SSU Helsingborgs ändringsförslag för Helsingborgs stads budget 2010

4978_117717787906_638977906_2852784_1163300_n

När Helsingborgs stad nu går mot en framtid med minskade intäkter är det av stor betydelse att staden slår vakt om den sociala välfärden i kommunen. Men också verkar för att utveckla den. SSU Helsingborg föreslår därför avskaffandet av skolmålsavgiften för att underlätta för stadens barnfamiljer.

Samtidigt är det viktigt att alla typer av reformer är finansierade. Därför menar SSU Helsingborg att det s.k. “vårdnadsbidraget” bör avskaffas och att kommunalrådsarvodena bör sänks med 10 000 kr per månad. Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv menar SSU Helsingborg att det är riktigare med en avgiftsbefriad skollunch framför ett “vårdnadsbidrag“. Där till anser vi att den första höjningen av kommunalrådsarvoden var felaktig, och spär på politikerföraktet.

Anledningen till att vi från SSU sida anser att den fria skollunchen bör införas är för att gymnasiet i allt väsentlig har utvecklas till en förlängning av grundskolan då arbetsmarknaden av idag, och övriga samhället, kräver en gymnasial utbildning.  I teorin må gymnasiet vara frivilligt, men i praktiken är den obligatorisk.

Dessutom visar statistik från Rädda barnen, i deras barnfattigdomsindex, att Helsingborg tillhör de kommuner i landet med högst barnfattigdom. I tider av ekonomisk tillbakagång är det därför särskilt viktigt att stå upp för de fördelningspolitiska aspekterna i stadens budget.

Vårdnadsbidraget
Först och främst vill vi betona att vi anser det är viktigt att man värnar arbetslinjen i Helsingborg. Genom arbete bidrar vi  till välfärden i vår stad. Visserligen ligger den övergripande arbetsmarknadspolitiken på staten sida. Men även staden har redskap för att värna sysselsättningen. Dels som arbetsgivare, och dels i form av huvudmanskapet för flertalet av stadens gymnasieskolor.  Men även genom olika transfereringar kan staden ge signaler om vikten av arbetslinjen.

Därför borde ett första steg från stadens sida vara att avskaffa det s.k. “vårdnadsbidraget”. I grunden är bidraget ett arbetarfientligt och skadligt för den kommunala ekonomin. Dels innebär det att man från stadens sida först betalar ut ett skattefritt belopp och dels får ett skattebortfall när mottagaren väljer att utebli från arbetslivet.  I sammanhanget kan nämnas att det finns en korrelation mellan  å ena sidan kvinnligt förvärvsdeltagande och å andra sidan vårdnadsbidrag.  Införandet av vårdnadsbidraget i länder så som Finland, Norge, Frankrike och Tyskland har nämligen inneburit negativa effekter på kvinnors förvärvsarbete.

Ur ett rättviseperspektiv är det också svårt att motivera “vårdnadsbidraget” då t.ex. ensamstående föräldrar har små möjlighet att nyttja bidraget samtidigt som de skall vara med finansiera det. Något som bl.a. det numera nerlagda JämO påpekade i sitt remissyttrande när förslaget från regeringen om att införa vårdnadsbidraget fanns ute på remiss.

Ett avskaffande av “vårdnadsbidraget” innebär för staden en besparing på fem /5/ miljoner kronor. Men även positiva effekter för den kommunala ekonomin när människor som idag uppbär “vårdnadsbidrag”, och valt att stanna hemma,  återgår till sitt arbete och börjar betala in skatt.

En sänkning av kommunalrådsarvodena
Ett annat utgiftsområde där det finns möjlighet att förstärka den kommunala ekonomin är arvoden till stadens kommunalråd. Beslutet om följa riksdagsledamöternas arvoden innebar en kraftig utgiftsökning på området.

En sänkning av kommunalrådsarvoden med tiotusen /10 000/ kronor per månad innebär därför en besparing på runt tre /3/ miljoner kronor.  I sammanhanget kan nämnas att man i en rad kommuner har sänt en signal om att man från politikernas sida även har för avsikt att sänka politiska arvodena. I det borgerligt styrda Kungälvs kommun, där kommunalrådens arvoden tidigare följt riksdagsledamöternas, har man t.ex. tagit beslut om att sänka kommunalrådens med fem /5/ procent.

Open Source (Öppen källkod)
Utöver de redan föreslagna kostnadsdämpande åtgärderna och förändringarna – så som minskad energianvändning och samordning av fakturahanteringen – som förelås i den av majoriteten framtagna budget så vill SSU Helsingborg även peka på att staden skulle kunna göra en översyn kring stadens förhållningssätt till programvaran för stadens datorer.

Med s.k. “Open source” (sv. “öppen källkod“) skulle man kunna ersätta program som staden betalar licenser för.  Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (kd) har bl.a. uttalat sig positivt kring “open source” och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedriver sedan några år tillbaka, tillsammans med en rad kommuner, ett nationellt kompetenscenter för öppna program och öppen standard.

Huruvida det skulle innebära besparingar har SSU Helsingborg ingen uppfattning om, därför förslår SSU Helsingborg att kommunstyrelsens förvaltning ges i uppdrag att studera utifall det finns kostnadsbesparingar att göra på området. Men också vilka för och nackdelar det finns förbundna med att högre grad använda sig av “open source”.

Besparingar och kostnader

Sammantaget innebär de förslagna besparingarna att åtta /8/ miljoner kronor kan frigörs. Med förslaget om införandet av den fria skollunchen i gymnasiet återstår fyra /4/ miljoner kvar till andra områden för reformer eller en förstärkning av den kommunala ekonomin.

Förslag från SSU Helsingborg på förändring av Helsingborgs stads budget.
_______________________________________________________

Avskaffandet av vårdnadsbidraget                    +       5 000 000
Sänkningen av kommunalrådsarvoden            +       3 000 000

Införandet av avgiftsfri skollunch                       –      4 000 000
_______________________________________________________

+     4 000 000

Referenser:
1. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter”. (s. 4 – 10)
2. Barnfattigdomen i Helsingborg är 15,8 % (avser 2006).  Där med positionerar man sig bland tjugo kommuner i Sverige med högst barnfattigdom.  Helsingborg kommer på plats nr 18. Källa:  ”Barns ekonomiska utsatthet – Årsrapport 2008” av Tapio Salonen professor socialt arbete vid Växjö universitet.
3. Ekonomisk Debatt 2005:8, ”Föräldraledighet och kvinnors förvärvsarbete – ett jämförande perspektiv av Tommy Ferrarini, fil dr i sociologi vid Institutet för social forskning på Stockholms Universitet.
4. Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform, prop. 2007/08:91. (s. 26)
5. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Kommunstyrelsens övervägande samt förslag till beslut för nämnder och styrelser.” (s. 28 – 29)
6. Sammanträdesprotokoll för Kungsälvs kommunfullmäktige. (KF § 10/2009) Revidering av Reglemente för ersättning till kommunalt förtroendevalda (Dnr KS 2008/660-024). (s. 19 – 21)
7. Budget med styrkort för år 2010 samt Plan för år 2011-2016 jämte sammanhängande frågor, Dnr 56/2009. Se kapitel ”Ekonomisk förutsättningar och utgångspunkter” / 1.2.10 Successiv kostnadsanpassning (s. 8 )
8. Sveriges Kommuner och Landstings hemsida, ”Odell positiv till öppen källkod inom staten”, 080221.

Andra skriver intressant om: , , , , , , , , , , ,

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *