Min förhoppning är att flera delar  av arbetarrörelsen sÃ¥ som SSU, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, LO, Arbetarrörelsens tankesmedja mfl. använder sig av ABF Play. Särskilt intressant hade det varit om Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) valt att publicera det videomaterial som Ã¥terfinns i deras förvar och som utgör en värdefull skatt för den svenska arbetarrörelsen. Jag har dÃ¥ särskilt de valfilmer som Socialdemokraterna tog fram under 20-, 30-, 40- och 50-talen, och som Statens ljud- och bildarkiv bifogade i sin publikation ”Medier & Politik – Om Arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet” som DVD-skivor, i Ã¥tanke. Men även andra glimtar av den svenska arbetarrörelsen som i huvudsak kan Ã¥terfinnas pÃ¥ SVT:s satsnings ”Öppet arkiv” i form av debatter och nyheter där rörelsens förgrundsgestalter tar plats.

I senaste numret av ABF:s tidskrift ”Fönstret” menar dessutom ABF:s  Herman Geijer att man har för avsikt att sända live pÃ¥ hemsidan. Detta hade varit särskilt intressant för de tidigare nämnda organisationen. Genom att sända parti- och organisationskongresser pÃ¥ ABF Play kan fler människor ta del av vad som händer pÃ¥ de högsta beslutande organen inom arbetarrörelsen.  Möjligheterna förefaller vara oändliga. Endast ABF:s medlemsorganisationer sätter gränserna. Ämnen ur en rad olika perspektiv kan illustreras av ABF Play om man har tid och lust. Jag har i alla fall för avsikt att verka för att ABF Play börjar användas i min egen SSU-kommun. Särskilt nu när projektorn och ljudanläggningen i SSU-lokalen är uppmonterade.

Andra skriver intressant om: ABF, ABF Play, media, video, Fönstret, Socialdemokraterna, SSU, Vänsterpartiet, LO, Arbetarrörelsens tankesmedja, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Herman Geijer

Genom Youtube blir jag uppmärksam pÃ¥ att det Europeiska arbetarpartiet (EAP) har tagit fram en film om sig själv som enligt partiets pressmeddelande inneburit ”att Sverige har fÃ¥tt sin första dokumentärfilm över sin modernaste historia.”1 Anledningen till att jag blev intresserad av filmen är därför att den ger en bild av förhÃ¥llandet mellan EAP och Olof Palme under 1970- och 1980-talen ur EAP:s perspektiv.2 Efter ha sett filmen kan den enligt min mening rakt av avfärdas som en fortsättning pÃ¥ EAP:s hatpropaganda mot Olof Palme.

Delen som behandlar Palme inleds med videoklipp som illustrerar Palmes internationella engagemang för tredje (och andra) världen och hur videons speakerröst börjar tala om bilden av Palmes som ”solidaritetskämpe, krigsmotstÃ¥ndare, och u-ländernas vän” . 3 Det är ocksÃ¥ det som är det bärande temat för partiets kritik mot Palme. För att förstÃ¥ varför mÃ¥ste man vara pÃ¥ det klara med att logiken bakom EAP:s samhällskritik handlar om att ledande internationella statsmän och organisationer enligt EAP förhindrar/fördröjer utvecklingsländernas väg mot att bli en del av den industrialiserade världen och där med bidrar till massdöd i utvecklingsländerna. (eftersom ländernas underutveckling förhindrar dem frÃ¥n att bygga upp en tillfredsställande sjukvÃ¥rdsapparat och bedriva en god socialpolitik och det är här EAP:s politik kommer in i bilden med magnettÃ¥g, fusionskraftverk och andra förslag.) Enligt EAP ger Palme uttryck för en falsk internationell solidaritet med utvecklingsländerna i och med att han vill förvägra dem utveckling.

Det är därför speakerrösten, frÃ¥n att talat om Palmes internationella solidaritetsarbete, en kort stund senare nÃ¥got barnsligt börjar tala om att (”lille”) Olof Palme skulle ha varit den mest framträdande inom familjen von Knieriem sedan dennes släkting, och enligt EAP, nazipampen August von Knieriem stod Ã¥talad (men frikänd) i Nürnberg 1947.4 Det hela illustreras med att en bild föreställande August von Knieriem förs in i en bild pÃ¥ Palme dÃ¥ han blivit utnämnd till statsrÃ¥d.5 Partiet antyder därför att det skulle finns en direkt linje mellan ”nazipampen” August von Knieriem engagemang i IG Farben6  till Palmes internationella engagemang. PÃ¥ vilket sätt den unge Olof Palme har med August von Knieriems förehavande under 30 och 40-talen att göra kan man ju ställa sig frÃ¥gande till? Palme var vid krigsslutet 18 Ã¥r och var under merparten av tiden (1933 – 1945) ett barn eller i yngre tonÃ¥ren.  MÃ¥hända att EAP tror pÃ¥ nÃ¥gon slags arvsynd? Eller att ”onkel August” vid stunder med den unge Olof Palme förmedlade sitt budskap.

