Nationaldemokraterna

Nationaldemokraterna är ett svenskt politisk parti som bildades den 4 juni 2001 i Stockholm ((Nationaldemokraterna, protokoll fört vid den konstituerade kongressen för föreningen Nationaldemokraterna, 01-06-04. Inkommit till Skattemyndigheten i Stockholm den 7 juni 2001. (Skattekontor Stockholm 2, 0122) )) efter en intern konflikt i Sverigedemokraterna. Partiledare sedan 2006 är Marc Abramsson. Partisymbol är hjortronblomman och partifärg är brandgul. ((Nationell Idag nr 2, februari 2008, Idealisten: Den nationaldemokratiska rörelsen antog gemensam färg, s. 12 – 13.)) Partiorgan är ”Idealisten” med en upplaga om 30 000 exemplar. Partiets ungdomsförbund heter Nationaldemokratisk Ungdom (NDU). Partiet ingÃ¥r sedan den 24 oktober 2009 i partifederationen ”The Alliance of European National Movement” (AENM). ((Draft political declaration Alliance of European National Movement, Budapest, 24 October 2009.))

Bakgrund och uppkomst

Nationaldemokraterna började som en fraktion i Sverigedemokraterna. Ledande i den fraktionen var Tor Paulsson, och Anders Steen. De tvÃ¥ kom att bli aktiva i Sverigedemokraterna i samband med att Johan Rinderheim Ã¥ter blev medlem och aktiv i SD. 1998 aktiverade sig Tor Paulsson, med bakgrund i partiavdelningen i Haninge ((Under BlÃ¥gul fana, nummer 4 1997. Organ för Sverigedemokraterna i Haninge.)), i Sverigedemokraternas Stockholmsdistrikt. ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Mikael Jansson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag. (s. 67) ))  Enligt Mikael Jansson, partiordförande för Sverigedemokraterna under 1995 – 2005, innebar Paulssons aktivism  ”en mycket dynamisk period för distriktet”. ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Mikael Jansson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag. (s. 67 – 68) )) Förklaringen enligt Jansson var att Paulsson var ”en person som gick in för Sverigedemokraterna till 100 procent”, men att ”han gjorde distriktet till sin egen intressesfär vilket inte var hÃ¥llbart i längden.” ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Mikael Jansson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag. (s. 68) )) Även Johan Rinderheim, tidigare vice ordförande för sverigedemokraterna, vittnar om att Paulsson var väldigt aktiv partiarbetare. Enligt Rinderheim hade nämligen Paulsson ”pÃ¥ kort tid byggt upp en ansenlig aktivistkader i Stockholm och hade mÃ¥nga intressanta idéer om hur partiet skulle organiseras.” ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitel med Johan Rinderheim. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, s. 99.)) Samma Ã¥r (1998) blev ocksÃ¥ Paulsson invald i partistyrelsen och fick rollen som partiorganisatör och medlem av verkställande utskottet. (VU) Medlemskapet i VU var dock ifrÃ¥gasatt av bl.a. Jimmy Windeskog som vid slutet av Ã¥ret väckte ett ärende i partistyrelsen att Paulsson skulle ersättas av Johan Rinderheim. ((Non, je ne regrette rien – Ett decennium i Sverigedemokraternas ledning (2011, Lettland). Utgiven av Ostara förlag, s. 161.)) Vid partistyrelsemötet i Järva Krog debatterade styrelsen ärendet och beslutade med röstsiffrorna 6 mot 8 att Paulsson skulle fortsatt förtroende i VU. ((Non, je ne regrette rien – Ett decennium i Sverigedemokraternas ledning (2011, Lettland). Utgiven av Ostara förlag, s. 162.))

I ungdomsförbundet fanns det folk som stod Paulsson närma ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Jimmie Ã…kesson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, s. 11.)), som Vavra Suk, ledamot i styrelsen för 2000/2001 ((Riksorganisationens styrelse 2000/2001 – SDU:s styrelse 2000/2001.)), Mikael Melin, ledamot, Fredrik Bergman, suppleant, och Dennis Ekström, även han suppleant. ((Riksorganisationens styrelse 2000/2001 – SDU:s styrelse 2000/2001.)) Jimmie Ã…kesson, som dÃ¥ vara  förbundsordförande i Sverigedemokratisk Ungdom (SDU), har i efterhand vittnat om att det ”gjorde arbetet trögt och och jobbigt” ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Jimmie Ã…kesson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, s. 11.)) efter det att han valts till förbundsordförande Ã¥r 2000.

Den 21 maj 2001 meddelande Sverigedemokraternas Riksorganisation, via partiorganet SD-kuriren, att ”[…]medlemmen Tor Paulsson uteslöts enhälligt av riksstyrelsen vid ett styrelsemöte den 19 maj” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.)) efter det att ett uteslutningsärende väckts ”[…]vid partistyrelsens konstituerande styrelsemöte den 6 maj.” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.)) Paulsson var vid tillfället organisatör i Stockholms distriktsstyrelse och hade en bakgrund som partiorganisatör. Bakom beslutet att  utesluta Paulsson var att denna enligt partistyrelsen hade ”uppträtt illojalt mot partiet genom att före riksÃ¥rsmötet 2001 försöka bygga upp en hemlig, parallell riksorganisation med bas i Stockholms läns partidistrikt” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.)) och ”bedrivit en kampanj för att misskreditera ledande partiföreträdare.” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.))

Trots att en ”partiextern förlikare har haft det verkställande utskottets samt Tor Paulssons förtroende att försöka skapa förutsättningar för Paulssons kvarvarande i SD[…]” sÃ¥ ”[…]stöp [det] pÃ¥ att Paulsson inte erkände att han försökte bygga en hemlig parallell ledningsstruktur, hade en plan för detta och försökte arrangera hemliga möten pÃ¥ riksnivÃ¥. Senare, under RiksÃ¥rsmötet erkände Tor Paulsson sin kupplan och sade sig dessutom inte Ã¥ngra nÃ¥got.” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.)) I samma meddelande kunde man även läsa att Anders Steen, sverigedemokraternas ordförande i SD Stockholms län tillika Paulssons svärfar, hade uteslutits vid samma styrelsemöte. Steen anklagades för att ”deltagit i den av Tor Paulsson skapade misskrediteringskampanjen mot partiledningen vars syfte var att bereda väg för Tor Paulssons försök att skapa en parallell riksorganisation.” ((SD-kurirens hemsida, SD uteslöt tvÃ¥ medlemmar, 010521.))

Den 4 juni 2001 höll partiet sin konstituerade kongress i Stockholm. ((Nationaldemokraterna, protokoll fört vid den konstituerade kongressen för föreningen Nationaldemokraterna, 01-06-04. Inkommit till Skattemyndigheten i Stockholm den 7 juni 2001. (Skattekontor Stockholm 2, 0122) )) På kongressen antogs stadgar och en styrelse bestående av  Marc Abramsson, Tor Paulsson och Linnéa Bengtsson valdes fram till den ordinera kongressen. Utöver det valdes Anders Steen  till suppleant i styrelsen, Robert Almgren till revisor och Vavra Suk till valberedning.  ((Nationaldemokraterna, protokoll fört vid den konstituerade kongressen för föreningen Nationaldemokraterna, 01-06-04. Inkommit till Skattemyndigheten i Stockholm den 7 juni 2001. (Skattekontor Stockholm 2, 0122) )) Tre dagar senare skickade Marc Abramsson, som på den konstituerande kongressen valts till firmatecknare, in en ansökan om organisationsnummer till skattemyndigheten i Stockholm. Den 1 5 juni tilldelades partiet ett organisationsnummer. ((Skatteverket, Bevis om tilldelat organisationsnummer, 2010-08-19.)) Vid Nationaldemokraternas styrelsemöte den 18 juni 2001 beslutade partiet om att man skulle ansöka om registrering av partibeteckningen Nationaldemokraterna för riksdagsval hos Valmyndigheten. ((Nationaldemokraterna, Styrelsemöte 2 verksamhetsåret 2001, Stockholm 2001-06-18. Inkommet till Valmyndigheten den 2 juli 2001, Dnr 01-9/20.)) Den 6 november 2001 registrerades Nationaldemokraternas partibeteckning av Valmyndigheten för val till riksdagen. ((Valmyndigheten, registrering av partibeteckningen Nationaldemokraterna, beslut 2001-11-06, Dnr 01-009/20.))

