförfattarnas logik kan Carina Herrstedt, andre vice ordförande i Sverigedemokraterna, och Dragan Klaric, tidigare sekreterare/anställd för SD Helsingborg, betraktas som rättshaverister. Herrstedt ansökte nämligen den 7 januari i år5 om stämning mot Fredrik Jönsson för förtal. Herrstedt förlorade och fick ersätta Jönsson för rättegångskostnader med 17 113 kronor jämte ränta.6 Dragan Klaric har polisanmält mig  för olovlig avlyssning och ofredande,7 trots att rättegångsbalken talar om att “en förhandling vid domstol ska vara offentlig”.8 Polisanmälan lades ner av Åklagarmyndigheten i Helsingborg.9 Herrstedt har nu dessutom valt att överklaga den senaste  förtalsdomen mot henne.10 Klaric har sedan tidigare överklagat en dom i Helsingborgs tingsrätt.11

I samma blogginlägg anklagar för övrigt författarna far och son Jönsson för att “tjäna lite pengar på skattebetalarnas bekostnad“.  Detta är ett märkligt resonemang med tanke på att det är ju trots allt de företrädare för Sverigedemokraterna som gjort sig skyldig till förtal som dragit på det allmänna kostnader. Skulle man göra en grov uträkning på vad kostnaden för det allmänna pga. att ledande företrädare för sverigedemokraterna begått en rad brott skulle denna uträkningen landa på 152 400 kronor. Enligt Domstolsverket uppgår nämligen kostnaden till 12 700 kronor för samtliga domstolsslag per avgjort mål.12 Med tanke på att representanter för sverigedemokraterna har förlorat tolv mål som berör allt från förtal till kräkning av upphovsrätten13 blir kostnadsberäkningen följande: 12 mål x 12 700 kronor = 152 400 kronor. (Då har jag inte räknat med nerlagt arbete för de överklagande som inte erhållit prövningstillstånd av hovrätterna)

En annan intressant aspekt är att bloggen anklagar far och son Jönsson för att tro på existensen av konspirationsteorier.14 I sig är det väl inte så konstigt med tanke på alla de konspirationsteorier som faktiskt finns, t.ex. de konspirationsteorier om att förintelsen och månlandningen aldrig ägt rum. Eller varför inte den om att USA:s regeringen i själva verket stod bakom förstörelsen av World Trade Center (WTC) i New York den 11 september 2001? Jag förmodar att bloggförfattarna snarare avser att far och son Jönsson tror att en rad konspirationsteorier är sanna. Det är en helt annan sak. Dessutom ska väl inte personer som sympatimässigt står SD nära peka finger med tanke på att det parti som de sympatiserar med själv odlar konspirationsteorier om att domar mot sverigedemokrater är att betraktas som “politiska“.15 Att sedan  “idiotin” existerar här i världen ger ju bloggen sdlandskrona.blogspot.com prov på.

Andra skriver intressant om: Sverigedemokraterna, konspirationsteorier,  Fredrik Jönsson, Jan Jönsson, Sveriges kommunistiska parti, Sveriges kommunistiska ungdomsförbund, sdlandskrona.blogspot.com,  rättshaverist, rättshaverism, blogginlägg, SD Helsingborg, SD Landskrona, Dragan Klaric, Carina Herrstedt, Stefan Olsson

