Det våras för kärnkraften!

De senaste månaderna har kärnkraften allt mer tagits upp i den svenska debatten, bl.a. av folkpartiledaren Jan Bjöklund vid årets första partiledardebatt . (Vars argumenterande för kärnkraften fortsatte i Sveriges Radio Ekots Lördagsintervju) Något mer intressanta debatter än den i riksdagen sändes vid första halvan av december. Den ena debatten i AxessTV:s ”Veckans Debatt” (071202) och den andra SVT:s debattprogram ”Debatt” (071213). Debatterna i de två programmen hade båda sitt fokus på kärnkraftens roll när det gäller att öka de koldioxidfria energislagens andel av den samlade elproduktionen i spåren av debatten kring den globala uppvärmningen.

Precis som det refererades från Lennart Persson i början av ”Veckans debatt” så ställde sig en överväldigande majoritet av det svenska folket vid debattens sändning positiv till användandet av de svenska kärnkraftsreaktorerna och en tredjedel ville även bygga ut kärnkraften. (Något som också avspeglades när man senare i debatten släppte in ett inslag där man tillfrågade vanliga människor på stan) Idag har ytterligare en undersökning publicerat som visar att svenskarna ställer sig positiva till byggandet av nya kärnkraftverk, dels genom att ersätta de äldre (26 procent) eller genom att komplettera de befintliga reaktorerna (26 procent) som finns. [1] Därför finns det ett starkt folkligt stöd för kärnkraften något som borde fångas upp i alla fall av mitt parti, socialdemokraterna, som i valet 2010 måste visa på att man går till val på en jobbskapande politik som inte går i konfrontation med goda ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemet och vid arbetslöshet.

Tillsammans med avskaffandet av den kommunala fastighetskatten (och återinförandet av den statliga fastighetskatten vars inkomster kan användas till skattesänkningar för jobbskapande politik) och det arbetsfientliga vårdnadsbidraget kan socialdemokraterna förena en god sysselsättningspolitik, med goda villkor för arbetslösa och sjuka, genom att plädera för en utbyggnad av kärnkraften. Partiet borde därför ge kalla handen till Carin Jämtins [2] och Jytte Gutelands (Oskarshamn 1) [3] oförnuftiga förslag om en avveckling av ytterligare en reaktor.

Trist nog framförde ungdomsförbundet för Socialdemokraterna, mig eget ungdomsförbund, fram det sedvanliga ”tidsargumentet” i Axess TV som ur ett intellektuellt perspektiv borde avföras från debatten kring energipolitiken. Kärnkraften sågs nämligen av Jutte Guteland som något ”omodernt” och att vi istället ”borde investera i den moderna tekniken” [4] i form av bland annat vindkraft. Med tanke på att ”de första kärnkraftverken byggdes på 1950-talet i dåvarande Sovjetunionen samt i Storbritannien och USA” [5] och att en ”på vetenskaplig grund baserad utveckling av vindkraftverk för produktion av el, vindel, påbörjades på 1890-talet av den danske fysikern Poul la Cour (1846–1908)” [6] och att det på ”1910-talet fanns flera hundra vindkraftverk i drift i Danmark” [7] så är detta påstående fel.

Dessutom bör nämnas att det även forskas på kärnkraften i och med man i bl.a. Finland nu är i full färd med att färdigställa tredje generationens kärnkraftsreaktor vars produktionsnivå av elektrisk kraft kan likställas med vad de två reaktorerna i Barsebäck tillsammans producerade. Enda anledningen till att forskningen på modernare kärnkraftverk avstannat i Sverige är pga. av politiska beslut i riksdagen avseende lagstiftning och avsättningen av ekonomiska medel på forskningen rörande fissionskraften. Dessutom har avvecklingsbeslutet i riksdagen, som har sitt grund i 1980 års folkomröstning om kärnkraften (vars legitimitet och tolkning kan ifrågasättas), och nerläggningen av de två reaktorerna i Barsebäck inte precis inneburit att forskningen på modernare teknik avseende kärnkraftverk legat på så hög nivå i Sverige.

Den av riksdagen avvecklade ”tankeförbudsparagrafen” – sjätte paragrafen (§6) Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet – och den borgerliga regeringens aviserade ”satsningen” på kärnkraft hjälper föga. Det krävs mer åtgärder från riksdag och regering. Där kommer dock inte Fredrik Federley, tidigare CUF-ordförande, från centerpartiet spela en så viktigt roll då denna i enlighet med dennes klassiska liberala världsåskådning (se marknadsfundamentalismen och den av Timbro i Sverige nylanserade klassiska liberalismen) annonserade i debatten att han inte kommer arbeta för att man från ett ”politiskt håll kommer att skjuta till pengar för ett kärnkraftverk”. [8] Således är problemet politiska beslut och inte att det skulle vara frågan om att kärnkraften inte skulle vara utvecklingsbenägen.

Påståendena från både Bolund (mp) och Guteland (s) om att kärnkraften skulle stjäla resurser från vindkraften får också ses som mindre troligare, snarare har kärnkraften sedan drift i Sverige inneburit ett rikare samhälle som i sin tur möjliggjort investeringar på forskning i förnyelsebara energikällor. När det sedan gäller kritiken från Miljöpartiet rörande byggnadstiden för ett kärnkraftverk (från planering till drift) kan detta enkelt besvaras med att byggtiden för en vindkraftspark också handlar om ett flertal år i och med utredningar och överklaganden.

Annars bör ett stort tack framföras till Saida Laârouchi-Engström för hennes upplysande av Guteland rörande slutförvaringen av det använda bränslet, dvs. att det visst är frågan kommuner som är intresserade av att ta ansvar för slutförvaringen av det använda bränslet. (Oskarshamn och Östhammar) En överväldigande majoritet av de tillfrågade i dessa kommuner är beredda att vid ett godkännande av SKB:s slutförvaringsteknik i miljödomstol och riksdag ta hand om det använda bränslet. Sedan kan jag tycka att man borde titta mer på transmuteringstekniken, dvs. den teknik som innebär att man ombildar slutprodukterna i det använda bränslet till andra ämnen som har en kortare halveringstid än vad det nuvarande använda bränslet har. Detta skulle innebära enligt professor Jan Wallenius att halveringstiden skulle kunna fås ner till 1000 år. [9] Ur processen skulle man också kunna utvinna elektriskt kraft och där med skulle livslängden för kärnkraften förlängas. Därför borde mer ekonomiska medel tillföras på forskningen rörande transmutationstekniken och Sverige öppna upp för upparbetning av det använda bränslet. Men det är klokt att Guteland instämmer att frågan måste lösas oavsett om man är för kärnkraft eller ej. Därför borde det inte hanteringen av det använda bränslet vara ett argument mot kärnkraften.

I den av SVT arrangerade debatten ”Argument” reagerade jag som häftigast på påstående från tidigare centerledaren, och nuvarande generalsekreterare på Greenpeace, Lennart Daléus att trots att Finland bygger kärnkraft så har deras utsläpp av växthusgaser ökat. Men förstår inte Daléus att ett kärnkraftverk först kan producera elektrisk kraft när det tagits i drift. (Konstigt nog konstaterar Daléus detta i debattens början, men verkar snabbt glömma bort detta) Övriga konstiga argument från Daléus sida var att det skulle behövas byggas ”tiotusentals nya reaktorer” för att ersätta olja med kärnkraft. Problemet är att ingen har pläderat för något sådant. Kärnkraftsanhängare anser snarare att kärnkraften skall vara en del av lösningen i att ersätta oljan. Något som Erland Källén, professor dynamisk meteorologi och som suttit i FN:s klimatpanel, pekar i debatten, att kärnkraften är ett ledd i att minska utsläppen av växthusgaser och inte något som kommer stå för universallösningen för att minska utsläppen. Om man skulle använda sig av Daléus argumentation så skulle man säga att det skulle behöva byggas miljoner vindkraftverk för att ersätta oljan, detta är mindre troligt (eller för använda Daléus ord; ”En orimlig tanke”) än att man skulle ersätta oljan med kärnkraftverk.

Sedan är påståendet om att kärnkraften skulle vara dyr rent trams. Trots att man fonderar årligen stora ekonomiska belopp till den s.k. Kärnavfallsfonden (för att finansiera den framtida avvecklingen av kärnkraften och deponeringen av det använda bränslet) som tas per producerad Kwh el (idag uppgår enligt de senaste föreliggande siffror jag kan hitta kärnavfallsfonden till 38,9 miljarder kronor [10]) och man åläggs att betala den s.k. effektskatten (enligt senaste föreliggande uppgifter betalar kärnkraftsindustrin 3,2 miljarder kronor till staten för denna skatt [11]) som inte har någon egentlig poäng än att straffskatta bort kärnkraften så är kostnaden för elektrisk kraft producerad av kärnkraft betydligt billigare än elektrisk kraft producerad av vindkraft.

Både debatterna var intressanta och välkomna med tanke på vikten av en progressiv och framtidsinriktad energipolitik snarare än dagens låsta partipolitik i frågan som bäst exemplifierades i form av Guteland och Federleys stundtals återkommande munhugg om politiskt svek respektive dubbelmoral i den av Axess tv anordnade debatten.

Fotnoter:
[1] Synovate, Allmänheten om ny kärnkraft, 071214. Se projektnr: S-114845.
[2] Svenska Dagbladet, ”Vill stänga reaktor efter valet”, 071217.
[3] Veckans Debatt, Klimatförändringar plus dyrare utsläppsavgifter är lika med kärnkraft, 071202.
[4] Ibid.
[5] Nationalencyklopedin, sökord: kärnkraftverk.
[6] Nationalencyklopedin, sökord: vindenergi.
[7] Ibid.
[8] Veckans Debatt, Klimatförändringar plus dyrare utsläppsavgifter är lika med kärnkraft, 071202.
[9] SVT Vetenskapsmagasinet, Intervju med Jan Wallenius.
[10] Kärnavfallsfondens Årsredovisningen för år 2006.
[11] Budgetpropositionen för 2007 (Prop. 2006/07:1). Bilaga 1 – ”Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2007”. (Se 1450 Övriga skatter på energi och miljö, sidan 24)

Andra skriver intressant om: politik, kärnkraft, debatt, riksdagen, SVT, Axess TV, Jytte Guteland, Fredrik Federley, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, effektskatten, kärnavfallsfonden, uran, transmutation, FN, klimatrapport, Timbro, Lennart Daléus, Greenpeace, Jan Wallenius