Inom Sverigedemokraterna fortsatte uteslutningarna av personer med kopplingar till Nationaldemokraterna. Vid styrelsemötet den 13 oktober 2001 beslutade Sverigedemokraternas partistyrelse att utesluta Steve Ahlberg, ledamot av sverigedemokraternas partistyrelse Ã¥r 2000 och tidigare ordförande för SD Sollentuna ((BlÃ¥-Gul Eld – Lokaltidning för Sverigedemokraterna Stor-Stockholm, nummer 3, 1998, s. 5.)), Maud Mattsen, Fredrik Bergman, styrelsesuppleant i SDU:s styrelse för 2000/2001 ((Sverigedemokratisk Ungdoms hemsida 2000, Riksorganisationens styrelse 2000/2001)), Harry Edlund, Ingegerd Apelqvist, Ralph Henning, Anna Ramstedt, Jonas Berglund, Örjan Melander, Robert Almgren, Roland Carlsson, Peter Petterson och Richard Jonsson därför att de pÃ¥ ett eller annat sätt figurerat inom Nationaldemokraterna. ((Protokoll för Sverigedemokraternas styrelsemöte den 13 oktober 2001, dagordningspunkt 27.))

Partihistorik

I juli 2004 dömdes Paulsson av Falu tingsrätt till 1,4 Ã¥rs fängelse för grov misshandel, misshandel och olaga hot mot sin sambo. Tingsrätten Ã¥lade även Paulsson att till sin sambo betala  129 000 kronor i skadestÃ¥nd. I oktober mÃ¥nad samma Ã¥r ändrade hovrätten domen till tio mÃ¥naders fängelse och skadestÃ¥ndet 47 000 kronor. ((Svea hovrätt, dom 2004-10-01. MÃ¥l nr: B 6508-04, s. 2.)) Den 3 oktober 2004 valdes Tomas Johansson till partiordförande för Nationaldemokraterna efter Anders Steen. ((Nationell idag nr 10, december 2004. Idealisten, Tomas Johansson ny ordförande – Extra riksÃ¥rsmöte valde ny styrelse och partiledare, s. 11.)) Johansson hade liksom mÃ¥nga andra ledande nationaldemokrater en bakgrund i Sverigedemokraterna. I Johanssons fall var han en del av  Sverigedemokraternas partistyrelse under 1993 och 1994 och varit ordförande för SD Stockholm stad.  ((BlÃ¥-Gul Eld – Lokaltidning för Sverigedemokraterna Stor-Stockholm, nummer 3, 1998, s. 5.)) Under Ã¥ren i sverigedemokraterna medverkade han även i partiets närradio ”Radio-SD”. ((Radio-SD, 960608. Medverkande: Tomas Johansson och Jimmy Windeskog . För referat frÃ¥n en radiosändning där Tomas Johansson medverkar se Granskningsnämnden, Den försÃ¥tliga kulturrasismen – En studie av närradiosändningar i Stockholm, Malmö och Karlstad (1998, Haninge), av Brigitta Löwander, lektor och forskare vid sociologiska institutionen vid UmeÃ¥ universitet. Granskningsnämndens rapportserie – Rapport nr 2, s. 29 – 31.))

I samband med den interna konflikten inom Nationaldemokraterna sommaren 2004 lämnade Rickard Ekman uppdragen som partistyrelseledamot ((Nationell Idag, Fantasifulla lögner i massmedia om ND:s demonstration i Stockholm, 2004-06-06.)) och ordförande för ND-Huddinge ((Nationell Idag, Slutspurt i Huddinge, 2004-06-12.)) och anslöt sig sedermera till Nationalsocialistisk Front (NSF) för att där fungera som länsledare för Stockholms län. ((Den Svenske Nationalsocialisten nr 2 2005, Kontakta NSF på din ort, s. 5. och Aktivismen fortsatt hög, s. 7.))

I maj 2004 dömdes Marc Abramsson av Stockholms tingsrätt till 1,6 års fängelse ((Stockholms tingsrätt, dom 2004-05-07. Mål nr: B5550-03, s. 16.)) för grov misshandel och våldsamt upplopp. ((Stockholms tingsrätt, dom 2004-05-07. Mål nr: B5550-03, s. 15.)) I oktober månad samma år ogillade dock Svea hovrätt åtalspunkten grov misshandel och ändrade påföljden till 4 månaders fängelse för våldsamt upplopp. ((Svea hovrätt, dom 2004-10-26, Mål nr B4465-04, s. 14.))

Den 9 februari 2005 blev nationaldemokraternas partisekreterare Vávra Suk intervjuad av David Duke, tidigare ledare för Ku Klux Klan (KKK) och grundare av National Association for the Advancement of White People (NAAWP), pÃ¥ Arlanda flygplats. ((David Duke diskuterar med Nationaldemokraternas Vavra Súk och Jonas De Geer, filnamn: dukeradio9feb05)) I intervjun berörde Suk nationaldemokraternas syn pÃ¥ nationalism och menar att ”varje etniska folkgrupp och varje ras har sitt värde och sin moraliska rätt att existera och deras frihet.” ((David Duke diskuterar med Nationaldemokraternas Vavra Súk och Jonas De Geer, filnamn: dukeradio9feb05, 2:48 minuter in i ljudklippet.))

Den 5 juni 2005 återvaldes Tomas Johansson till partiordförande vid Nationaldemokraternas riksårsmöte i Stockholm. ((Nationell idag nr 3, juli 2005, Idealisten, Riksårsmöte i Stockholm, s. 14.)) Vid Nationaldemokraternas extra årsmöte den 9 december 2005 valdes Nils-Eric Hennix till partiordförande för Nationaldemokraterna. ((Nationell Idag nr 5, december 2005. Idealisten, Nils-Eric Hennix vald till ny partiledare, s. 13.))

Den 1 april 2006 arrangerade partiet sitt valupptaktsmöte i Södertälje. ((Nationaldemokraternas valupptaktsmöte i april 2006 – Succémötet i Södertälje som blev starten pÃ¥ en hÃ¥rd, intensiv och mÃ¥lmedveten valrörelse. (2006) Videoproduktion utgiven av Nationaldemokraterna.)) Bland de internationella gästerna Ã¥terfanns Nick Griffin ledare för British National Party (BNP) och Front Nationals (FN) internationella sekreterare Jean-Michel Girard. PÃ¥ valupptaktsmötet saluförde b.la. Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD) litteratur och tidskrifter vid ett bokbord. ((Nationaldemokraternas valupptaktsmöte i april 2006 – Succémötet i Södertälje som blev starten pÃ¥ en hÃ¥rd, intensiv och mÃ¥lmedveten valrörelse. (2006) Videoproduktion utgiven av Nationaldemokraterna.))

Vid valupptaktsmötet annonserade även Jimmie Windeskog, med en bakgrund i Sverigedemokraterna (SD) som ordförande för ungdomsförbundet (SDU) och partisekreterare, att han hade anslutit sig Nationaldemokraterna. ((Nationaldemokraterna.se, Jimmy Windeskog, fd partisekreterare i Sverigedemokraterna, går med i ND, 16 april 2006.)) Windeskog hade dessförinnan, i november 2005, uteslutits ur Sverigedemokraterna anklagad för rasistiska uttalanden. Från det att Windeskog uteslöts från Sverigedemokraterna till det att Windeskog blev medlem av Nationaldemokraterna stod denne partilös.  Under den korta tiden drog sig Windeskog på ett strafföreläggande för snatteri. ((Falu tingsrätt, 505A-227-06-1-1, 2006-03-06.))

Nationaldemokraterna erhöll 3000 röster i riksdagsvalet 2006 vilket motsvarar 0,06 procent av riksdagsrösterna. Med sina 1 683 röster i valet till Södertäljes kommunfullmäktige fick partiet 3,8 procent av rösterna och blev där med representerad med tvÃ¥ mandat i fullmäktige. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 – 09-26, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2006-09-17, Södertälje. Dnr 201-06-72177, bilaga 1.))

I samband med riksÃ¥rsmötet den 5 september 2009 lämnade Anders Nyberg uppdraget som ordförande för Nationaldemokratisk Ungdom. (NDU) ((Nationell Idag nr 21, oktober 2009, Idealisten – Nationaldemokraternas riksÃ¥rsmöte, s. 2.)) Nyberg är numera aktiv i Nordisk Ungdom (NU) där han ingÃ¥r i organisationens rÃ¥d ((Aktivisten nr 1, 2010, Lanseringsmöte, s. 7 och 9.)) tillsammans med b.la. Patrik Forsén ((Aktivisten nr 1, 2010, Lanseringsmöte, s. 7 och 9.)), även han tidigare ordförande för NDU, och Andreas Johansson ((Aktivisten nr 1, 2010, Lanseringsmöte, s. 7 och 9.)), tidigare vice ordförande för NDU. Arbetet med att starta upp Nordisk Ungdom pÃ¥börjades dock under den tid dÃ¥ Nyberg var ordförande för NDU. ((Aktivisten nr 1, 2010, Lanseringsmöte, s. 7.))

När Svenskarnas parti den 29 maj 2010 arrangerade en demonstration i VästerÃ¥s fanns Nationaldemokraternas Sanna Hill, suppleant i nationaldemokraternas partistyrelse, pÃ¥ plats. I ett av juninumren av Nationell Idag ((Nationell Idag nr 23, juni 2010, s. 6 – 7.)) rapporterade hon om demonstrationen och pÃ¥ debattsidan i samma nummer av tidningen kunde en av deltagarna vid demonstrationen ge sin beskrivning hur demonstrationen gick tillväga. ((Nationell Idag nr 23, juni 2010, s. 3.))

Vid partiets nationaldagsfirande den 6 juni 2010 i Södertälje stadspark deltog James Wittall, presstalesmannen för British National Party (BNP),  som talare. ((Nationell idag nr 24, juni 2010, s. 3.))

Salemmarschen

Nationaldemokraterna har under flera Ã¥r deltagit i de Ã¥rliga Salem-manifestationerna ((Nationell Idag nr 5, december 2005. Idealisten, Salem 2005 – Värdig manifestation mot vÃ¥ldet. (s. 14) och Nationell Idag nr 22 – 23, december 2008. Idealisten, Salem 2008: Nordiskt hjältemod, s. 16.)) där en rad organisationer med kopplingar till den s.k. vit makt-miljön medverkat. ((SÄPO – verksamhetsÃ¥ret 2001. (s. 29), SÄPO – verksamhetsÃ¥ret 2002. (s. 41 – 42), SÄPO – verksamhetsÃ¥ret 2003. (s. 38) och Säkerhetspolisen 2005, s. 42.)) Vid manifestationen 2001 deltog  Andreas Wallentin och Robert Almgren frÃ¥n Nationaldemokratisk ungdom (NDU). ((Nationaldemokraterna, Informations-CD – www.nd.se, 2004.)) ND och ungdomsförbundet NDU har ocksÃ¥ marknadsfört Salem-manifestationerna genom flygblad och reklam pÃ¥ hemsidor och i tidskrifter. I december 2002 delade NDU Stockholm enligt egen utsago ut 10 000 s.k. Salemfoldrar i Tyresö, Värmdö och Haninge. ((NDU:s hemsida, Lyckad Salemkampanj, 021211.)) Inför 2010 Ã¥rs manifestation hade Nationell Idag en halvsidesannons längst bak i novembernumret med information om att den den tyska trubaduren Frank Rennicke skulle framträda. ((Nationell Idag nr 46, november 2010, s. 16.)) Frank Rennicke har bland annat bakgrund i den nationalsocialistiska organisationen Wiking-Jugend och har ocksÃ¥ dömts för hets mot folkgrupp i Tyskland.

2004 konstaterade Säkerhetspolisen (SÄPO) i sin verksamhetsrapport för 2003 att Nationaldemokraterna ”under de tvÃ¥ senaste Ã¥ren varit mycket engagerad i arbetet inför Salem-manifestationen” och att man noterat ett ”ökat samröre mellan ND och de traditionella vit makt-organisationerna”. ((SÄPO – verksamhetsÃ¥ret 2003, s. 38.)) Enligt SÄPO hade ”flera av partiets offentliga sammankomster” […] ”attraherat deltagare frÃ¥n vit makt-miljön. Omvänt har ocksÃ¥ ND-medlemmar bevistat ett antal av vit makt-miljöns arrangemang.” ((SÄPO – verksamhetsÃ¥ret 2003, s. 38.))
2005 talade ungdomsförbundets dåvarande ordförande Robert Almgren vid Salemmanifestationen. ((Salemmanifestationen 2005, Videoupptagning av Info14.com)) Vid samma arrangemang talade Anders Ärleskog, som då b.la. var länsledare i Nationalsocialistisk front (NSF) ((Den svenske Nationalsocialisten 2005 nr 2, s. 5.)) och Magnus Söderman från Svenska motståndsrörelsen (SMR). ((Salemmanifestationen 2005, Videoupptagning av Info14.com))

Fria nationalister

Under senare tid har även partiet haft samröre med den autonoma extremhögern som verkar under namnet ”fria nationalister”. ”Fria nationalister” startades upp pÃ¥ initiativ av det nationalsocialistiska nyhetsmediet Info14. ((Exempel pÃ¥ detta är att domänen frianationalister.se pekar mot serverna ns1.info14.com och ns2.info14.com. Ägare till domänen frianationalister.se är Info14:s medarbetare Thomas Ölund.)) Vid ”Fria nationalister SkÃ¥nes” lanseringsmöte den 1 november 2008 närvarade partiordförande Marc Abramsson som pÃ¥ mötet framförde Ã¥sikten att ”det är viktigt att ha en rörelse som tilltalar vanliga svenskar.” ((Nationell Idag nr 22 – 23, december 2008. Idealisten, ND-delegation deltog pÃ¥ Fria Nationalister SkÃ¥nes lanseringsmöte, s. 17.))

När Fria nationalister högtidlighöll Sveriges nationaldag den 6 juni 2009 medverkade Nationaldemokraterna med informationsbord och Marc Abramsson höll tal. ((Nationell Idag nr 13 – 14, juli 2009. Idealisten, Abramsson tackade fria nationalister, s. 18.)) En av initiativtagarna till Fria Nationalister SkÃ¥ne (FNS) är Kristoffer Dahlström som tidigare varit ordförande för Nationaldemokratisk Ungdom (NDU) i Helsingborg och NDU Syd. Dahlström har även varit kandidat för Nationaldemokraterna till Europaparlamentsvalet 2004. ((Valmyndigheten, Valsedlar till Europaparlamentsvalet 2004.))

Ett annat exempel på beröringspunkterna mellan de två grupperingarna är att Joel Freij, med bakgrund i Fria nationalister Skåne och det numera nerlagda Helsingborgskampanjen ((Nationell Idag nr 17, september 2009. Idealisten, Nya krafter i ungdomsförbundet, augustinumret 2009.)), är en av de fem företrädarna för NDU riks. ((Nationell Idag nr 17, september 2009. Idealisten, Nya krafter i ungdomsförbundet, augustinumret 2009.))

