Eftersom regeringen saknade en sammanhållen energipolitik så stod också fullt fungerande kärnkraftsaggregat stilla, vilket resulterade i produktions- och inkomstbortfall för samhället, och det utgick ersättning från staten till reaktorinnehavarna. Under de borgerliga åren ökade statsskuldens andel av BNP från 22 till 56 procent. Även statsbudgeten visade stora underskott. Det hade de socialdemokratiska regeringarna på 80-talet att förhålla sig till. Väl värt att nämna att de borgerliga ledamöterna i Riksbanksfullmäktige röstade för kreditavregleringen.

Det hade varit intressant att få veta vilka strukturförändringar som Åström avser när han talar om regeringen Bildt. Det finanspolitiska ramverket implementerade socialdemokraterna på 90-talet. Det var också Socialdemokraterna som fick ner statsskuldens andel från 80 till 45 procent. Sverige fick också en budget i balans och tillväxten gick från negativ till positiv.

Det finns ingen motsättning att som i partiprogrammet plädera för marknadsekonomi och samtidigt var ett antikapitalistiskt parti. Marknaden är ett allokeringssystem och kapitalism en social relation, ett maktsystem. Således går satsen om antikapitalism ihop med resten av partiprogrammet.

Martin Tunström (S)
Medlem SSU Helsingborg

[Publicerad i Helsingborgs Dagblad den 3 september 2012 i Helsingborgs Dagblads ”Min mening”.]

Andra skriver intressant om: Politik, ekonomi, 1976, 1982, finansminister, budgetminister, ekonomiminister,  kärnkraft, statsskulden, statsskuld, bruttonationalprodukten, BNP, riksbanksfullmäktige, finanspolitiskt ramverk, antikapitalism, marknad

Brenton menar också att barnomsorgen skulle vara skadlig för barnen. Men den samlade internationella forskningen på området lutar mot att barnomsorgen är bra för barnets utveckling (kognitivt, socialt eller emotionellt) eller inte har någon inverkan alls på barnet. Därför är påståendet om att barnomsorgen skulle vara skadlig för barn felaktig. Studier av t.ex. Bengt-Erik Andersson vid Stockholms universitet visar att barn på dagis genomsnittligt utvecklas bättre intellektuellt och socialt än hemmabarn. Till skillnad från Gunilla Brenton välkomnar jag därför Socialdemokraternas förslag om att avskaffa vårdnadsbidraget för att finansiera en avgiftsfri skollunch för gymnasieeleverna.

Martin Tunström (s)
Medlem i SSU Helsingborg

Publicerad i Helsingborgs Dagblad den 4 juli 2012.

Min förhoppning är att flera delar  av arbetarrörelsen sÃ¥ som SSU, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, LO, Arbetarrörelsens tankesmedja mfl. använder sig av ABF Play. Särskilt intressant hade det varit om Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) valt att publicera det videomaterial som Ã¥terfinns i deras förvar och som utgör en värdefull skatt för den svenska arbetarrörelsen. Jag har dÃ¥ särskilt de valfilmer som Socialdemokraterna tog fram under 20-, 30-, 40- och 50-talen, och som Statens ljud- och bildarkiv bifogade i sin publikation ”Medier & Politik – Om Arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet” som DVD-skivor, i Ã¥tanke. Men även andra glimtar av den svenska arbetarrörelsen som i huvudsak kan Ã¥terfinnas pÃ¥ SVT:s satsnings ”Öppet arkiv” i form av debatter och nyheter där rörelsens förgrundsgestalter tar plats.

I senaste numret av ABF:s tidskrift ”Fönstret” menar dessutom ABF:s  Herman Geijer att man har för avsikt att sända live pÃ¥ hemsidan. Detta hade varit särskilt intressant för de tidigare nämnda organisationen. Genom att sända parti- och organisationskongresser pÃ¥ ABF Play kan fler människor ta del av vad som händer pÃ¥ de högsta beslutande organen inom arbetarrörelsen.  Möjligheterna förefaller vara oändliga. Endast ABF:s medlemsorganisationer sätter gränserna. Ämnen ur en rad olika perspektiv kan illustreras av ABF Play om man har tid och lust. Jag har i alla fall för avsikt att verka för att ABF Play börjar användas i min egen SSU-kommun. Särskilt nu när projektorn och ljudanläggningen i SSU-lokalen är uppmonterade.

Andra skriver intressant om: ABF, ABF Play, media, video, Fönstret, Socialdemokraterna, SSU, Vänsterpartiet, LO, Arbetarrörelsens tankesmedja, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Herman Geijer

Arbetsgivaravgiften är ett avstått löneutrymme. Dessutom räknar inte skribenten med det konsumtionsbortfall som blir när han kraftigt försämrar pensionerna och sjukförsäkringen. Detta drabbar de företag som säljer varor och tjänster till dem som uppbär pension och sjukförsäkring. Sedan är det riktigt att vi de rödgröna vill höja skatterna för att klara av välfärden. Men kommer vi även sänka avgifterna för vanligt folk och sänka skatten för pensionärerna.

Martin Tunström
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad i City Landskrona (19/1) och City Malmö]

Andra skriver intressant om: Politik, skatter, skatt, välfärd, arbetsgivaravgift, pensioner, pensionärer, SSU, Helsingborg, SSU Helsingborg

I förgÃ¥r blev jag uppringd och intervjuad av Helsingborgs Dagblads nöjesjournalist Magnus Ransheim. Han ville veta hur SSU här i Helsingborg ställer sig till Ã…ngfärjestationens framtid. FrÃ¥gan har blivit aktuell i och med det att Helsingborgs stad den 27 januari presenterade det vinnande förslaget för stadens markanvisningstävling för omrÃ¥det Ã…ngfärjan. Idag är hela omrÃ¥det i stort sett en trÃ¥kig parkeringsplats pÃ¥ en landets mest attraktiva platser. Undantaget är Ã…ngefärjstationen där ”The Tivoli” bedriver en mycket uppskattad verksamhet. Enligt det vinnande förslaget sÃ¥ öppnar man upp för en flytt av Ã…ngfärjan frÃ¥n sin nuvarande plats till andra sidan om Hamntorget. (se bilden ovan)

Eftersom SSU i Helsingborg inte tagit något beslut kring Ångfärjans framtid så kunde jag inte heller säga att SSU-kommunen har en ståndpunkt. Men jag berättade att vi ska ha ett söndagsmöte nu i veckan och att jag skulle ta ett initiativ till en debatt om Ångfärjan. Jag pekade dock på att jag har uppfattat att det som att många i SSU snarare föredrar en flytt av Ångfärjan framför en rivning. Det är en viktig markering eftersom det funnits personer som tyckt att en rivning av Ångfärjan hade varit mer aktuell. Samtidigt påpekade jag att det finns fördelar med den nya platsen, dvs. att man får ett helt trädäck mot inre hamnen där ett café kan ha uteservering och att det kommer finnas möjlighet för en utomhusarena på samma trädäck.

Kritiken så som jag förstått den är att många anser är att verksamheten kommer bli lidande under den period som flytten genomförs, och att delar av Ångfärjan kommer rivas. Rivningen innebär att delar av verksamheten kommer försvinna. Den kritiken kan jag förstå. men när jag studerar själva modellen för det vinnande förslaget så ser jag att det finns möjlighet rent utrymmesmässigt att flytta hela Ångfärjestationen till den föreslagna platsen. Om det sedan är tekniskt genomförbart  låter jag vara osagt.