1. Tidigare administrerad av Carina Herrstedt, andra vice ordförande för Sverigedemokraterna (SD) och Stefan Olsson, ordförande partiavdelningen i Landskrona. Numera administreras bloggen av tre anonyma skribenter som kallar sig A.F.A som dessutom beslutat sig för att avveckla urladressen och flytta över bloggens innehåll till en ny urladress.
2. Svenska Akademiens ordbok, se (5 a) RÄTT-HAVERI.
3. Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 3762-07, meddelad den 11 april 2008, s. 5 och Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 5504-08, meddelad den 30 november 2009, s. 6.
4. Lunds tingsrätt, dom i mål nr FT 2603-10, meddelad den 12 oktober 2010, s. 7.
5. Lunds tingsrätt, Ansökan om stämning till Lunds tingsrätt, akt FT 38-10
6. Lunds tingsrätt, dom i mål nr T 38-10, meddelad den 25 maj 2010.
7. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14. (s. 2) 
8. Rättegångsbalk (1942:740), 5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol, 1 §.
9. Åklagarmyndigheten i Helsingborg, beslut den 14 maj 2010 i ärende AM-75591-10.
10. Lunds tingsrätt, överklagande i mål nr FT 2603-10, ink. 2010-10-20.
11. ”Ansökan om överklagande till hovrätten av dom i målet FT 7487-09″ vid Helsingborgs tingsrätt, inkommen till Hovrätten över Skåne och Blekinge den 25 maj 2010, FT 1346-10 aktbil 13-14.
12. Domstolsverket, Budgetunderlag 2011 – 2013, kapitel 4 Produktionsutveckling, s. 17.
13. Se dom i mål nr FT 3762-07 (Lunds tingsrätt), FT 31-09 (Helsingborgs tingsrätt), FT 5504-08 (Lunds tingsrätt), FT 510-10 (Norrköpings tingsrätt), FT 6453-09 (Lunds tingsrätt), FT 7072-09 (Helsingborgs tingsrätt), T 20221-09 (Stockholms tingsrätt), T 38-10 (Lunds tingsrätt), FT 3783-09 (Norrköpings tingsrätt), FT 404-10 (Umeå tingsrätt), FT 2603-10 (Lunds tingsrätt) och FT 2799-10 (Helsingborgs tingsrätt).
14. ”I kommunisternas värld existerar konspirationsteorier[…]” Se sdlandskrona.blogspot.com, Kommunisten Fredrik ”Finken” Jönsson – ”Inte den skarpaste kniven i lÃ¥dan”, publicerad 2010-10-20
15. Se Jimmie Ã…kessons uttalande i Expressens artikel med rubriken ”Jimmie Ã…kessons pressas efter Expressens granskningar”, publicerad den 18 september 2010.

I första meningen pÃ¥stÃ¥r Olsson att ”Sverige har i dag en statsskuld pÃ¥ nästan 1300 MILJARDER och vi betalar c:a 89 miljarder enbart i räntor Ã¥rligen.” ¹ Var Olssons fÃ¥tt sina siffror ifrÃ¥n kan man endast spekulera i eftersom han inte anger nÃ¥gra källor, men enligt budgetpropositionen för 2010 sÃ¥ uppgick räntorna pÃ¥ statsskulden 2008 till 33 miljarder svenska kronor. ² AlltsÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n de 89 miljarder kronor som Olsson pÃ¥stÃ¥r. Inte heller stämmer pÃ¥stÃ¥endet om man studerar budgetÃ¥ret 2007, dÃ¥ uppgick räntorna pÃ¥ statsskulden till 47 miljarder kronor. ³ Vad sedan avser själva statsskulden sÃ¥ anger Riksgälden i pressmeddelande frÃ¥n idag att den uppgick till 1 150 miljarder svenska kronor den 30 november. ⁴ Inte 1 300 miljarder kronor!