Partistyrelsen

I den nuvarande styrelsen för Nationaldemokraterna sitter Heinz Burgemeister, ordförande för Nationaldemokraternas seniorförbund. Burgemeister har en bakgrund som medlem i det numera nerlagda nationalsocialistiska Nordiska Rikspartiet (NRP).  ((Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, fil. dr i historia, s. 170)) Under sin tid i NRP ledde Burgemeister den lokala partiavdelningen i Göteborg ((Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, fil. dr i historia, s. 170)) och var dessutom ställföreträdande partiledare. ((Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, fil. dr i historia, s. 176)) 1973 Ã¥talades han tillsammans med Göran Oredsson, partiledare för NRP,  för brott mot lagen om förbud mot politiska uniformer. De tvÃ¥ friades dock dÃ¥ det visade sig att de burit uniformen pÃ¥ privat mark.  ((Nazismen i Sverige 1924 – 1979 – Pionjärerna, partierna, propagandan (2004, Stockholm), av Heléne Lööw, fil. dr i historia, s. 173))

Den 10 september 2009 dömdes Rasmus GÃ¥rdebrink, suppleant i Nationaldemokraternas partistyrelse ((Nationell Idag nr 21, oktober 2009. Idealisten, Nationaldemokraternas riksÃ¥rsmöte, septembernumret 2009.)), till dagsböter för olaga intrÃ¥ng av Kalmar tingsrätt. ((Kalmar tingsrätt, dom 2009-09-10. MÃ¥l nr: B2460-09, s. 1.)) Efter överklagan frÃ¥n GÃ¥rdebrink fastställde hovrätten i mars mÃ¥nad 2010 tingsrättens dom. ((Göta hovrätt, dom 2010-03-17. MÃ¥l nr: B 2702-09, s. 1.)) GÃ¥rdebrink har en bakgrund som aktivist i Svenska motstÃ¥ndsrörelsen (SMR). Vid Folkets marsch 2006 deltog GÃ¥rdebrink i SMR:s del av tÃ¥get iförd organisationens t-shirt med texten ”Radikal nationell” och en bild föreställande ett automatvapen. ((Tidskriften Expo, Före detta vit makt-aktivist bildar medborgargarde, 100810.)) SÃ¥ sent som den 23 september 2007 umgicks GÃ¥rdebrink med personer aktiva i Svenska MotstÃ¥ndsrörelsen. ((Kalmar tingsrätt, dom meddelad 2009-03-03, mÃ¥l nr B 669-08.))  ((Patriot.nu, SmÃ¥landsaktivister dömda – en redogörelse, publicerad den 10 mars 2009.)) Tillsammans SMR:arna firade GÃ¥rdebrink att en av SMR:arna hade blivit villkorligt frigiven frÃ¥n ett fängelsestraff. ((Kalmar tingsrätt, dom meddelad 2009-03-03, mÃ¥l nr B 669-08, s. 21.)) Firande slutade med att delar av GÃ¥rdebrinks umgängeskrets av Kalmar tingsrätt och Göta hovrätt dömdes till vÃ¥ldsamt upplopp. ((Kalmar tingsrätt, dom meddelad 2009-03-03, mÃ¥l nr B 669-08, s. 3 och 9.)) Vid förhandlingarna i Kalmar tingsrätt och i Göta hovrätt 2009 vittnade GÃ¥rdebrink till fördel för de Ã¥talade. ((Kalmar tingsrätt, dom meddelad 2009-03-03, mÃ¥l nr B 669-08, s. 21.))  ((Göta hovrätt, dom meddelad 2009-06-23, mÃ¥l nr B 870-09, s. 13 – 14.))

Relationen till Sverigedemokraterna

Sedan brytningen 2001 med Sverigedemokraterna har relationen mellan de bÃ¥da partierna varit ansträngda och direkt fientliga. I allt väsentligt har man försökt att ignorera varandra. För Sverigedemokraternas del handlar det om att man ser Nationaldemokraterna som ett nazi-influerat parti ((Sdkuriren.se / Partiet, Sverigedemokraterna gÃ¥r till val i Klippan av redaktionen, 060429.)) och för att undvika sammankoppling har man försökt att distansera sig frÃ¥n ND. Enligt Sverigedemokraternas partiordförande Jimmie Ã…kesson fick uteslutningen, och bildande av Nationaldemokraterna,  ”den positiva effekten att kvarvarande tokstollar i vÃ¥rt parti snabbt sökte sig dit istället.” ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitlet med Jimmie Ã…kesson. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, s. 11.))

Nationaldemokraterna i sin tur betraktar Sverigedemokraterna som ett ”högerpopulistiskt parti som nästan helt övergivit sin invandringskritiska inställning”. ((Nationaldemokraterna.se / FrÃ¥gor och svar, Vad är skillnaderna mellan Nationaldemokraterna och Sverigedemokraterna? ))

Samtidigt finns det beröringspunkter mellan de två partierna efter partibrytningen. Ett flertal framträdande Sverigedemokrater har b.la. anslutit sig till Nationaldemokraterna. Exempel på detta är Reine Wickström, Jimmy Windeskog och den numera bortgångne Sven Davidsson. ((Nationell Idag nr 1, mars 2005, Idealisten, se dödsruna över Sven Davidsson, s. 18.)) Även om Jan Milld, tidigare partisekreterare tillika riksdagskandidat för Sverigedemokraterna , inte säger sig vara medlem av Nationaldemokraterna skriver denna sedan februari 2008 i nationaldemokraternas Nationell idag. ((Nationell Idag nr 2, februari 2008, s. 3.))

Partipressen

Partiet ger ut tvÃ¥ tidningar, ”Nationell Idag” och ”Idealisten”. Tidningen Nationell Idag ges ut genom föreningen Nationell Idag. Styrelsen för föreningen Nationell Idag utgörs av Vávra Suk, ordförande, Marc Abramsson, vice ordförande, Tommy Viklund kassör och Sanna Hill, ersättare. ((Protokoll för föreningen Nationell Idags Ã¥rsmöte den 8 mars 2010, se dagordningspunkter M, N, O och P.)) Redaktionen för tidskriften utgörs av Vávra Suk, chefsredaktör, Johannes Schwarz, reporter, Adrian Grapenberg, kulturredaktör och Sanna Hill, nöjesredaktör. ((Nationell idag nr 13, april 2010, s. 2.)) Ansvarig utgivare är Heinz Burgemeister. ((Nationell idag nr 13, april 2010, s. 2. och Pant och registreringsverket, Utgivningsbevis nr 24 801.)) Nationell idag betraktar sig själv som ”demokratisk nationell” tidning  med en ”värdekonservativ grund”. ((Nationell idag nr 13, april 2010, s. 2.))

Idealisten ges ut som en bilaga till Nationell Idag och utkommer i en upplaga om 30 000 exemplar. Ansvarig utgivare är Marc Abramsson och redaktör är Rasmus Gårdebrink. ((Idealisten nr 33, augusti 2010.))

I februari 2008 annonserade Jan Milld i en debattartikel i nummer 2 av Nationell Idag att han för avsikt att  skriva i tidningen. ((Nationell Idag nr 2, februari 2008, s. 3.)) Milld har dÃ¥ en bakgrund i Sverigedemokraterna (SD) som partisekreterare under 2004 ((20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008 (2008), av Jens Leandersson (red) m.fl. Se kapitel med Jan Milld. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, s. 165.)) och riksdagskandidat pÃ¥ plats 17 för samma parti i valet 2002.  ((Valmyndigheten, Val till Riksdagen – Sverigedemokraterna, 0110-03383.)) 2008 stod Milld som medförfattare till Sverigedemokraternas jubileumspublikation. ((”20 röster om 20 Ã¥r – Sverigedemokraterna 1988 – 2008”. Utgiven av BlÃ¥sippans förlag, se kapitel med Jan Milld, s. 165.)) Redan i nästkommande nummer Ã¥terkommer Milld under rubriken ”millt sagt”. ((Nationell Idag nr 2, februari 2008, s. 5.)) (En rubrik som Milld även använde sig när han kommenterade FN och UNHCR i nr 64 av Sverigedemokraternas partiorgan SD-Kuriren. ((SD-Kuriren nr 64, juni 2005, s. 3.)) )

Den 23 mars utfärdade revisionsföretaget Tidningsstatistik (TS) ett intyg om att Nationell Idag (NI) haft 1 722 prenumeranter under mätperioden augusti 2009 till januari 2010. ((Presstödsnämnden, Presstödsintyg för Nationell Idag, Dnr. 019/10, ink. 2010-04-06.)) Den 1 april lämnade NI:s chefsredaktör, tillika nationaldemokraternas partisekreterare, Vávra Suk in en ansökan till Presstödsnämnden om allmänt driftstöd/begränsat driftstöd för 2010 och för mätperioden. ((Presstödsnämnden, Ansökan om om allmänt driftstöd/begränsat driftstöd, Dnr. 019/10, ink. 2010-04-01.)) I och med att NI utkommer med ett nummer i veckan ((Presstödsnämnden, Presstödsintyg för Nationell Idag, Dnr. 019/10, ink. 2010-04-06.)) är tidningen enligt presstödsförordningen (1990:524) att betraktas som en ”lÃ¥gfrekvent dagstidning”. ((Presstödsförordning (1990:524), 1 kap. Inledande bestämmelser, 6 §. Se ”Uttryck” och ”Betydelse”.)) För att en lÃ¥gfrekvent dagstidning, med ett nummer i veckan, ska kunna erhÃ¥lla lägsta möjliga driftstöd (1 679 000 kronor) mÃ¥ste den abonnerade upplagan uppgÃ¥ till 1 500 exemplar. ((Presstödsförordning (1990:524), 2 kap. Driftstöd, 3 §.)) Presstödsnämnden fÃ¥r inte enligt presstödsförordningen ”[…] ta hänsyn till vare sig tidningens politiska inställning eller dess ställningstagande i enskilda frÃ¥gor.” ((Presstödsförordning (1990:524), 5 kap. Övriga bestämmelser, 3 §.))

Vid sitt sammanträde den 21 april beslutade Presstödsnämnden att bevilja Nationell idag driftstöd för augusti – december 2009 och för Ã¥r 2010. ((Protokoll för Presstödsnämndens sammanträde den 21 april, protokoll nummer 2, 2010, § 11.)) För Nationell Idag innebär det ett stöd pÃ¥ 699 583 kronor för augusti – december 2009 och 1 679 000 kronor för Ã¥r 2010. ((Protokoll för Presstödsnämndens sammanträde den 21 april, protokoll nummer 2, 2010. Bilaga 7 – Ansökan om allmänt driftstöd för utgivning av Nationell Idag, s. 2. Dnr. 019/10.)) Totalt 2 378 583 kronor. Vid beslutet var ledamoten Niclas Malmberg skiljaktig och ansÃ¥g att Presstödnämnden istället  skulle ”Ã¥terremittera ärendet för fördjupad redovisning av om den aktuella tidningen är en allmän nyhetstidning med reguljär allmän nyhetsförmedling som tidningens primära uppgift” och att ”det enskilda exemplaret av tidningen som skickats ut[…]” inte uppfyllde ”[…]kriteriet med självklarhet.” ((Protokoll för Presstödsnämndens sammanträde den 21 april, protokoll nummer 2, 2010. Bilaga 8 – Skiljaktig mening.  Dnr. 019/10.))

Reaktionerna kring beslutet om att bevilja Nationell Idag presstöd var starka. Judiska CentralrÃ¥det (JC) i Sverige, genom dess ordförande Lena Posner-Körösi, framförde i ett brev direkt till Presstödsnämnden en kraftfull protest mot beslutet och pekade bland annat pÃ¥ att tidningen drivs av nationalsocialister och att Nationell Idag var att betraktas som rasbiologisk. ((Presstödsnämnden, ink. 2010-04-28. Dnr. 024/10 Psn.)) Styrelsesuppleanten Martin Ahlquist valde att lämna sitt uppdrag genom att skicka i en brev om entledigande den 22 april. ((Regeringskansliet – Kulturdepartementet, ink. 2010-04-26. Dnr. Ku2010/804/MTI.)) Redan innan beslutet i Presstödsnämnden berörde dock den socialdemokratiska riksdagsledamoten Christin Hagberg i en skriftlig frÃ¥ga till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) det faktumet att Nationell idag kunde ”erhÃ¥lla tvÃ¥ miljoner kronor i presstöd”. ((Riksdagen, FrÃ¥ga 2009/10:156 Presstöd till kulturtidskrifter, inkom: 2009-11-05))

Ideologi – Etnopluralism

Nationaldemokraterna bekänner sig till den etnopluralitiska världsÃ¥skÃ¥dningen. ((Nationell Idag nr 1, mars 2005, Ledare – Ã…tervändsgränder för rörelen, av partiordförande Tomas Johansson, s. 2.))  ((Nationell Idag nr 5, december 2005, Idealisten, Rikskonferensen förberedde valplattform, av Niklas Sjöström, s. 15.))  ((Nationaldemokraterna.se, SD:s mellanösternkandidater och ND:s etnopluralism, av Vávra Suk, 100418. (”Nationaldemokraterna bygger sin politik pÃ¥ ömsesidig respekt mellan folk – etnopluralismen.”) )) I partiets stadgar föresprÃ¥kar Nationaldemokraterna för  ”etniskt homogena samhällen” ((Nationaldemokraternas stadgar, Grundläggande principer och värderingar, §2 Ideologisk grund – Rätten till liv.)) som är ”fria frÃ¥n ovälkommen inblandning frÃ¥n andra”. ((Nationaldemokraternas stadgar, Grundläggande principer och värderingar, §2 Ideologisk grund – Rätten till liv.)) ND ser därför enligt samma stadgar negativt pÃ¥ att svenska folket ”tvingas att integreras med stora andra folkgrupper som är mycket olika svenskarna” ((Nationaldemokraternas stadgar, Grundläggande principer och värderingar, §2 Ideologisk grund – Rätten till liv.)) och vill där med ”hÃ¥lla andelen främmande inslag i befolkningen pÃ¥ en sÃ¥dan nivÃ¥ att den inte märkbart pÃ¥verkar det svenska folkets sammansättning pÃ¥ lÃ¥ng sikt”. ((Nationaldemokraternas stadgar, Grundläggande principer och värderingar, §2 Ideologisk grund – Rätten till liv.))

Ideologiskt har man lÃ¥tit sig inspireras av den amerikanska författaren och filosofen Richard McCulloch, vilket bl.a. tagit sig uttryck genom att partiet salufört dennes publikation ”Det nordliga sökandet” ((Sverigebutiken, katalog 2008, s. 2.))  ((Sverigebutiken, katalog 2009, s. 2.)), utgiven pÃ¥ svenska av Nordiska förlaget ((Det nordliga sökandet (2005), av Richard McCulloch. Utgiven av Nordiska förlaget, s. 4.)), och gjort reklam för boken i form av en annons i Nationell Idag. ((Nationell Idag nr 3, juli 2005, annons: Det nordliga sökandet är här!, s. 16.)) Enligt partiet anlägger boken ett ”moraliskt perspektiv pÃ¥ mänsklig utveckling och etniska relationer” ((Sverigebutiken, katalog 2008, s. 2.))  ((Sverigebutiken, katalog 2009, s. 2.)) och i recensionen av samma bok i partiorganet Nationell Idag menar man att boken ”är ett vetenskapligt uppslagsverk över de nordiska rastyperna och ett politiskt känsligt inlägg”. ((Nationell idag nr 2, maj 2005, Kan de nordliga folken räddas?, s. 6.))

I förordet till den svenska utgÃ¥van av ”Det nordliga sökandet” menar att McCulloch att ”boken handlar om att rädda den nordliga rasen.” ((Det nordliga sökandet (2005), av Richard McCulloch. Utgiven av Nordiska förlaget, s. 7.)) McCulloch anser nämligen att om ”inget görs för att Ã¥terställa status quo ante, för att Ã¥teranställa de nordliga folken till det tillstÃ¥nd av separation frÃ¥n andra raser som de behöver för sin fortsatta existens, kommer de förintas.” ((Det nordliga sökandet (2005), av Richard McCulloch. Utgiven av Nordiska förlaget, s. 8.)) Samtidigt pekar McCulloch pÃ¥ att ”de icke-nordliga populationer som invandrat till de nordliga länderna under se senaste fem Ã¥rtionden är redan alltför stora för att de nordliga folken ska kunna blanda sig med dem, assimilera dem, utan att rasmässigt förvandlas till ickenordliga befolkningar och förlora sina distinkta rasspecifika särdrag och sin identitet.” ((Det nordliga sökandet (2005), av Richard McCulloch. Utgiven av Nordiska förlaget, s. 8.))