När det sedan gäller själva tidsÃ¥tgÃ¥ngen för flytten av Ã…ngfärjan har jag inte sett nÃ¥gra angivna datum för när flytten ska pÃ¥börjas och när flytten kommer ses som genomförd. Därför är det svÃ¥rt att bilda sig en uppfattning. Dock verkar en del tro att det flytten kommer vara klar när själva projektet är klart, dvs om ”fem Ã¥r frÃ¥n det att markanvisningstävlingen är avslutad”. (Juryns rekommendation, pdf) Problemet med det pÃ¥stÃ¥endet är att Ã…ngfärjan mÃ¥ste bort innan man börjar bygga det föreslagna kongresscentret. Därför kommer det definitivt INTE ta fem Ã¥r att flytta Ã…ngfärjan. Man mÃ¥ste nämligen räkna in själva byggperioden för kongresscentret. (och dÃ¥ kan man inte bara räkna med själva bygget av huset, utan ocksÃ¥ att man ska gräva sig ner i marken)

I alla fall, den som är SSU:are och som är intresserad av att göra sin röst hörd kring Ångfärjans/The Tivolis framtid uppmanas att komma till SSU:s söndagsmöte. Tiden för mötet är klockan 14:00. SSU-mötet är på femte våningen på Folkets hus (ABF).

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, SSU, SSU Helsingborg, Ångfärjan, Ångfärjestationen, The Tivoli, debatt, demokrati, projekt, kongresscenter, Helsingborgs Dagblad

Nu har de sex svenska städer som skall få arrangera melodifestivalen  för 2010 valts ut. De utvalda städerna är Örebro (ny), Örnsköldsvik, Sandviken (ny), Stockholm, Göteborg och Malmö. Enligt Sveriges Televisions (SVT) verkställande direktör Ewa Hamilton skall Malmös nya anläggning ha förstärkt deras position. De hamnar där med enligt Hamilton på SVT:s stabila karta. (se videon ovan)

Helsingborg har mig veterligen aldrig stått som värd för melodifestivalen, i alla fall inte enligt wikipedia. Förklaringen ligger troligtvis i att vi saknar den anläggning som behövs. Planer finns i staden över att bygga både en kongressanläggning vid havet och en multiarena vid Olympia. Men det har dragit ut på tiden. Detta då det finns en politisk oenighet kring placeringen av de två anläggningarna.

Går jag till min egen organisation SSU så har vi i SSU-kommunen aldrig aspirerat över att få ha SSU kongressen här i Helsingborg då vi anser att de lokaler som finns att tillgå är allt för dåliga. Därför hoppas jag att man snart kommer till skott med byggnationerna av de två anläggningarna för att förstärka stadens och näringslivets attraktionskraft.

Andra skriver intressant om: Politik, SVT, melodifestivalen, Helsingborg, Malmö, samhällsutveckling, stadsförnyelse, näringsliv, kongress, multiarena, SSU

“Det har spekulerats en del kring min inställning till löntagarfonderna. Bland annat har en del ljushuvuden velat tro att den bäst Ã¥terges i en liten ironisk vers,[…] De skulle sÃ¥ledes enligt min mening vara “ett jävla skit.”[3] […] “De ovan Ã¥tergivna raderna har av flera tänkare upphöjts till att vara min innersta uppfattning om löntagarfonder. I denna bok har jag redovisat bÃ¥de vad jag ansÃ¥g om det ursprungliga förslaget och om de reviderade versioner jag sedan varit med om att utarbeta. Den proposition jag i regeringens namn kunde lägga fram hösten 1983 var resultatet av en bearbetning av det fondförslag som Ã¥r 1981 hade presenterats i rapporten Arbetarrörelsen och löntagarfonderna med mig som huvudansvarig. Jag har förvÃ¥nat mig över att man kunde tro mig om att ha en sÃ¥ utvecklad personlighetsklyvning att jag hade varit delaktig i hela denna process, lagt ner sÃ¥ mycket arbete pÃ¥ att fÃ¥ fram ett realiserbart förslag – och samtidigt tyckt att hela idén var skit.” [4]

När de gäller de ombudsmän som är anställda av SSU – sÃ¥ väl av distrikt som av förbund – sÃ¥ var de under kongressens gÃ¥ng upptagna med att utföra en rad arbetsuppgifter som sÃ¥ bemanning av café, reception m.m. SÃ¥ vad vÃ¥ra ombudsmän har med beslutet om löntagarfondernas utredning att göra förstÃ¥r jag inte? Ombuden däremot var under kongressens gÃ¥ng en del av den demokratiska beslutandeprocessen. Det vore därför klädsamt om Westberg hade tagit sig tiden att sätta sig in hur SSU fungerar organisatoriskt. Nu blir det mest pinsamheter.