När det gäller den andra meningen i blogginlägget gör Olsson ett liknande misstag som partiordförande Ã…kesson har gjort vid ett flertal tillfällen dÃ¥ denna debatterat svenska migrationspolitik. Olsson blandar nämligen ihop begreppen när han pÃ¥stÃ¥r att ”svensk flyktingpolitik kostar oss mer än 300 MILJARDER varje Ã¥r.” ⁵ Här talar Olsson om flyktingpolitik när det är invandringspolitiken mhan avser. För det är en skillnad pÃ¥ flyktingpolitik och invandringspolitik även om sverigedemokraterna har lite svÃ¥rt att se skillnaden.  Enligt budgetpropositionen för 2010 uppgick kostnaderna för migrationen (tex. Migrationsverket, ersättningar, bostadskostnader, utresor för avvisade och utvisade, migrationsdomstolarna, och Migrationsöverdomstolen), dit flyktingpolitiken hör hemma, till 6 miljarder kronor 2008. ⁶ När det gäller invandringspolitiken har Jan Ekberg, professor i nationalekonomi, räknat ut en kostnad pÃ¥ mellan 45 – 51 miljarder kronor för 2006. ⁷ LÃ¥ngtifrÃ¥n de 300 miljarder som Olsson pÃ¥stÃ¥r att den svenska invandringspolitiken skulle kosta.

Sedan blir det närmast komiskt när man läser vidare i blogginlägget. Olsson menar att ”vi svenska skattebetalare som tvingas betala notan” […] ”skall” […] ”ha rätt att bestämma var vÃ¥ra pengar skall satsas.” ⁸ Men det är ju det vi gör idag. Genom allmänna val beslutar vi vilka som ska fÃ¥ representera oss. Studerar man för övrigt statistiken frÃ¥n valmyndigheten sÃ¥ var det en förkrossande övervikt för de partier som propagerar för en generös invandringspolitik framför de partier som företräder en mer restriktiv invandringspolitik. 94,32 procent av dem som valde att delta i valet la sin röst pÃ¥ nÃ¥got av de partier som pläderar för en generös invandringspolitik. ⁹ Endast 2,9 procent av väljarna la sin röst pÃ¥ Sverigedemokraterna, 0,06 procent pÃ¥ Nationaldemokraterna (ND) och 0,03 procent pÃ¥ Nationalsocialistisk Front (NSF).

Varför vi sedan ska ha en folkomröstning kring flyktingpolitiken är för mig en gåta. Sverige är en representativ demokrati, och inte en direktdemokrati.

^{Fotnoter:
[1] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[2] Budgetpropositionen för 2010 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. (s. 9, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26)
[3] Budgetpropositionen för 2009 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m. (s. 9, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26)
[4] Riksgälden, Pressmeddelande, 091207. (Bilaga till pressmeddelande ”Statens betalningar visade ett överskott i november”)
[5] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[6] Budgetpropositionen för 2010 (Prop. 2009/10:1) Utgiftsområde 8: Migration (s. 10, tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 8 Migration)
[7] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72)
[8] Carina & Stefans SD blogg, kräv en folkomröstning i flyktingfrågan!, 091206.
[9] Valmyndigheten, Fördelning av mandat m.m., Beslut 2006-09-21. (Dnr 06-192/4) Bilaga 1. ( s. 1)}

Andra skriver intressant om: Politik, sverigedemokraterna, invandring, flyktingpolitik, invandringspolitik, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, statsskulden, statsskuld, ekonomi, budgetpropositionen, desinformation, demokrati, folkviljan

Reaktionerna pÃ¥ mÃ¥ndagens dom frÃ¥n sverigedemokraternas sida har varit sparsamma och har begränsats sig till antal sverigedemokratiska bloggare. En av dem som berört domen är Patrik Ohlsson, ledamot i Ängelholms kommunfullmäktige för sverigedemokraterna. PÃ¥ sin blogg menar Ohlsson att domen ska betraktas som en politisk dom. NÃ¥gra bevis för pÃ¥stÃ¥ende presenterats dock inte. Istället försöker Ohlsson relativisera bÃ¥de domen frÃ¥n i mÃ¥ndags och den i april 2008. Han relativiserar även en annan dom meddelad i Ã¥r, där en annan partikamrat till Ohlsson fälldes för förtal.⁴

Ohlsson betecknar nämligen beskyllningarna mot Jönsson rörande attackerna i Malmö och Eslöv sÃ¥ som “rena skitsaker”. Som samhällsmedborgare borde man ta en attack mot en politisk sammankomst arrangerat av ett demokratiskt valt parti pÃ¥ större allvar och önska tillse att ansvarsfrÃ¥gan klargörs och att man inte kommer med ogrundade beskyllningar som varit fallet pÃ¥ Herrstedt och Olssons blogg. En av regeringen tillsatt utredning pekade Ã¥r 2007 pÃ¥ ”behovet av de utvidgade bestämmelserna i frÃ¥ga om utredningar om brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken, har visat sig senast under hösten förra Ã¥ret vid utredningen i anledning av ett attentat riktat mot en sammankomst i Eslöv vid vilken folkvalda företrädare för Sverigedemokraterna deltog. ”⁵ Nu visar det sig alltsÃ¥ att Ohlsson anser att ansvarsfrÃ¥gan är en skitsak. Det är enligt Ohlsson inte allvarligt att falskeligen anklaga nÃ¥gon för att attackera en politisk sammankomst. Där med kan man konstatera att regeringen är mer mÃ¥n om sverigedemokraternas demokratiska rättigheter än Ohlsson. Det hade varit intressant att fÃ¥ reda pÃ¥ hur de andra sverigedemokraterna resonerar kring Ohlssons pÃ¥stÃ¥ende. Allt som oftast har ju de sverigedemokratiska sympatisörerna beklagat sig över regeringens och oppositionspartiernas bristande intresse över de attacker sverigedemokraterna har utsatts för under Ã¥ren.

När det sÃ¥ gäller den tredje domen sÃ¥ har det varit frÃ¥ga om att Ohlssons partikamrat i Helsingborg, Dragan Klaric, pÃ¥ sin blogg bland annat pÃ¥stÃ¥tt att den tidigare sverigedemokraten Tommy Funebos “[…] mentala hälsa inte var bra, att han har svÃ¥r psykos med borderline-personlighetsklyvning, att han har alkoholproblem, att han blandade sprit med tabletter, att han var hustrumisshandlare, att han var var kriminell[…]”⁶ Tingsrätten i Helsingborg skrev dÃ¥ i sin domskäl att “själva uttalandets innebörd mÃ¥ste innefatta en allvarlig integritetskräkning”⁷ Där med blir det närmast patetiskt när Ohlsson försöker relativisera det hela genom att pÃ¥ sin blogg pÃ¥stÃ¥ “att det möjligen [var] en lite rÃ¥are ton”. ⁸ Vad hade mer krävts av Ohlsson för att det skulle vara frÃ¥gan om förtal? Att Funebo skulle ha blivit kallad pedofil? (Som en viss fiktiv bloggare gjort)

Även betydelsen av Funebos agerande, som Ohlsson berör i sitt blogginlägg, togs i beaktande av tingsrätten. (s. 5 – 7) Tingsrätten konstaterar dock att “skillnaden mellan Tommy Funebos inlägg […] och Dragan Klarics […] [är] inte bara en skillnad i grad utan ocksÃ¥ i art. Tommy Funebos inlägg har, om än ibland perifera, kopplingar till politiska sakfrÃ¥gor medan Dragan Klarics inlägg enbart riktades mot Tommy Funebos person. Tommy Funebo har alltsÃ¥ inte provocerat Dragan Klaric pÃ¥ ett sÃ¥dant sätt att han skall anses ha underlÃ¥tit att värna sin integritet.” ⁹

Vidare skriver Ohlsson att “den här sortens domslut mot vad som skrivs pÃ¥ bloggar, är mycket ovanliga.”¹⁰ Jaha? Ska det föreställa ett argument för att de tre domarna skulle vara politiska sÃ¥dana? Bara för att det finns fÃ¥ domslut innebär det inte att det inte är fel domslut eller att de skulle vara politiska. PÃ¥stÃ¥endet frÃ¥n Ohlsson fÃ¥r ses som ett argumentationsfel även om pÃ¥stÃ¥endet i sak säkerligen är riktigt.