För att koppla samman det hela med varandra pekar partiet pÃ¥ Olof Palmes tal vid FN:s miljökonferens 1972 i Stockholm. Genom att klippa ut delar av Palmes tal försöker EAP ge bild av Palme som en person som vill förhindra utvecklingsländerna frÃ¥n att uppnÃ¥ samma utvecklingsnivÃ¥ med industriländerna.  Men det förefaller inte som att EAP ha hört hela talet när de anger Palmes tal som ett bevis för Palmes utvecklingsfientlighet. Eller sÃ¥ väljer de medvetet att bortse frÃ¥n de delar av talet som gÃ¥r emot EAP:s föreställning om Olof Palme. Istället pekar Palme i talet pÃ¥ att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika”7, att ”vi behöver en avsevärd ökning av antalet enheter för omvandling av atomenergi till elektricitet” 8 och att ”vi behöver avsevärt ökat stöd till forskningen om vätekraft”.  9 Särskilt de tvÃ¥ sistnämnda punkterna är ju nÃ¥got som ligger EAP närma om hjärtat.  Men visst, EAP kan ju försöka fÃ¥ ihop den delen av Palmes tal där denna talar om vikten av ”internationell spridning av tekniskt kunnande om omvandling av kol till flytande bränsle”10 till sin släktings förehavanden  i IG Farben11 och där med bevisa Palmes nationalsocialistiska böjelser.

När Palme för övrigt i samma tal menar att vi inte har ”rÃ¥d med en laissez-faire teknologi”12 (Som EAP använder som bevis för sin kritik för att Palme skulle motsätta sig teknologisk och ekonomisk utveckling) sÃ¥ bygger det inte pÃ¥ en allmän motvilja mot teknik. Även EAP borde vara medveten om att all teknologi inte är av godo. Genom politiken styr vi och reglerar vi med lagar hur resurstilldelningen för utvecklingen av ny teknik ska gestalta sig. Samtidigt kan det vara väl värt att pÃ¥peka att Palme i sitt tal pekar pÃ¥ att problemen förbundna med miljöproblemen kan lösas.

Som ytterligare förklaring till EAP:s ”kritik” mot Palme anger speakerrösten att det beror pÃ¥ att Palme skulle propagera för nolltillväxt pÃ¥ energiomrÃ¥det  och  ”att världen inte skulle utvecklas”.13 NÃ¥gra bevis för pÃ¥stÃ¥endet om att Palme skulle motsätta sig en ekonomisk och industriell utveckling i utvecklingsländerna saknar förstÃ¥s EAP. Kritiken vid den av FN arrangerade miljökonferensen i Stockholm 1972 frÃ¥n Palme riktades mot i huvudsak industriländerna. (Vapenupprustning, utfiskningen av haven, användandet av miljögifter mm.) Istället menade Palme, vilket jag nämnde tidigare, att ”tillväxt blir det även i fortsättningen. Detta kan vi och skall vi inte försöka undvika.”

När det gäller energipolitiken i Sverige är det rätt och riktigt att Palme och Socialdemokraterna pläderade för en oförändrad ökningstakt vid förbrukningen av energi vid 90-talets början. Men detta först sedan hela den svenska kärnkraftsparken byggts ut i Sverige. Då blir det hela mer förståeligt. Under regeringarna Erlander14 och Palme beslutades det dessutom om att bygga svenska kärnkraftverk. Där med kommer EAP:s dåligt underbyggda argumentering på skam. Det hör även till utvecklingen att man vid ett visst stadium inte är i ett lika stort behov av ytterligare tillförsel av elektrisk kraft. Det behöver inte innebära att man motsätter ekonomisk/industriell utveckling/tillväxt. Samtidigt är det väl värt att peka på att Palme verkade under en tid då motståndet mot kärnkraften formulerades och kanaliserades. Det var inom Centerpartiet kritiken mot kärnkraften växte fram, b.la. vid Centerstämman 1973.  I regeringen Palmes proposition 1975 om energihushållningen kan man istället läsa att:

”De konsekvenser som ett stopp av idrifttagna kärnkraftstationer skulle medföra, eller som successivt skulle inträda om vi stoppade utbyggandet av pÃ¥började kärnkraftstationer, skulle bli ytterst allvarliga för vÃ¥r syssel­sättning och vÃ¥r samhällsutveckling. Vi skulle inom de närmaste Ã¥ren fÃ¥ räkna med omfattande restriktioner i användningen av elektrisk kraft och risk för arbetslöshet för ca 10 000 personer enbart inom de av kärnkraft-utbyggnaden direkt berörda företagen. Dessutom skulle vi, som jag nyss har berört, frÃ¥nhända oss handlingsfrihet inför den fortsatta utvecklingen. Det finns ingen med teknikens hjälp framställd energiform som är helt riskfri eller som inte har nackdelar av olika slag. Det gäller sÃ¥väl fossila bränslen som vattenkraft och kärnkraft. Utsikterna att komma till rätta med de risker som är förbundna med kärnkraften kan betecknas som relativt goda. Skulle det komma fram nya informationer som visar att dessa slutsatser är oriktiga mÃ¥ste vi självfallet vara beredda att ompröva vÃ¥rt ställnings­tagande. SÃ¥vitt nu kan bedömas finns det emellertid inte anledning tro att sÃ¥ kommer att ske. Vi bör därför lÃ¥ta det tidigare beslutade kärnkraftsprogrammet fortgÃ¥ enligt hittills beviljade tillstÃ¥nd.”15

Ã…ret efter, vid riksdagsdebatten den 28 april 1976, krävde Fälldin att ”kärn­kraftsutbyggnaden skall avbrytas. De aggregat som ännu inte är pÃ¥började skall inte sättas i gÃ¥ng. De som är under byggnad avbryts sÃ¥ snart av­lösning av kontrakt medger detta. För de fem aggregat som är i drift upprättas en beredskapsplan för successiv avveckling. När denna plan är färdig sätts den i kraft, om kärnkraftens säkerhetsfrÃ¥gor icke har kunnat lösas.”16 Detta motsatte sig Olof Palme och den dÃ¥varande socialdemokratiska regeringen. Under hela valrörelsen det Ã¥ret efterfrÃ¥gade Palme en borgerlig energipolitik eftersom de tvÃ¥ andra borgerliga partierna (Folkpartiet och Moderaterna) anslöt sig till den socialdemokratiska regeringens utbyggnad av kärnkraften. NÃ¥got enat borgerligt energipolitisk manifest presenterades aldrig. Detta är förmodligen förklaringen till att regeringen Fälldin avgick i oktober 1978.17

Intressant nog ger själva videoproduktionen frÃ¥n EAP en bild av det hat som EAP riktade mot Palme under 1970 och 1980-talen. En av stillbilderna i videon, som förefaller härröra frÃ¥n 1980-talet, visar hur EAP pÃ¥ ett plakat med den retoriska frÃ¥gan om Palme är fascist undrar varför Palme gÃ¥r ”till val pÃ¥ samma ekonomiska program som Hitler”.18 PÃ¥ ett annat plakat i samma stillbild menar EAP att ”löntagarfonder är fascism”19 och undrar även där om Palme är fascist.20 Att EAP efter Palmemordet blev intressant för utredarna är därför inte sÃ¥ konstigt.21 Videon ger dessutom en bild av dagens hat frÃ¥n EAP:s mot Palme. I en av sekvenserna pÃ¥stÃ¥r man att ”Palme använde sin totala tillgÃ¥ng över landets medie för att utmÃ¥la sig själv som en sann demokrat och fattigas vän. LaRoucherörelsen i Sverige, EAP, avslöjade att det här var en ren lögn och förklarade för svenska folket vilken roll Palme hade spelat i att montera ner den fysiska ekonomin som byggts upp framförallt efter andra världskriget. ”22 De konspiratoriska pÃ¥stÃ¥endena om att den dÃ¥varande demokratiskt valde statsministern skulle ha total tillgÃ¥ng till landest media och att denna inte skulle vara demokrat visar pÃ¥ att EAP fortfarande odlar ett hat mot Palme.