Dessutom blir det ju bara fånigt att behöva upplysa Westerberg om att även Socialdemokraterna har skrivningar (alt. “piruetter“) av liknande slag kring kapitalism och marknadsekonomi som SSU. Det Socialdemokratiska partiprogrammet formulerar det hela så här:

“I konflikten mellan kapital och arbete företräder socialdemokratin alltid arbetets intressen. Socialdemokratin är och förblir ett antikapitalistiskt parti, som alltid byggt motkrafter mot kapitalets anspråk på makt över ekonomi och samhälle.” [5]

“Kapitalism och marknadsekonomi ska hållas i sär. Marknadsekonomi är ett distributionssystem, där varor och tjänster byter ägare med pengar som bytesvärde. Kapitalism är ett maktsystem med förräntningen av kapital som överordnad norm.” [6]

När det kommer till avdraget för hushÃ¥llsnära tjänster sÃ¥ bekräftar SCB att höginkomsttagare i högre grad nyttjar avdraget. Enligt SCB sÃ¥ var det endast tre promille av dem som hade Ã¥rsinkomst under 300 000 kronor som använde sig av avdraget. [7] Samma siffra för dem som tjänade mellan 300 000 – 500 000 och över 500 000 var en procent respektive fyra procent. [8] Bland de som hade Ã¥rsinkomst pÃ¥ en miljon var siffran Ã¥tta procent.[9] (Se diagrammet)

Enligt min mening kan de här människorna gott betala det här själva. När det sedan gäller arbetslinjen så är det SSU:s uppfattning om att den fulla sysselsättningen är en del av förverkligandet av de reformer som Westberg och andra betecknar som verklighetsfrånvända. Hundratusentals människor är idag arbetslösa, sjukskrivna mm. Genom att erhålla full sysselsättning skulle regeringen dels spara miljarder kronor i utbetalningar och dels erhålla nya skatteintäkter.  Samtidigt skall man ha i åtanke att de reformer som SSU vill förverkliga inte skall göras över en natt. Tänk för övrigt om du skulle ha kommit fram till en svensk medborgare 1907 och berättade för denna om dagens välfärdssamhälle. Förmodligen skulle han och den tidens ekonomer fråga sig: Hur har vi råd?

Fotnoter:
[1] Se regeringen Palmes proposition 1983/84:50 om löntagarfonder.
[2] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 152)
[3] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 27 – 28)
[4] Alla dessa dagar… I regeringen 1982 – 1990, av Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister. Utgiven av Nordstedts förlag AB. (s. 153)
[5] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 19)
[6] Partiprogram för Socialdemokraterna. Antaget vid partikongressen 2001. (s. 21)
[7] Statistiska centralbyråns (SCB) publikation ”Välfärd” nr 2, Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare, av Lovisa Sköld. (s. 25)
[8] Ibid.
[9] Ibid.

Fler om Westbergs artikel: Peter Andersson, Daniel Scythe, Linuz Aggeborn, Jenny Petersson

Andra skriver intressant om: Politik, Rikard Westerberg, Dagens Nyheter, löntagarfonder, SSU, kongress, Kjell-Olof Feldt, Socialdemokraterna, kapitalism, marknad, SCB

När det gäller den av professor Ekberg framtagna kostnadsberäkningen kring den invandrade befolkningen sÃ¥ blir frÃ¥gan pÃ¥ vilket sätt det “innebär mycket stora pÃ¥frestningar bÃ¥de pÃ¥ landets och BorÃ¥s ekonomi”. Konstigt att den nationalekonomiska forskningen inte skickar samma signaler som Petzäll och Sverigedemokraterna (SD). Att kostnaden inte utgör den stora frÃ¥gan i tidskriften Ekonomisk Debatt, där den svenska nationalekonomiska debatten i huvudsak förs. Eller att Ekonomstyrningsverket (ESV) inte riktar varningssignaler. Men eftersom kostnaden utgör 1 – 2 procent av BNP sÃ¥ är det inte sÃ¥ konstigt att sÃ¥ fÃ¥ delar Petzälls uppfattning om “mycket stora pÃ¥frestningar”. Vi andra är mer bekymrade över arbetslösheten och finanskrisen och vilka kostnader de medför för svenska ekonomi.