För övrigt hade det varit intressant om Ohlsson hade kunnat presentera bevis för att “domstolar i länder som Zimbabwe, Iran och Vitryssland” till skillnad frÃ¥n svenska sÃ¥dana  “tänker efter en gÃ¥ng extra innan de ger sig i kast med” lÃ¥ta “domslut avgöras av människors politiska hemvist.” ¹¹ Behöver jag pÃ¥peka för Ohlsson att Iran, Vitryssland och Zimbabwe enligt senaste föreliggande demokratiindex frÃ¥n The Economist Intelligence Unitâ€s betraktas som auktoritära regimer?¹²

Egentligen kan man bara dra den slutsatsen att Ohlsson inte läst de domar som han recenserar, men även att han saknar kompetens att uttala sig om dem. Ta bara pÃ¥stÃ¥endet om att ”reell substans för dom saknas”¹³ när det gäller den dom som föll i mÃ¥ndags. Läser man domen ifrÃ¥ga sÃ¥ erkänner Herrstedt-Olsson att uppgifterna publicerats pÃ¥ deras blogg, och dessutom kan man inte läsa i domen att de kunnat styrka att Fredrik Jönsson utövade nÃ¥got vÃ¥ld mot Erik. Ohlssons blogginlägg fÃ¥r därmed betraktas som rent munväder.

Media om måndagens dom: HD1, HD2, Sydsvenskan, KB, SKD, NS, SVD
Andra bloggare: Tommy Funebo, Hans Lind, J N, MÃ¥rten Schultz

^{Fotnoter:
[1] Lunds tingsrätt, Dom 2009-11-30 FT 5504-08. (s. 2)
[2] Lunds tingsrätt, Dom 2009-11-30 FT 5504-08. (s. 1)
[3] Lunds tingsrätt, Dom 2008-04-11 FT 3762-07. (s. 2)
[4] Med att ’fällas för förtal’ Ã¥syftar jag att en domstol konstaterat att ett förtalsbrott har begÃ¥tts, och utdömt skadestÃ¥nd för kränkning med anledning av brottet.
[5] Frågan om fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning. (Ds 2007:2, s. 128)
[6] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 3)
[7] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 4)
[8] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[9] Helsingborgs tingsrätt, Dom 2009-04-21 FT 31-09. (s. 6)
[10] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[11] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.
[12] The Economist Intelligence Unitâ€s Index of Democracy 2008. (s. 7, figur 2)
[13] Patrik Ohlssons blogg, Ny politiskt dom mot sverigedemokrater, 091130.}

Andra skriver intressant om: Politik, juridik, Sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Fredrik Jönsson, Patrik Ohlsson, SD Landskrona, SD Ängelholm, Ängelholm, Landskrona, Malmö, Eslöv, Lunds tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, förtal, blogg, Erik Almqvist, Dragan Klaric, demokrati, rättsstat

Och nÃ¥got annat vore väl konstigt. Sverigedemokraterna har sedan länge pekat pÃ¥ de samhällsekonomiska effekterna av den invandringspolitik som de kritiserat. Att partiets företrädare under Ã¥ren fÃ¥tt kritik för sina pÃ¥stÃ¥enden² i frÃ¥gan har dock inte avskräckt dem frÃ¥n att fortsätta skicka in motioner och författa skrivelser. I Helsingborg ville partiet i en motion frÃ¥n 2008 göra ett bokslut där “invandringens och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi […] belyses.”³ Partiet fick dock inte gehör för sitt förslag eftersom fullmäktige med 59 röster mot 6 röster gick pÃ¥ kommunstyrelserna avslagsyrkande.⁴

Erik Almqvist, SDU-ordf. och ledamot av Lunds kommunfullmäktige. © Martin Tunström