Internationella kontakter

Nationaldemokraterna ingÃ¥r sedan den 24 oktober 2009 i partifederationen ”The Alliance of European National Movement” (AENM). ((Draft political declaration Alliance of European National Movement, Budapest, 24 October 2009.)) Enligt Nationell Idag är Nick Griffin, partiledare för British National Party (BNP), en av initiativtagarna till sammanslutningen. ((Nationell Idag nr 23, juni 2010, Griffin planerar att avgÃ¥ 2013, av Vávra Suk, s. 10.)) Den 16 juni 2010 höll partifederationen sitt första Ã¥rsmöte i EU-parlamentet i Strasbourg där Nationaldemokraternas partiledare Marc Abramsson medverkade. ((Nationell Idag nr 26, juli 2010, Alliansen av Eruopas nationella rörelser höll Ã¥rsmöte i Strasbourg, av Vávra Suk, s. 6 – 7.)) PÃ¥ mötet valdes Bruno Gollnisch frÃ¥n Front National (FN) till ordförande, Nick Griffin, frÃ¥n British National Party (BNP) till vice ordförande, Bela Kovacs, frÃ¥n Jobbik, till kassör och Valerio Cigetti, frÃ¥n Fiamma Tricolore, till partisekreterare. ((Nationell Idag nr 26, juli 2010, Alliansen av Eruopas nationella rörelser höll Ã¥rsmöte i Strasbourg, av Vávra Suk, s. 6 – 7.)) I partifederationen ingÃ¥r förutom Nationaldemokraterna: Front National frÃ¥n Frankrike, British National Party frÃ¥n England, Jobbik frÃ¥n Ungern, Fiamma Tricolore  frÃ¥n Italien, Front National du Belgique frÃ¥n Belgien, Movimiento Social Republicano frÃ¥n Spanien och Partido Nacional Renovador frÃ¥n Portugal. Det ukrainska partiet Svoboda har observatörsstatus eftersom Ukraina inte är medlem av EU. ((Nationell Idag nr 26, juli 2010, Alliansen av Eruopas nationella rörelser höll Ã¥rsmöte i Strasbourg, av Vávra Suk, s. 6 – 7.))

Partiet är även medlem av det nationalistiska nätverket EuroNat. ((Nationell Idag nr 5, december 2005, Idealisten, EuroNat – europeiska nationalister bildar gemensam front, s. 12.)) Nätverket bildades den 9 oktober 2005 vid den av Front National arrangerade festivalen Bleu Blanche Rouge (BBR). ((Nationell Idag nr 5, december 2005, Idealisten, EuroNat – europeiska nationalister bildar gemensam front, s. 12.))

Parlamentariskt arbete

Nationaldemokraterna finns representerade i tvÃ¥ av landets 290 kommunfullmäktigeförsamlingar, nämligen Södertälje och Nykvarn. I Södertälje har partiet sedan valet 2002 tvÃ¥ mandat ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 – 09-24, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2002-09-15, Södertälje. Dnr 242-02-62133, bilaga 1, s. 1 och Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 – 09-26, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2006-09-17, Södertälje. Dnr 201-06-72177, bilaga 1, s. 1.)) som idag upptas av partiordförande Marc Abramsson och Elin Lövgren, suppleant i partistyrelsen. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 – 09-26, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2006-09-17, Södertälje. Dnr 201-06-72177, bilaga 2, s. 2 – 3.)) I Nykvarn är partiet sedan valet 2006 representerad med ett mandat ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 — 09-25, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2006-09-17, Nykvarn. Dnr 201-06-73205, bilaga 1, s. 1.)) som innehas av vice partiordförande Daniel Spansk. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 — 09-25, slutlig rösträkning och mandatfördelning, val till fullmäktige 2006-09-17, Nykvarn. Dnr 201-06-73205, bilaga 2, s. 1.)) Partiet har ocksÃ¥ haft representation i Haninge kommunfullmäktige och Tranemo kommunfullmäktige.

Södertälje

Södertälje är den kommun där Nationaldemokraterna varit längst representerad i fullmäktige. Redan vid valet 2002 erhöll man två mandat i fullmäktige. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2002-09-15, Södertälje. Dnr 224-02-62133. Bilaga 1, s. 1.)) Med sina 1043 röster, dvs. 2,45 procent av de angivna rösterna i Södertälje, blev man dessutom större än sin främste konkurrent, Sverigedemokraterna. (((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2002-09-15, Södertälje. Dnr 224-02-62133.)) På partiets två mandat tog Fredrik Bergman och Hans Pettersson plats. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2002-09-15, Södertälje. Dnr 224-02-62133. Bilaga 2, s. 2 -3.)) Den 4 februari 2004 lämnade fullmäktigeledamoten Fredrik Bergman in en motion där han och partiet pläderade för att Södertälje skulle anordna en folkomröstning om invandringen till kommunen. ((Södertälje kommun, Motion: Låt Södertälje säga sitt om massinvandringen, 2004-02-04, Dnr 04/60.))

Den 5 juni 2006 skickade partiet in en motion om att Södertälje kommun skulle införa den s.k. ”Nackamodellen”, dvs. att föräldrar som väljer att starta familjedaghem med sin barn, istället för att ha dem pÃ¥ dagis, skulle erhÃ¥lla en barnomsorgscheck. ((Södertälje kommun, Motion: Ge möjlighet för föräldrar att själva sköta sina barn, 2006-06-05.)) Dock skulle inte barnomsorgschecken utgÃ¥ till barn där ”den ena eller bÃ¥da vÃ¥rdnadshavarna är utländska medborgare.” ((Södertälje kommun, Motion: Ge möjlighet för föräldrar att själva sköta sina barn, 2006-06-05.)) Som förklaring angav Nationaldemokraterna att ”[…]med stora barnkullar  och ett kraftigt  överutnyttjande av offentliga resurser  och det sociala skyddsnätet bland icke västerländska  invandrare – och dÃ¥ främjande av tillväxt i den här gruppen strider mot nationens och det svenska folkets viktigaste intressen[…]”. ((Södertälje kommun, Motion: Ge möjlighet för föräldrar att själva sköta sina barn, 2006-06-05.)) I samband med det gick man frÃ¥n partiet centralt ut med ett flygblad där man hänvisade till Södertäljeavdelningens motion och samtidigt fastslog att ”det är inte rimligt att människor som inte är svenska medborgare ges samma subventioner, det lockar bara till social turism.” ((Nationaldemokraterna, Flygblad: Gör det möjligt att vara hemma-mamma, 2006.))

Vid valet 2006 erhöll partiet 3,8 procent av det totala antalet röstande. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2006-09-20 — 09-26, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2006-09-19, Södertälje. Dnr 201-06-72177. Bilaga 1, s. 1.)) Under perioden 2003 till 2010 har Nationaldemokraternas partiavdelning i Södertälje av Södertälje kommun totalt erhållit 2 370 548 kronor i partistöd. ((Södertälje kommun, Kommunalrådskansliet.))

Haninge

Redan vid partiets tillkomst var partiet representerade i Haninge fullmäktige. Partiets ordförande, Anders Steen, var nämligen förtroendevald fullmäktigeledamot för sverigedemokraterna sedan kommunalvalet 1998. ((Valmyndigheten, Stockholms län – Haninge, valda ledamöter och ersättare kommunfullmäktigvalet 1998)) Vid kommunalvalet 2002 fick Anders Steen förnyat förtroende ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2002-09-15, Haninge. Dnr 242-02-62111. Bilaga 2, s. 3.)) dÃ¥ nationaldemokraterna med sin 962 röster, 2,35 procent av de giltiga rösterna, erhöll tvÃ¥ mandat i Haninge. ((Länsstyrelsen i Stockholms län, protokoll 2002-09-19 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2002-09-15, Haninge. Dnr 242-02-62111. Bilaga 1, s. 1.)) I förhÃ¥llande till den främste konkurrenten Sverigedemokraterna erhöll partiet dubbelt sÃ¥ mÃ¥nga röster.