När det sedan gäller Socialdemokraternas migrationspolitik efter 1945 bör påpekas att Socialdemokraterna aldrig bedrivit någon migrationspolitik som inneburit att den invandrande befolkningen avsagt sig sin kultur och religion. Så någon assimileringspolitik av det slag som SD och Petzäll propagerar för har Socialdemokraterna aldrig bedrivit. Men Petzäll får gärna presentera statistik för påtaglig konvertering till den protestantiska läran från katoliker (italienare, kroater, ungrare m.fl.), ortodoxa (serber) muslimer (turkar) och judar (norrmän, danskar, ungrare m.fl.) under perioden 1945 till 1970. Det som var så lyckat med migrationspolitiken under perioden var att de som invandrade snabbt fick arbete. Till den grad att sysselsättningen under stora delar av perioden var högre för de som invandrat.  Det innebar enligt samma professor Ekberg att invandringen fram till slutet av 1970 var en inkomst för svensk offentlig ekonomi.

Sedan så får det ses som talande att Petzäll är oförmögen att beröra den oansvariga ekonomiska politik som man kan utläsa i de av SD tidigare framtagna handlingsprogrammen.

Martin Tunström (s)
Ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad på SSU Helsingborgs hemsida]

Andra skriver intressant om: Politik, Sverigedemokraterna, William Petzäll, Sverigedemokratisk Ungdom, Borås, Borås tidning, invandring, utvandring, migration, assimilering, integration, assimilation, Jan Ekberg, ekonomi, nationalekonomi, Ekonomisk Debatt, sysselsättning

När Helsingborgs stad nu går mot en framtid med minskade intäkter är det av stor betydelse att staden slår vakt om den sociala välfärden i kommunen. Men också verkar för att utveckla den. SSU Helsingborg föreslår därför avskaffandet av skolmålsavgiften för att underlätta för stadens barnfamiljer.

Samtidigt är det viktigt att alla typer av reformer är finansierade. Därför menar SSU Helsingborg att det s.k. “vårdnadsbidraget” bör avskaffas och att kommunalrådsarvodena bör sänks med 10 000 kr per månad. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv menar SSU Helsingborg att det är riktigare med en avgiftsbefriad skollunch framför ett “vårdnadsbidrag“. Där till anser vi att den första höjningen av kommunalrådsarvoden var felaktig, och spär på politikerföraktet.

Anledningen till att vi från SSU sida anser att den fria skollunchen bör införas är för att gymnasiet i allt väsentlig har utvecklas till en förlängning av grundskolan då arbetsmarknaden av idag, och övriga samhället, kräver en gymnasial utbildning.  I teorin må gymnasiet vara frivilligt, men i praktiken är den obligatorisk.

Dessutom visar statistik från Rädda barnen, i deras barnfattigdomsindex, att Helsingborg tillhör de kommuner i landet med högst barnfattigdom. I tider av ekonomisk tillbakagång är det därför särskilt viktigt att stå upp för de fördelningspolitiska aspekterna i stadens budget.

VÃ¥rdnadsbidraget
Först och främst vill vi betona att vi anser det är viktigt att man värnar arbetslinjen i Helsingborg. Genom arbete bidrar vi  till välfärden i vår stad. Visserligen ligger den övergripande arbetsmarknadspolitiken på staten sida. Men även staden har redskap för att värna sysselsättningen. Dels som arbetsgivare, och dels i form av huvudmanskapet för flertalet av stadens gymnasieskolor.  Men även genom olika transfereringar kan staden ge signaler om vikten av arbetslinjen.

Därför borde ett första steg från stadens sida vara att avskaffa det s.k. “vårdnadsbidraget”. I grunden är bidraget ett arbetarfientligt och skadligt för den kommunala ekonomin. Dels innebär det att man från stadens sida först betalar ut ett skattefritt belopp och dels får ett skattebortfall när mottagaren väljer att utebli från arbetslivet.  I sammanhanget kan nämnas att det finns en korrelation mellan  å ena sidan kvinnligt förvärvsdeltagande och å andra sidan vårdnadsbidrag.  Införandet av vårdnadsbidraget i länder så som Finland, Norge, Frankrike och Tyskland har nämligen inneburit negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete.

Ur ett rättviseperspektiv är det också svårt att motivera “vårdnadsbidraget” då t.ex. ensamstående föräldrar har små möjlighet att nyttja bidraget samtidigt som de skall vara med finansiera det. Något som bl.a. det numera nerlagda JämO påpekade i sitt remissyttrande när förslaget från regeringen om att införa vårdnadsbidraget fanns ute på remiss.

Ett avskaffande av “vårdnadsbidraget” innebär för staden en besparing på fem /5/ miljoner kronor. Men även positiva effekter för den kommunala ekonomin när människor som idag uppbär “vårdnadsbidrag”, och valt att stanna hemma,  återgår till sitt arbete och börjar betala in skatt.

En sänkning av kommunalrådsarvodena
Ett annat utgiftsområde där det finns möjlighet att förstärka den kommunala ekonomin är arvoden till stadens kommunalråd. Beslutet om följa riksdagsledamöternas arvoden innebar en kraftig utgiftsökning på området.

En sänkning av kommunalrådsarvoden med tiotusen /10 000/ kronor per månad innebär därför en besparing på runt tre /3/ miljoner kronor.  I sammanhanget kan nämnas att man i en rad kommuner har sänt en signal om att man från politikernas sida även har för avsikt att sänka politiska arvodena. I det borgerligt styrda Kungälvs kommun, där kommunalrådens arvoden tidigare följt riksdagsledamöternas, har man t.ex. tagit beslut om att sänka kommunalrådens med fem /5/ procent.

Open Source (Öppen källkod)
Utöver de redan föreslagna kostnadsdämpande Ã¥tgärderna och förändringarna – sÃ¥ som minskad energianvändning och samordning av fakturahanteringen – som förelÃ¥s i den av majoriteten framtagna budget sÃ¥ vill SSU Helsingborg även peka pÃ¥ att staden skulle kunna göra en översyn kring stadens förhÃ¥llningssätt till programvaran för stadens datorer.

Med s.k. “Open source” (sv. “öppen källkod“) skulle man kunna ersätta program som staden betalar licenser för.  Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) har bl.a. uttalat sig positivt kring “open source” och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver sedan några år tillbaka, tillsammans med en rad kommuner, ett nationellt kompetenscenter för öppna program och öppen standard.

Huruvida det skulle innebära besparingar har SSU Helsingborg ingen uppfattning om, därför förslår SSU Helsingborg att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att studera utifall det finns kostnadsbesparingar att göra på området. Men också vilka för och nackdelar det finns förbundna med att högre grad använda sig av “open source”.

Besparingar och kostnader

Sammantaget innebär de förslagna besparingarna att åtta /8/ miljoner kronor kan frigörs. Med förslaget om införandet av den fria skollunchen i gymnasiet återstår fyra /4/ miljoner kvar till andra områden för reformer eller en förstärkning av den kommunala ekonomin.