Andra lokalavdelningar inom partiet som den senaste tiden berört invandringen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är Sverigedemokraterna i Lund och Eskilstuna. I en motion till respektive fullmäktigeförsamlingar frÃ¥n i Ã¥r för man fram pÃ¥stÃ¥endet att den tidigare nämnda Ekberg ”först uppskattade kostnaderna[…]” för invandringen] ”[…]till 120 miljarder per Ã¥r (1999)[…]” för att sedan ”[…]Ã¥r senare[…]” sänka ”[…]detta till 30 miljarder per Ã¥r.”⁵ Första problemet med den här historieskrivningen är att Ekberg aldrig har pÃ¥stÃ¥tt att kostnaden skulle ha uppgÃ¥tt till 120 miljarder. Jag tvivlar starkt att författarna till motionen, SDU-ordförande Erik Almqvist och lokalordförande Hans-Olof Andersson, överhuvudtaget läst de referenser de anger. Troligen har man klippt och klistrat ihop det hela frÃ¥n korta referat som finns ute pÃ¥ internet. Ingenstans i den artikel som Ekberg fick publicerad i ”Journal of Population Economics” 1999 under titeln ”Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden” (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430) kan man finna pÃ¥stÃ¥endet om att invandringen skulle kosta 120 miljarder kronor.

Istället skriver Ekberg sÃ¥ här: ”the negative balance for the immigrants was probably about SEK 30 billion in 1994. This is about 2% of the gross national product in this year.” ⁶ AlltsÃ¥ lÃ¥ngt ifrÃ¥n de 120 miljarder kronor som Sverigedemokraterna talar om i sin motion. Förmodligen bygger Sverigedemokraterna pÃ¥stÃ¥endet frÃ¥n figur tvÃ¥ (Public expenditures and revenues in 1994) i artikeln frÃ¥n 1999 där Ekberg anger invandrarnas andel av de totala offentliga utgifterna 1994.⁷ Problemet med det är att man endast redovisar bruttokostnaden om man Ã¥beropar den siffran. Det som är relevant i sammanhanget är nettokostnaden. Räknar man med inkomsterna frÃ¥n invandrarna i form av direkta skatter, indirekta skatter och sociala avgifter som redovisas i samma figur fÃ¥r man en helt annan bild. Skulle man använda Sverigedemokraternas sätt att räkna sÃ¥ ”kostar de infödda svenskarna 900 miljarder per Ã¥r” som Ekberg pÃ¥pekade i en intervju i Svenska Dagbladet februari 2007.⁸

Det andra problemet med Sverigedemokraternas historieskrivning är att Ekberg redan 1995 gjorde en uppskattning⁹ kring invandringens effekter pÃ¥ den offentliga ekonomin som visade pÃ¥ en nettokostnad.  I sin ESO-rapport “Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter” (Ds 1995:68) anger Ekberg den kostnaden till 5 – 10 miljarder 1991, 1994 till 17 miljarder kronor och antog att beloppet 1995 var “uppemot 20 miljarder kronor.”¹⁰ 1999 gjorde Ekberg sÃ¥ledes en upprevidering pÃ¥ runt 13 miljarder kronor. Inte med 100 miljarder kronor.

Relevant i sammanhanget är att Ekberg i sin ESO-rapport frÃ¥n 1995 konstaterar att den invandrade populationen pÃ¥ 1950, 1960-talen och början av 70-talet under lÃ¥nga perioder hade ”högre sysselsättningsgrad än den inhemska befolkningen”¹¹ och att ”under efterkrigstiden fram till 1970-talet fick den infödda svenskbefolkningen Ã¥rligen inkomsttillskott genom offentlig sektor pÃ¥ grund av invandrarna”¹². Enligt Ekberg ”kulminerade denna omfördelning omkring 1970 och torde dÃ¥ ha uppgÃ¥tt till 4 – 6 miljarder kr Ã¥rligen i dagens penningvärde.”¹³ Eftersom sysselsättningsgraden därefter blev sämre för den invandrade befolkningen ökade kostnaderna. Runt ”mitten av 1980-talet förelÃ¥g troligen ett balansläge”¹⁴ för att sedan vända till ett Ã¥rligt underskott.