Hade inte EAP och dess internationella förgreningar hemfallit till ledarkult och förgrovat opinionsbildade arbete (Där man ideligen kopplar samman människor och organisationer pÃ¥ nazism, fascism mm.)  sÃ¥ kunde man spelat en positivt kraft  i debatten kring mänskligenheten och dess utveckling. MagnettÃ¥g, fusionskraftverk och en framtida exploatering av planeterna/mÃ¥narna i vÃ¥rt solsystem är intressanta och angelägna frÃ¥gor att lyfta upp i debatten. Men i och med man intar en en sÃ¥dan oförsonlig stÃ¥ndpunkt i den samhällspolitiska debatten tar ingen dem pÃ¥ allvar. Därför är det inte svÃ¥rt att ansluta sig till SOU 2002:19 konstaterande att EAP ”genom besynnerliga utspel, konspirationsteorier samt grova personangrepp har partiet och dess underorganisationer i hög grad pÃ¥ egen hand omöjliggjort det mesta av tänkbart inflytande över det politiska skeendet.”23  Vid riksdagsvalet 2006 erhöll Europeiska arbetarpartiet 86 röster, med stor sannolikhet slutar det säkert pÃ¥ liknande nivÃ¥ vid Ã¥rets riksdagsval om partiet fortsätter pÃ¥ samma utslagna väg. En ny propagandavideo hjälper föga.

Andra skriver intressant om: August von Knieriem, demokrati, ekonomi, energipolitik, Europeiska arbetarpartiet, IG Farben, kärnkraft, konspirationsteorier, LaRouche, LaRoucherörelsen, Nürnbergrättegången, Olof Palme, politik, Socialdemokraterna, teknik

1. Europeiska Arbetarpartiet, pressmeddelande om dokumentärfilmen ”Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP”, 100624.
2. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucherörelsen i Sverige – EAP – Man kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. Se avsnittet ”Striden om Sverige: EAP mot Palme och nolltillväxtfacisterna”. 18:04 minuter in i videon.
3. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 18:38 minuter in i videon.
4. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.
5. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 19:40 minuter in i videon.
6. Som bekant bidrog IG Farben till att Tysklands tillgÃ¥ngar till drivmedel under kriget förbättrades genom företagets produktion av syntetisk bensin. Företaget producerade även nödvändiga kemikaliska produkter till den tyska vapenindustrin. Ett delägt företag (Deutsche Gesellschaft für Schädlingsbekämpfung) till IG Farben framställde ocksÃ¥ den giftgas (Zyklon B) som användes för att gasa ihjäl människor i de tyska förintelselägren. Se s. 160 – 162 i Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten.
7. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
8. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
9. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
10. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
11. För IG Farben och syntetisk bensin se Hitler och IG Farben – En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten, av Joseph Borkin, jurist och tidigare chef för  patent- och kartellsektionen i USA:s justitiedepartements antitrustdivision.  Utgiven av  Tidens förlag. Boken ger ocksÃ¥ en en bild av August von Knieriems förehavanden i IG Farben
12. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Olof Palmes arkiv, Anförande inför Förenta nationernas miljökonferens den 6 juli 1972 (Översättning till svenska), s. 5. Volymnummer i Palmes arkiv: 2.4.0 : 038.
13. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:36 minuter in i videon.
14. Som Palme var en del utav, bÃ¥de som tjänsteman nära Erlander, och senare som politiker. Följande uppdrag hade Palme under Tage Erlander: sekreterare vid statsrÃ¥dsberedningen, byrÃ¥chef, konsultativt statsrÃ¥d, kommunikationsminister och utbildningsminister. I sammanhanget kan jag nämna en mer vetenskaplig redovisning av Palme än den som EAP givit i sin video. Nämligen de tvÃ¥ böckerna ”I takt med tiden – Olof Palme 1927 – 1969” (2008) och ”När vinden vände – Olof Palme 1969 – 1986” (2009), av Kjell Östberg, professor i historia.
15. Riksdagen, regeringens proposition om energihush̴llningen m.m. 1975:30, beslutad den 27 februari 1975, s. 19 Р20.
16. Riksdagen, protokoll 1975/76:111, onsdagen den 28 april 1976, 4 § Energihushållningen, m. m. s. 114.
17. Riksdagens protokoll 1978/79:21 onsdagen den 25 oktober, se statsminister Ola Ullstens (fp) inledningsanförande där denna förklarar att orsaken till att trepartiregeringen avgick var pga. ”energifrÃ¥gan och de spänningar den Ã¥stadkom mellan och delvis inom partierna.”
18. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.
19. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 24:00 minuter in i videon.
20. För mer kring Palmehatat se SOU 2002:91, Hotet frÃ¥n vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 274 – 278.
21. Se SOU 1999:88. Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme. Se kapitel 5, s. 512.
22. Videoproduktion, Sanningen om LaRoucher̦relsen i Sverige РEAP РMan kan inte lura hela folket, hela tiden. Utgiven av EAPTV den 24 juni 2010. 22:49 minuter in i videon.
23. SOU 2002:91, Hotet från vänster. Säkerhetstjänsternas övervakning av kommunister, anarkister m.m. 1965-2002. Se kapital 5, s. 267.