Förslag från SSU Helsingborg på förändring av Helsingborgs stads budget.
_______________________________________________________

Avskaffandet av vårdnadsbidraget                    +       5 000 000
Sänkningen av kommunalrådsarvoden            +       3 000 000

Införandet av avgiftsfri skollunch                       -      4 000 000
_______________________________________________________

+     4 000 000

Referenser:
1. Budget med styrkort för Ã¥r 2010 samt Plan för Ã¥r 2011-2016 jämte sammanhängande frÃ¥gor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgÃ¥ngspunkter”. (s. 4 – 10)
2. Barnfattigdomen i Helsingborg är 15,8 % (avser 2006).  Där med positionerar man sig bland tjugo kommuner i Sverige med högst barnfattigdom.  Helsingborg kommer pÃ¥ plats nr 18. Källa:  ”Barns ekonomiska utsatthet – Ã…rsrapport 2008” av Tapio Salonen professor socialt arbete vid Växjö universitet.
3. Ekonomisk Debatt 2005:8, ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv av Tommy Ferrarini, fil dr i sociologi vid Institutet för social forskning pÃ¥ Stockholms Universitet.
4. VÃ¥rdnadsbidrag – familjepolitisk reform, prop. 2007/08:91. (s. 26)
5. Budget med styrkort för Ã¥r 2010 samt Plan för Ã¥r 2011-2016 jämte sammanhängande frÃ¥gor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Kommunstyrelsens övervägande samt förslag till beslut för nämnder och styrelser.” (s. 28 – 29)
6. Sammanträdesprotokoll för Kungsälvs kommunfullmäktige. (KF § 10/2009) Revidering av Reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda (Dnr KS 2008/660-024). (s. 19 – 21)
7. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter” / 1.2.10 Successiv kostnadsanpassning (s. 8 )
8. Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, ”Odell positiv till öppen källkod inom staten”, 080221.

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, kommunpolitik, SSU, SSU Helsingborg, Socialdemokraterna, femklövern, vårdnadsbidrag, politikerarvoden, open source, öppen källkod, budget

Självklart håller vi SSU med MUF om att man även kan rationalisera och effektivisera den kommunala verksamheten. Men samtidigt kan man ställa sig frågande vad det är som skall rationaliseras och effektiviseras? Man kan också ställa sig frågande till var MUF i Helsingborg fanns när Moderaterna tillsammans med övriga femklövern räknade upp arvoden för kommunalråden till riksdagsledamöternas, och där med höjde arvoden med 10 000 kr per månad? Och sedan ytterligare 2000 kr per månad?

Och var fanns MUF i Helsingborg när Moderaterna med femklövern införde vårdnadsbidraget, som man avsatt 12 miljoner kronor till? Ett avdrag som MUF-ordförande för inte så länge sedan, i pressmeddelande med rubriken “Sverige behöver färre hemmafruar inte fler”, ansåg var ett “rejält bakslag för arbetslinjen och i grunden oförsvarbart”.

Man blir också något konfunderad när MUF Helsingbors ordförande Joel Berg talar om att skattehöjningar “drabbar ungdomar och andra med små ekonomiska marginaler” när samma Berg i en insändare 2007 försvarade femklöverns införande av skolmålsavgiften i gymnasiet samtidigt som Helsingborg, enligt Rädda barnen, tillhörde en av de tjugo kommuner i landet med högst barnfattigdom.

För oss i SSU är det viktigt att inte avsvära sig möjligheten att tillgripa skatterna som instrument för möta ökade kostnader och minskade inkomster när det gäller den kommunala ekonomin. Vi vet också att många medborgare ser det som försvarbart att höja skatterna för att trygga välfärdens kärnområden. En ansvarsfull kommunalpolitik kan således inte ta hänsyn till MUF:s ideologiska skygglappar när det gäller skattepolitiken.

Martin Tunström (s)
ledamot SSU Helsingborg

[Publicerad i Helsingborgs Dagblad, 090425 och 090504]

Andra skriver intressant om: Politik, Helsingborg, Helsingborgs Dagblad, skatt, skatter, MUF, MUF Helsingborg, André Assarsson, Joel Berg, Martin Tunström, SSU, SSU Helsingborg, vårdnadsbidrag, arvoden, kommunalrådsarvoden, byråkrati, effektivisering, Moderaterna, Femklövern