Nykvarn

Den 21 november 2006 inkom Daniel Spansk med en motion om att Nykvarns kommun skulle säga sitt upp avtalet med Migrationsverket och samtidigt genomföra en folkomröstning om framtida avtal med Migrationsverket. ((Nykvarns kommun, kommunfullmäktige, 2007-06-20, § 84, Förslag om att Nykvarns kommun ska säga upp avtalet med Migrationsverket samt att genomföra en folkomröstning om framtida avtal med Migrationsverket – svar pÃ¥ motion, Dnr KS/2006:254, s. 16)) Vid sitt sammanträde den 4 juni 2006 tog kommunstyrelsen i Nykvarn beslut om att man till kommunfullmäktige skulle föreslÃ¥ motionens avslag.  ((Nykvarns kommun, kommunstyrelsen, 2007-06-04, § 148, Förslag om att Nykvarns kommun ska säga upp avtalet med Migrationsverket samt att genomföra en folkomröstning om framtida avtal med Migrationsverket – svar pÃ¥ motion, Dnr KS/2006:254, s. 25.)) När kommunfullmäktige i Nykvarn behandlade motionen yrkade sverigedemokraternas Anders Berglund tillsammans Daniel Spansk bifall till motionen. ((Nykvarns kommun, kommunfullmäktige, 2007-06-20, § 84, Förslag om att Nykvarns kommun ska säga upp avtalet med Migrationsverket samt att genomföra en folkomröstning om framtida avtal med Migrationsverket – svar pÃ¥ motion, Dnr KS/2006:254, s. 16.))  Efter det att sverigedemokraternas Anders Berglund begärt omröstning avslogs motionen med 29 ja-röster mot 2 nej-röster. ((Nykvarns kommun, kommunfullmäktige, 2007-06-20, § 84, Förslag om att Nykvarns kommun ska säga upp avtalet med Migrationsverket samt att genomföra en folkomröstning om framtida avtal med Migrationsverket – svar pÃ¥ motion, Dnr KS/2006:254, s. 17 – 18.))

När kommunfullmäktige den 21 februari 2008 behandlade kommunstyrelsens förslag om  en förlängning av flyktingavtalet mellan kommunen och Migrationsverket till kalenderÃ¥ret 2009, vars innebörd är ett Ã¥rligt mottagande om 20 till 30 asylsökande/flyktingar, yrkade Daniel Spansk och sverigedemokraternas Anders Berglund avslag.  ((Nykvarns kommun, kommunfullmäktige, 2008-02-21, § 14, Förlängning av överenskommelse om flyktingmottagande, Dnr KS/2006:19, s. 24.)) Vid samma fullmäktigesammanträde, vid dagordningspunkt 18, yrkade Daniel Spansk bifall till  sverigedemokraten Anders Berglunds motion om att ”hjälpa icke skyddsbehövande invandrare tillbaka till sina hemländer”.  ((Nykvarns kommun, kommunfullmäktige, 2008-02-21, § 18, Hjälpa icke skyddsbehövande invandrare tillbaka till sina hemländer – svar pÃ¥ motion, Dnr Dnr KS/2006:279, s. 30.))

Under perioden 2007 till 2010 har Nationaldemokraterna i Nykvarn erhållit 178 850 kronor i partistöd av Nykvarns kommun. ((Nykvarns kommun, uppgifter från ekonomichefen))

Tranemo

I samband med att det politiska partiet Demokratisk Allians (DA) gick in i Nationaldemokraterna i maj månad 2010 erhöll Nationaldemokraterna ytterligare ett fullmäktigemandat när DA:s vice ordförande, Thomas Bengtström, fullmäktigeledamot i Tranemo, följde med i samgåendet. Bengtström har ett förflutet som fullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna och som politisk vilde. Bengtström blev ledamot  i Tranemo kommunfullmäktige den 28 april 2008 ((Tranemo kommun, kommunfullmäktige, 2008-04-28, § 35, Avsägelse av Carl-Johan Backestierna, sd, som ledamot i kommunfullmäktige, s. 9.)) i och med att sverigedemokraten Carl Johan Backestierna lämnade sin plats i samma församling månaden därpå. ((Tranemo kommun, kommunfullmäktige, 2008-03-31, § 21, Avsägelse av Carl-Johan Backestierna, sd, som ledamot i kommunfullmäktige, s. 8. och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Anhållan om röstsammanräkning för utseende av ny ledamot i kommunfullmäktige efter Carl-Johan Backestierna, Dnr 037259-2008)) Bengtström fanns ursprungligen inte med på Sverigedemokraternas valsedel inför 2006 års val men i och med att någon skrivit till hans namn på en valsedel så stod han näst på tur att besätta sverigedemokraternas mandat i fullmäktige. ((Länsstyrelsen i Västra Götalands län, protokoll 2006-09-18 — 09-24, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2006-09-17, Tranemo. Dnr 201-67716-2006. Bilaga 4, s. 3.)) Den 1 juli  2010 skickade Thomas Bengtström ut ett pressmeddelande per e-post där han meddelade att han lämnade sina uppdrag. ((Tranemo kommun, Pressmeddelande från Thomas Bengtström, dnr. 2010.264.)) Där med förlorade Nationaldemokraterna sitt mandat i Tranemo. Under den korta tid Bengtström var fullmäktigeledamot och samtidigt nationaldemokrat gjorde denna inget avtryck i Tranemo fullmäktige.

Halmstad

Den 12 juli 2010 kunde Nationaldemokraterna i ett pressmeddelande berätta att fullmäktigeledamoten Gunnar Malmström i Halmstad gÃ¥tt över till partiet. ((Pressmeddelande, Nationaldemokraterna erhÃ¥ller mandat i Halmstad – partiet presenterar ny kandidatur, 2010-07-12)) Gunnar Malmström valdes in Halmstad kommunfullmäktige för sverigedemokraterna vid valet 2006. ((Länsstyrelsen i Hallands län, protokoll 2006-09-17 – 09-25, Slutlig rösträkning och mandatfördelning, Val till kommunfullmäktige 2006-09-17, Halmstad. Dnr 201-13398-06. Bilaga 3, s. 3.)) Vid Sverigedemokraternas RiksÃ¥rsmöte 2008 var Gunnar Malmström nominerad till Sverigedemokraternas partistyrelse. ((Sverigedemokraterna, Valberedningens förslag – RiksÃ¥rsmötet 2008, s. 6.))

Utomparlamentariskt arbete

I och med att Nationaldemokraterna i allt väsentligt är utestängt från det parlamentariska arbetet ((Partiet saknar representation i så väl riksdag och i landsting och har bara tre kommunala mandat i hela Sverige, två i Södertälje och ett i Nykvarn.)) verkar partiet i mångt och mycket utomparlamentariskt genom torgmöten, flygbladsutdelningar, föreningsmöten och på internet. Eftersom partiet dessutom i ytterst begränsad omfattning medverkar i den allmänpolitiska debatten figurerar partiets företrädare sällan i medias rapportering. Partiet har därför i hög grad fått förlita sig på de egna kanalerna och då främst genom flygblad, foldrar, tidningar och hemsidor.