Vad visar dÃ¥ Ekberg senaste ESO-rapport när det gäller omfördelningen mellan invandrad befolkning och infödd sÃ¥dan frÃ¥n tidigare kostnadsberäkningar frÃ¥n Ekberg? Egentligen ingenting nytt, precis som Ekberg konstaterade i sin artikel frÃ¥n 1999 uppgÃ¥r det negativa inkomsttillskottet ”för den infödda befolkningen [till] nÃ¥gonstans mellan 1,5 och 2,0 procent av BNP.”¹⁵ Även när det gäller frÃ¥geställningen kring vilka effekter invandringen fÃ¥r pÃ¥ löneutvecklingen och sysselsättningen presenteras inget som fullständigt kastar om slutsatserna i ESO-rapporten frÃ¥n 1995. Sverigedemokraterna skriver i sina nya riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik att de vill ”motverka lönedumpning och skydda svenska löntagare genom att riva upp de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring, slopa permanenta uppehÃ¥llstillstÃ¥nd och kraftigt reducera anhöriginvandringen.”¹⁶ Men Ekberg skriver att ”om vi skall döma av undersökningar i länder med liknande invandringshistoria som den svenska visar flertalet studier avseende större grupper infödda att löne- och sysselsättningseffekterna har varit smÃ¥”¹⁷ pga. invandringen.

^{Fotnoter:
[1] Sverigedemokraternas hemsida, Jimmie Åkesson omvald partiordförande, 091017.
[2] Se artiklar som ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225), ”Befängt utspel om invandring” (Östgöta Correspondenten, 060726) och ”Invandring bygger välstÃ¥nd i Sverige” (Helsingborgs Dagblad, 061202)
[3] Helsingborgs stads diarier, “Motion angående upprättandet av mångkulturellt bokslut.” (Dnr 00048/2008)
[4] Sammanträdesprotokoll för Helsingborgs kommunfullmäktige den 18 november 2008, Kf § 171. Se även protokollbilaga 1.
[5] Lunds kommuns diarier, Motion om uppsägande av avtalet med Migrationsverket, undertecknat av Erik Almqvist och Hans-Olof Andersson. Inlämnad den 090911. (Dnr KF 65/09)
[6] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 421)
[7] Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 422)
[8] ”Professorn dementerar uträkning” (Svenska Dagbladet, 070225)
[9] Tidigare studier: Wadensjö (1972), Ekberg (1983) och Gustafsson (1990). Källa: Journal of Population Economics (J Popul Econ (1999) 12: 411 – 430), Immigration and the public sector: Income effects for the native population in Sweden, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Springer Verlag. (s. 415)
[10] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16 – 17)
[11] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 8 )
[12] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet.(s. 16)
[13] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[14] Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 16)
[15] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 72 – 73)
[16] Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik/ Antagna av Sverigedemokraternas landsdagar den 17 oktober 2009.
[17] Invandringen och de offentliga finanserna (ESO 2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi. Utgiven av Finansdepartementet. (s. 55)}
,
Andra bloggare om ämnet: Lars Persson, Kent Persson (m), Tobias Revenäs (fp), Peter Andersson (s), Medier och mångfald, Dennis Josefsson, Second Opinion
Gammelmedia: DN, SVD, HD, HN

Andra skriver intressant om: Politik, invandring, migration, ekonomi, ESO, Finansdepartementet, Jan Ekberg, DN Debatt, sverigedemokraterna, Carina Herrstedt, Stefan Olsson, Helsingborg, Erik Almqvist, Hans-Olof Andersson, sysselsättning, lönebildningen, arbetskraftsinvandring