Partiets flygblad och foldrar domineras av partiets kritiska hÃ¥llning till Sveriges migrationspolitik. Invandringen har t.ex. fÃ¥tt stÃ¥ som förklaring till att Sverige Ã¥r 2006 hade världens högsta skattekvot. Bakom pÃ¥stÃ¥endet stÃ¥r partiets uppfattning att ”invandringen kostar 260 miljarder kronor om Ã¥ret” ((Nationaldemokraterna, Folder: Vi har inte rÃ¥d att vänta – för vÃ¥ra barn och barnbarns skull, mars 2006, s. 4.)) och att och den där med  ”driver den svenska ekonomin i konkurs” och bidrar till ”nedskärningar i svenskarnas välfärd, sjukvÃ¥rd och trygghet för de äldre och överför en utlandsskuld vi aldrig kan betala, till vÃ¥ra barn.” ((Nationaldemokraterna, Folder: Vi har inte rÃ¥d att vänta – för vÃ¥ra barn och barnbarns skull, mars 2006, s. 4.)) Ingen offentlig eller vetenskaplig utredning/kostnadsberäkning har dock kommit fram till att invandringen skulle medföra sÃ¥ stora utgifter för staten. ((Se ESO, Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter (Ds 1995:68), av Jan Ekberg, fil.dr i nationalekonomi, Journal of Population Economics, Immigration and the public sector – Income effects for the native population in Sweden (1999) 12:411-430, av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet  och ESO, Invandringen och de offentliga finanserna (2009:3), av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet.)) Partiet anger ingen källa för pÃ¥stÃ¥endet men troligen avses författaren Lars Janssons publikation ”MÃ¥ngkultur eller välfärd?”. ((MÃ¥ngkultur eller välfärd? – Sverige berikar andra folk till priset av ökande kostnader och mindre välfärd, av Lars Jansson, s. 135. Utgiven av Bokförlaget Vitsippan.)) När det gäller statsskuldens andel av bruttonationalprodukten (som partiet säkerligen avser när de talar om utlandsskulden ((Med begreppet utlandsskuld avses ett helt lands skuld till utlandet, dvs. vad utlandet har lÃ¥nat till företag, privatpersoner och det offentliga i ett land. Statsskulden kan bygga pÃ¥ skulder till bÃ¥de utlandet och till de egna medborgarna och finansinstituten.)) ) sÃ¥ har den sedan 1998 minskat frÃ¥n 80 procent till 34 procent.  ((Riksgälden, delÃ¥rsrapport 2010-01-01 – 2010-06-30, s. 2. Dnr 2010/01129.)) Flygbladet är pÃ¥ intet sätt unikt. I ett liknande flygblad frÃ¥n 2000 konstaterade Sverigedemokraterna (SD) att ”Sverige har världens högsta skattetryck, men vi klarar ändÃ¥ inte av vÃ¥ra grundläggande Ã¥taganden för vÃ¥rd, skola och omsorg.” ((Sverigedemokraterna, Flygblad: Världens högsta skatter! ÄndÃ¥ räcker inte pengarna…, 2000, s.1.)) I flygbladet frÃ¥gar sig partiet ”Vart tar skattemedlen vägen?” ((Sverigedemokraterna, Flygblad: Världens högsta skatter! ÄndÃ¥ räcker inte pengarna…, 2000, s. 2.)) och pekar samtidigt att ”en utgiftspost som mörklagts men som samtidigt dränerat den svenska ekonomin är kostnaden för invandringen. […] Forskning visar att denna invandring kostar oss skattebetalare uppemot 200 miljarder om Ã¥ret.” ((Sverigedemokraterna, Flygblad: Världens högsta skatter! ÄndÃ¥ räcker inte pengarna…, 2000, s. 2.)) ”Forskningen” den gÃ¥ngen var en artikel författad av Lars Jansson i sjätte numret av samtidsmagasinet Salt. ((Sverigedemokraterna, Flygblad: Världens högsta skatter! ÄndÃ¥ räcker inte pengarna…, 2000, s. 2.))  ((I övrigt ska pÃ¥pekas att det inte Ã¥terfinns nÃ¥gon artikel av Lars Jansson i sjätte numret av samtidsmagasinet Salt. Troligen avser Sverigedemokraterna femte numret av Salt där Jansson är publicerad med en artikel under rubriken ”INVANDRING ELLER VÄLFÄRD”.))

I ett annat flygblad i samband med riksdagsvalet 2006 menar ND att en uppmärksammad vÃ¥ldtäkt utfört av utrikes födda ”aldrig hade kunnat hända, och hade det hänt skulle gärningsmännen inte ha sluppit undan” ((Nationaldemokraterna, Flygblad: ”Du vet väl att det alltid är svenskar som rÃ¥nar, smugglar,  misshandlar, vÃ¥ldtar bedriver slavhandel, spränger bomber, sitter fast i Guantanamo et cetera?, mars 2006, s. 2.)) med Nationaldemokraterna. Relevant i sammanhanget är att mindre än 0,3 procent av av de utrikesföda enligt Brottsförebyggande rÃ¥det (BRÃ…) under femÃ¥rsperioden 1997 – 2001 var misstänkta för vÃ¥ldtäkt eller försök till vÃ¥ldtäkt. ((Brottsförebyggandet rÃ¥det, Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (2005:17), s. 42.)) I samma flygblad använde sig ND för övrigt av montagebilder framställda av det nationalsocialistiska nyhetsmediet Info14. ((Nationaldemokraterna, Flygblad: ”Du vet väl att det alltid är svenskar som rÃ¥nar, smugglar,  misshandlar, vÃ¥ldtar bedriver slavhandel, spränger bomber, sitter fast i Guantanamo et cetera?, mars 2006, s. 1.))

Ett annat argument partiet anför mot invandringen är dess omfattning, nämligen att Sverige inte klarar av invandringen till Sverige därför att den är allt för hög. I den offentliga retoriken talar Nationaldemokraterna (och även andra nationella organisationer/partier) om den s.k. ”massinvandringen”. Vanligt är ocksÃ¥ att man endast anger invandringen men aldrig anger utvandringen. I ett av partiets flygblad frÃ¥n 2007 menar man att ”den förda svenska invandringspolitiken har sprängt alla gränser. Under 2005 kom 60 000 människor till Sverige, fler än alla boende i hela Norrtälje. Under 2006 ökade invandringen med mer än 50% till nästan 100 000. Detta är lika mÃ¥nga som alla invÃ¥nare i Lund. – PÃ¥ ett enda Ã¥r!” ((Nationaldemokraterna, Flygblad: Välfärd före mÃ¥ngkultur, 2007, s. 1.))  Som vi kan se här, utifrÃ¥n offentligt statistik, är att ND endast anger invandringen. Även om utvandringen är lägre än invandringen sÃ¥ är det problematiskt för den samhällspolitiska debatten om man endast anger invandringen och inte berör utvandringen. Utvandringen medför att bostäder, arbeten, skol- dagisplatser mm. friställs. För att fÃ¥ en sÃ¥ korrekt bild av Sveriges migrationspolitik sÃ¥ är det relevant att bÃ¥de ange invandring som utvandring och fÃ¥ fram nettoinvandringen. Om vi tar de Ã¥r som flygbladet som Nationaldemokraterna anger (2005 och 2006) sÃ¥ var invandringen Ã¥r 2006 enligt Statistiska centralbyrÃ¥n (SCB) till antalet 95 750 personer. ((Statistiska centralbyrÃ¥n, Tabeller över Sveriges befolkning 2006 (2007), s. 289.)) Utvandringen samma Ã¥r var enligt SCB 44 908 personer, dvs. vi hade en nettoinvandring pÃ¥ 50 842 personer. ((Statistiska centralbyrÃ¥n, Tabeller över Sveriges befolkning 2006 (2007), s. 289.)) 2005 hade Sverige enligt SCB en invandring pÃ¥ 65 229 personer och en utvandring med 38 118 personer, en nettoinvandring pÃ¥ 27 111 personer. ((Statistiska centralbyrÃ¥n, Tabeller över Sveriges befolkning 2005 (2006), s. 269.))

Lokalavdelningar

Genom åren har Nationaldemokraterna haft en rad partiavdelningar runt om i Sverige. Aktiviteten har varit av skiftande kvalitet och de flesta partiavdelningarna förefaller vara insomnade. Till den mest aktiva hör ND Södertälje där partiet har två av sina tre fullmäktigemandat och där partiets ordförande har sin bostadsort.  Till de lokalavdelningar som erhållit organisationsnummer från Skatteverket hör ND Borlänge, ND Håbo, ND Mölndal, ND Göteborg, ND Hedemora, ND Lidköping, ND Nykvarn, ND Helsingborg, ND Nacka, ND Haninge, ND Huddinge, ND Stockholms stad, ND Halmstad, ND Norrköping, ND Södertälje och ND Tyresö.